Kloka kliniska val härstammar från Choosing Wisely-rörelsen i USA, och handlar om att sluta göra åtgärder som inte ger värde för patienten och rikta vårdens kraft mot sådant som gör skillnad. På verksamhetsområde akutsjukvård och internmedicin på Skånes universitetssjukhus har arbetet med kloka kliniska val resulterat i att medarbetarna utmanar det slentrianmässiga.
Kloka kliniska val främjar ett personcentrerat arbetssätt och stärker sjuksköterskors yrkesstolthet.
– En av våra sektionschefer fick upp ögonen för kloka kliniska val. Vi översatte de internationella riktlinjerna och anpassade dem utifrån våra behov. Vi formulerade också en topp fem-lista med åtgärder som inte tillför nytta för patienter och som därför bör utmönstras, säger Bitte Zetterman, verksamhetsutvecklare och sjuksköterska på VO akutsjukvård och internmedicin på Skånes universitetssjukhus, som var pionjärer i Sverige när de började tillämpa kloka kliniska val för tio år sedan.
Bland de fem åtgärderna som inte tillför nytta för patienter fanns bland annat att minimera slentrianmässig kateteranvändning och att minimera andelen onödiga blodprover.
– Vi har även formulerat faktorer som vi ska göra mer av: att tillbringa mer tid och ta beslut tillsammans med patienten, använda interna kompetenser, våga ifrågasätta egna och andras bedömningar och arbeta med målstyrda ordinationer. Vi har valt att jobba med gemensamma mål snarare än att introducera separata mål för medicin och omvårdnad, säger Bitte Zetterman.
”Ledningens fulla stöd är avgörande för en framgångsrik satsning på kloka kliniska val.”
Stärker yrkesstoltheten
För Bitte Zetterman och hennes kollegor är kärnan i kloka kliniska val att undvika standardlösningar till förmån för ett mer personcentrerat förhållningssätt. Arbetssättet uppmuntrar medarbetarna att stanna upp och fundera kring vilka åtgärder som är värdeskapande för varje enskild patient.
– Genom att göra självständiga kliniska bedömningar av patienter snarare än att enbart förlita sig på vårdprogram och färdiga rutiner får sjuksköterskor nyttja hela sin kompetens och därigenom växa i sin profession, säger Bitte Zetterman.
Ett exempel på hur kloka kliniska val har påverkat den kliniska vardagen inom VO akutsjukvård och internmedicin är att medarbetarna på kort tid har lyckats halvera antalet lungröntgenundersökningar från 5 000 till 2 500 per år, bland annat genom att arbeta mer med patientnära ultraljud, men också genom att i varje enskilt fall fundera kring om en lungröntgen verkligen tillför värde för den specifika patienten.
Tvärprofessionell uppslutning
Arbetet med kloka kliniska val handlar i första hand om att nyttja resurserna på ett sätt som ger maximal nytta för patienterna. När lågvärdesvården minimeras frigörs utrymme för högvärdesvård som gör verklig skillnad för patienten. Resursbesparingen betraktar Bitte Zetterman främst som en synergieffekt, patientnyttan är viktigast.
– Det behöver finnas en gemensam idé om vad som är viktigt, att vi ska få bort vård som inte tillför nytta för patienten, och en strategi som alla ställer sig bakom. Ledningens fulla stöd är avgörande för en framgångsrik satsning på kloka kliniska val, liksom uppföljning och att samtliga yrkeskategorier samverkar och enas kring gemensamma mål, säger hon.
Källa: Kloka kliniska val, VO akutsjukvård och internmedicin, Skåne universitetssjukhus