Så behöver akutsjukvården förbättras
– Att 78 procent anser att akutsjukvården fungerar dåligt eller mycket dåligt förvånar mig inte. Det stora problemet finns egentligen inte på akutmottagningarna utan snarare på de vårdavdelningar dit akutvårdspatienterna slussas efter en inledande medicinsk bedömning. Bristen på vårdplatser på dessa avdelningar innebär att patienter ofta får vänta länge på att bli inlagda, säger Monica Djurner, sjuksköterska på en medicinsk akutvårdsavdelning samt huvudskyddsombud på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Bristfällig arbetsmiljö
Ytterligare en utmaning, åtminstone i storstadsområdena, är enligt Monica Djurner att inflödet av patienter till akuten ökar i takt med att befolkningen växer. Samtidigt tillförs inte alltid mer resurser till akutsjukvården, vilket förstås ökar trycket på verksamheten.
– Den bristfälliga arbetsmiljön med en hög arbetsbelastning och alltför små möjligheter till återhämtning innebär att många sjuksköterskor säger upp sig från akutsjukvården. Det leder i sin tur till stängda vårdplatser. En av de viktigaste åtgärderna är att erbjuda sjuksköterskor tillräckligt bra arbetsvillkor och rimliga lönenivåer för att de ska vilja och orka stanna kvar i verksamheten, säger Monica Djurner.
Akutsjukvården behöver avlastas
– Det är självklart alarmerande att så många som 78 procent av sjuksköterskorna anser att akutsjukvården fungerar dåligt eller mycket dåligt. Många sjuksköterskor som jag möter bekräftar den här bilden, säger Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting.
Hon anser att situationen inom akutsjukvården behöver åtgärdas med en kombination av många olika åtgärder som tillsammans bidrar till att avlasta akutsjukvården och därmed även förbättra arbetsmiljön för de sjuksköterskor som arbetar där.
– I Stockholms läns landsting har vi bestämt oss för att introducera en ny vårdnivå, närakut, som befinner sig mellan akutsjukvården och primärvården. Närakuterna ska kunna ta emot ambulanser, vara utrustade med lab, röntgen och kunna vårda såväl barn som vuxna. Närakuter avlastar akutsjukvården och kan göra stor nytta även i andra län med hårt tryck på akutsjukvården, säger Marie Ljungberg Schött.
• Att hela vårdkedjan fungerar så akutvårdspatienter inte ligger kvar även efter att de är medicinskt färdigbehandlade. I dagsläget förekommer det ofta att äldre akutvårdspatienter ligger kvar på avdelningen i uppemot en vecka eftersom den kommunala hemsjukvården eller omsorgsboenden inte har möjlighet att ta emot dem. De använder då en vårdplats som istället kunde frigöras till en patient med medicinska behov.
• Utökat helhetsperspektiv från politiker och chefer. Akutsjukvårdens utmaningar hänger i hög grad ihop med hur väl den övriga vårdkedjan fungerar. När man åtgärdar akutsjukvårdens problem måste man därför lyfta blicken och betrakta hur verksamheten fungerar på samtliga akutsjukvårdsavdelningar och även i andra delar av sjukvården.
• Kompetens- och karriärsatsningar som motiverar fler sjuksköterskor att söka sig till och stanna kvar inom akutsjukvården. Tydligare karriärutvecklingsvägar och avlastning från andra yrkesgrupper, bland annat apotekare, fysioterapeuter, undersköterskor och administrativa assistenter.
• Utbyggnad av den prehospitala vården. Genom att flytta ut delar av vården från akutsjukhusen kan akutsjukvården avlastas och hela vårdkedjan fungera smidigare.
