fbpx
Regeringsutredning

Patienter med lättare psykisk ohälsa i primärvården

Publicerad 20 oktober 2020
Text: Annika Wihlborg Foto: Anders G Warne
Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare. Foto: Anders G Warne

Primärvården har redan idag i uppdrag att ge stöd till den växande gruppen patienter med lättare psykisk ohälsa, men tillgängligheten till vården behöver förbättras. Som ett tilläggsuppdrag till regeringsutredningen ”God och nära vård” utreds därför möjligheten att erbjuda denna växande patientgrupp snabbare bedömning och vård. 

– Ett av våra uppdrag är att defini­era begreppet lättare psykisk ohälsa och att personer med lättare psykisk ohälsa ska kunna vända sig till primärvården och snabbt få en kvalificerad bedömning av sina besvär, säger regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh.
Redan idag uppsöker många primärvården på grund av psykisk ohälsa. Anna Nergårdh betonar vikten av att på ett tidigt stadium identifiera vilka patienter som behöver insatser från primärvården, vilka som bör hänvisas till psykiatrin och vilka som inte i första hand behöver stöd från sjukvården.
– Det är viktigt att primärvården stärker sin samverkan med dels psykiatrin, dels andra aktörer såsom studenthälsovården och företagshälsovården, men också föreningslivet. För att kunna ge god omvårdnad till patienter med lättare psykisk ohälsa krävs även förebyggande insatser i form av tydligare stöd till egenvård, säger hon.

”Sjuksköterskor fyller en nyckelroll i arbetet med den här patientgruppen.”

Sprida framgångsrika arbetssätt
Utredningen kartlägger den vård kommuner och regioner erbjuder personer med lättare psykisk ohälsa. Somliga regioner har psykosociala team, andra satsar på vårdsamordnare för psykisk ohälsa. Målsättningen är att sprida framgångsrika arbetssätt över landet samt att skapa en välfungerande struktur för snabb bedömning och vård.
– Sjuksköterskor fyller en nyckelroll i arbetet med den här patientgruppen. De gör ofta den första bedömningen av patienten och har dessutom gedigen kompetens inom hälsoförebyggande arbete, säger Anna Nergårdh.

Rätt dimensionering
I den kommunala hälso- och sjukvården finns många äldre med komplexa vårdbehov. Här har sjuksköterskor en avgörande roll i att tidigt fånga upp och göra en initial bedömning av äldre med psykisk ohälsa. Den rollen har accentuerats ytterligare i samband med coronapandemin.
– Primärvården är inte alltid dimensionerad och resurssatt för att hantera det stora antalet patienter med lättare psykiska besvär. Det orsakar mycket mänskligt lidande bland patienterna, och arbetsmiljöproblem i primärvård­en. Vår målsättning är att de åtgärdsförslag vi presenterar ska bidra till en adekvat kompetens- och resurssättning i primärvården, säger Anna Nergårdh.

Utredningen ska redovisas senast den 15 januari 2021.