Nytt träningscenter för vård av för tidigt födda barn

Skånes universitetssjukhus ligger i framkant vad gäller utveckling och arbetssätt inom neonatalvården. Nyligen öppnades ett NIDCAP-träningscenter. Möt barnsjuksköterskorna Pernilla Stenman och Kristina Albrecht, som båda är NIDCAP-utbildade.

NIDCAP står för Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program och grundades av en amerikansk utvecklingspsykolog på 80-talet. Programmet, eller omvårdnadsmodellen, utgår från att ett för tidigt fött barn behöver vårdas och mogna i en miljö som är så lik den i livmodern som möjligt. NIDCAP spred sig fort till Sverige och övriga världen som den vårdmodell inom individuellt utvecklingsstödjande och familjecentrerad vård som anses mest helhetsomfattande.
– Det berodde delvis på att det var enkelt att ta till sig vissa grundläggande delar; som att vårda hud mot hud och att dra ner på störande aktiviteter, ljus och ljudnivåer i barnets vårdrum. Men NIDCAP omfattar många olika delar som behöver förankras i en teoretisk och evidensbaserad grund, säger Pernilla Stenman, barnsjuksköterska på neonatalavdelningen i Lund.
Både hon och kollegan Kristina Albrecht har varit NIDCAP-specialister i drygt tio år och de ser fram emot att vara med och utveckla NIDCAP-vården, inte bara för kollegor vid SUS utan även övriga landet.

Aldrig tråkigt
Båda har jobbat inom neonatalvård sedan de blev färdiga barnsjuksköterskor på 90-talet.
– Redan när jag gjorde praktik på Neo i Malmö 1999 blev jag fascinerad av vården. Det är så omväxlande. Ena stunden hjälper du en mamma med amning och i nästa går larmet och då blåser du luft i en nyfödd. Den här skiftningen har man nästan bara inom neonatalvården, säger Kristina Albrecht.
Dessutom utvecklas fältet och neonatalvården blir hela tiden bättre. På Neonatalavdelningarna i Lund och Malmö pågår ett ständigt kompetensutvecklingsarbete genom arbetsgrupper, utbildningsdagar, teamträning, falldiskussioner och handledning.
– Man blir aldrig fullärd, och jag tror det är därför vi har varit kvar så länge. Vi är en klick som är kvar för att man lär sig nytt hela tiden, säger Kristina.
Pernilla Stenman håller med.
– Ja, det blir aldrig tråkigt, och dessutom har vi ett väldigt tillåtande klimat och stöttar och hjälper varandra. Vi arbetar i tvärprofessionella team runt barn och familjer. Alla blir lyssnade på och det finns ingen hierarki, säger hon.

Barnets signaler vägleder
En sak som gör neonatalvården speciell är att föräldrarna ingår, och är den viktigaste delen, i teamet. I centrum står barnets beteendesignaler. Det handlar om mycket vaga förändringar i till exempel andnings- och rörelsemönster eller små skiftningar i vakenhetsgrad.
– En fullgången bäbis skriker, är tydlig i sitt beteende – det är genom sitt beteende barnet pratar med oss och visar vad den vill. De för tidigt födda barnen visar mycket vagare signaler och kan kanske få andningsuppehåll eller pulsdipp när de blir ansträngda efter omvårdnadsåtgärder. Detta måste vi kunna se, och framförallt stödja och utbilda föräldrarna att kunna se, eftersom det är de som vårdar barnet, säger Kristina Albrecht.
– Även om det är vi som utför gör de medicinska vårdhandlingarna så vårdar vi barnet genom föräldrarna, fyller Pernilla i.
Att följa föräldrarnas utveckling är lika stimulerande som att se barnets, tycker de. Att coacha föräldrarna i anknytningsprocessen och stötta dem i att bli trygga med sitt barn är centralt i NIDCAP, och både svenska och internationella studier visar på förbättrad neurologisk, motorisk och kognitiv utveckling hos barnen.
– Föräldrarna blir väldigt duktiga på att tyda sitt barn och kan se att någonting är på gång innan apparaten plingar, till exempel att barnet är på väg att få en infektion.

Ny på Neo
Som ny sjuksköterska blir man väl omhändertagen och får gå bredvid en handledare mellan åtta och tolv veckor. I dag finns inget krav på specialistutbildning i barnsjukvård på neonatalavdelningen, men det är önskvärt. Det kravet finns däremot på NeoIVA. Det kan finnas möjlighet till betald utbildning till barnsjuksköterska eller IVA-sjuksköterska. All vårdpersonal blir också utbildade i ett kortare och mer grundläggande teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram inom NIDCAP – Family Infant Neurodevelopmental Education/FINE.
– Det är mycket att lära sig första tiden men det är heller ingen som förväntar sig att man kan allt. Första året hör det till att ha lite ont i magen när man går till jobbet och vi pratar om det, hur man mår och hur det går, säger Kristina Albrecht, som även håller i mentorsgrupper för nyanställda från olika yrkeskategorier.
Att det finns många utvecklingsmöjligheter kan vara en annan förklaring till att man vill stanna kvar.
– Man står inte still när man är hos oss. Även om man inte vill bli NIDCAP-instruktör som vi så finns det stora möjligheter att hitta individuella utvecklingsvägar, säger Kristina.
Exempel på områden är amning, nutrition, återbesök och uppföljning i hemmet. I Lund finns även neonatal intensivårdsavdelning där man kan ingå i transportjouren och hämta barn från andra delar av regionen.
– Detta är en populär karriärväg, och de som arbetar i transportteamet åker till nyfödda och sjuka barnets hemsjukhus, stabiliserar barnet på plats och påbörjar kvalificerad intensivvård som sedan fortsätter hela ambulanstransporten till NeoIVA, säger Pernilla Stenman.

Annons