Diskussion om dödshjälp
Temat dödshjälp har aktualiserats under året och sjuksköterskan Meryem Yebio tycker att man i stället ska satsa på den palliativa vården.
– Vi ska skapa förutsättningar för ett värdigt liv snarare än att ge en så kallad värdig död, för vem avgör vad som är värdigt, säger hon.
Meryem Yebio är sjuksköterska i Stockholm och har tidigare arbetat i den palliativa vården. Hon tycker att debatten om dödshjälp är ”skrämmande”.
– Folk tar så lättvindigt på det, och förstår inte alla gråzoner som finns. De flesta som är för dödshjälp har en bild av att vi har en dålig palliativ vård i Sverige och den är något som vi behöver utveckla, snarare än att hjälpa människor att dö i förtid, säger hon.
”De flesta som är för dödshjälp har en bild av att vi har en dålig palliativ vård i Sverige.”
Mer kunskap behövs
En viktig faktor enligt Meryem Yebio är att patienter i behov av palliativ vård ska befinna sig på en sådan avdelning, inte på ett äldreboende eller sjukhus.
– På vanliga avdelningar har jag sett sjuksköterskor ge för mycket eller för lite av de palliativa läkemedlen, vilket berott på okunskap. Fler behöver komma till den specialiserade palliativa vården, som också behöver mer resurser.
Spridningen av kunskap bland både professionella och allmänheten är viktig, anser Meryem Yebio.
– Vad är en god palliativ vård? Fler behöver veta mer om det. Vi måste berätta om allt man kan göra, om en patient till exempel inte kan ta sig ut i rullstol kan man rulla ut sängen så att patienten får lite solsken på sig. Det finns fina stunder också. Vi pratar generellt sett för lite om döden och döendet i Sverige, trots att det är en naturlig del av livet och gäller oss alla. Det finns bra och värdiga sätt att dö på och det lyfts alldeles för sällan.
Anpassning sker
Ett av Meryem Yebios främsta argument emot dödshjälp är att det på förhand inte går att avgöra när livet inte längre är värt att leva.
– En del patienter säger att om de hamnar i rullstol så är det inget liv. När de väl gör det så hittar de ändå en mening, men säger att om jag hamnar i sängläge… Sedan ligger de där och vill ändå leva. Man omvärderar hela tiden vad värdighet och livet är. Om man avbryter en människas liv för tidigt får den inte en chans att anpassa sig efter de förändringar som sker under sjukdomens förlopp.
