Nära vård

Nära vård bör styras nationellt

Publicerad 26 oktober 2022
Text: Annika Wihlborg
Maria Öst-Backa, ordförande i Distriktssköterskeföreningen och biträdande vårdenhetschef på 1177 i Region Gävleborg.

Implementeringen av den nära vården varierar avsevärt mellan olika regioner och kommuner. En besvikelse är att regeringsutredningen om god och nära vård inte gav några tydliga riktlinjer för hur den nära vården ska implementeras. För att verkligen få fart på den behövs nationell samordning.

Det anser Maria Öst-Backa, ordförande i Distriktssköterskeföreningen och biträdande vårdenhetschef på 1177 i Region Gävleborg.
– I den nära vården ska patienternas behov styra. Vården ska finnas tillgänglig när patienterna utifrån sitt behov behöver den. Söker patienten så får den hjälp fram till rätt vård vid rätt tillfälle utan bollande och remisser. Det ger en både tillgänglig och sömlös vård. Hela hälso- och sjukvården behöver därför bli bättre på daglig styrning och tillgänglighet. Genom att optimera digital teknik ges fler valmöjligheter att nå vården, och det digitala nyttjandet ger den som har behov av en fysisk kontakt bättre möjligheter till det, säger Maria Öst-Backa.
Hon upplever att kännedom om god och nära vård varierar avsevärt bland sjukvårdens medarbetare.
– Under pandemin flyttades hela vårdfokuset. Efter detta har medarbetare i vården haft det tufft, och att finna balans i arbetet och frågan om God och nära vård har fått stå åt sidan. Men nu behöver vi ta omtag för omställningen till detta, säger hon.

”Vården ska finnas tillgänglig när patienterna utifrån sitt behov behöver den.”

Enhetlig implementering
– Den suveränitet som råder i kommuner och regioner är kontraproduktiv. Den bidrar till ojämlik vård och är inte till gagn för varken patient eller verksamhet. Vi behöver backa bandet och få till en nationell samordning för en enhetlig nationell implementering av nära vård, säger Maria Öst-Backa.
Distriktssköterskor utgör, tillsammans med specialister i allmänmedicin, navet i den nära vården. För att förverkliga visionen om en god och nära vård krävs ett rejält tillskott av distriktssköterskor i primärvården.
– I dagsläget har flera hälsocentraler endast en distriktssköterska, oavsett antalet listade patienter. Även distriktssköterskorna behöver ett nyckeltal för att få rätt förutsättningar för att ägna sig åt sitt viktiga preventiva uppdrag, att motverka fysisk och psykisk ohälsa och därmed minska individens vårdbehov. Vi behöver framförallt få arbeta mer med primärprevention för att motverka sjuklighet, och då behöver vi bli många fler, säger Maria Öst-Backa.

Kompetens bör tillvaratas
Distriktssköterskans unika kompetens att att på sin distriktssköterskemottagning och i hemmet, göra avancerade bedömningar av hälsotillståndet hos människor i alla åldrar och med alla hälso- och sjukdomstillstånd behöver tillvaratas på bästa sätt, säger Maria Öst Backa.
– Utöver distriktssköterskor och specialister i allmänmedicin behövs tillgång till psykiatrisjuksköterskor, äldrevårdssjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, och psykosocial personal kopplade till samtliga primärvårdsenheter, kommunerna inkluderade. Då kan vi bättre möta befolkningens behov, avslutar Maria Öst-Backa.

Hur viktig är en utökad och utbyggd nära vård för hälso- och sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.