Stärkt omvårdnad genom magnetmodellen i Skåne
Sjuksköterskekompetens på högsta ledningsnivå, att arbeta aktivt med magnetmodellen samt att introducera en tydlig kompetens- och tjänstemodell med definierade yrkesroller har bidragit till att stärka omvårdnadens roll på Skånes universitetssjukhus, Sus.
– Som chefsjuksköterska arbetar jag dels med kompetensutvecklings- och kompetensförsörjningsfrågor för olika vårdprofessioner, dels som avdelningschef för avdelning strategisk omvårdnadsutveckling. Avdelningen för omvårdnadsutveckling arbetar med utveckling av hälsovetenskapers förutsättningar och med Sus investerings- och lokalbehov, säger David Sparv, chefsjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, Sus. Han är har varit disputerad sjuksköterska inom hjärtintensivvården och har haft sin nuvarande roll sedan 2017.
Sjuksköterskor i ledningsgruppen
Han betraktar det som viktigt och betydelsefullt att omvårdnadskompetens finns representerad i ledningen på sjukhus och i sjukvårdsverksamheter.
– Sjuksköterskor, sjukvårdens enskilt största yrkesgrupp, är central för att få verksamheten att fungera. När sjuksköterskor finns representerade i högsta sjukhusledningen på ett universitetssjukhus så innebär det goda möjligheter att arbeta med kompetens- och karriärvägar för sjuksköterskor. Omvårdnadsfrågorna och frågor kring patientsamverkan lyfts till en helt annan strategisk nivå, säger David Sparv, som själv ingår i Sus förvaltningsledning.
”Vi har sett positiva resultat både bland sjuksköterskorna och i patienternas upplevelse av omvårdnaden.”
Stärker omvårdnaden
Magnetmodellen är en evidensbaserad organisationsmodell för hälso- och sjukvård som syftar till att attrahera och behålla sjuksköterskor genom att skapa en attraktiv arbetsmiljö. Skånes universitetssjukhus började införa magnetmodellen 2022, utifrån ambitionen att bland annat bidra till högre patientnöjdhet, färre vårdskador och en mer engagerad personal.
– 18 avdelningar på Sus började frivilligt tillämpa modellen. Vi gjorde en GAP-analys som kartlade nuläget och genomförde och följde därefter upp åtgärder successivt. Magnetmodellen innebär att sjuksköterskor får mer gehör för sin kompetens och att de får ett tydligare mandat för omvårdnadsfrågor, säger David Sparv.
Arbetet med att starta kliniska omvårdnadsråd på avdelningarna pågår. Via dessa råd kan kliniska sjuksköterskor rapportera problem och brister som rapporteras direkt till ledningen.
– Omvårdnaden förbättras direkt med magnetmodellen. Vi har sett positiva resultat både bland sjuksköterskorna och i patienternas upplevelse av omvårdnaden. Sommaren 2025 tog den politiska styrelsen på Sus beslutet att implementera magnetmodellen på hela Sus, säger David Sparv.
Kompetens- och tjänstemodell
Region Skåne har introducerat en kompetens- och tjänstemodell som bland annat riktar sig till sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Modellen är uppdelad i fem faser som bygger på varandra och ger sjuksköterskor möjlighet att fördjupa sina kunskaper.
Modellen, som inspirerats av magnetmodellen, införs successivt i sjukhusets verksamheter och erbjuder tydliga, gemensamma strukturer för professionell utveckling. Modellen beskriver bland annat vilka sjuksköterskekompetenser som behövs i olika verksamheter. Den innehåller även kompetensbedömningsstrukturer med validerade verktyg.
David Sparvs erfarenhet hittills är att modellen ökar kunskapen om exakt vilka kompetenser som behövs i olika verksamheter. Många sjuksköterskor upplever också bemanningen som mer genomtänkt.
– Nu pågår arbetet med att skapa tydliga befattningar och sjuksköterskeroller för hela regionen. Varje fas består av kliniskt och ansvarsmässigt tydligt definierade befattningar, exempelvis specialistsjuksköterska eller expertsjuksköterska, avslutar han.
