”Vi behöver en robust hälso- och sjukvård”
Den storskaliga omställningen till en god och nära vård måste också innebära en utveckling mot en robust och föränderlig hälso- och sjukvård. Sjukvården ska vara rustad att hantera vardagens verksamhet, oförutsedda händelser och större kriser.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro anser att en robust och motståndskraftig hälso- och sjukvård bör vara proaktiv, personcentrerad och erbjuda en sammanhållen och hälsofrämjande vård.
– En robust och motståndskraftig hälso- och sjukvård ska kunna hantera en pandemi, en RS-virussäsong, en kris eller ett krig. Det ställer krav på innovationsförmåga och att vi håller fast vid det verkligt hälsofrämjande värdet i mötet mellan patient och vårdpersonal och i diagnostiken. En framgångsrik god och nära vård innebär en mer personcentrerad och proaktiv vård som ställer om fokus från enbart sjukdomsbehandlande till hälsofrämjande, säger Sineva Ribeiro, som efterlyser en mer sammanhållen vård där organisatoriska gränser inte försvårar för patienten.
Fler fasta vårdkontakter
Hon betonar vikten av ett personcentrerat hälso- och sjukvårdssystem med ett interprofessionellt ledarskap där omvårdnadskompetens finns representerad på alla nivåer. Samverkan mellan kommuner, regioner, civilsamhället och privata aktörer är avgörandeför att hitta gemensamma lösningar på folkhälsoutmaningarna som är ett fundament i framtidens goda och nära vård.
– Vi behöver ta nästa steg i omställningen till god och nära vård, bland annat via krav på interprofessionellt arbete och att patienter ska kunna erbjudas fasta vårdkontakter som innefattar fler professioner än enbart läkare. Hälso- och sjukvården behöver satsa mer på breda hälsofrämjande insatser i samverkan med exempelvis skola, socialtjänst och primärvård, ett beprövat arbetssätt som ger resultat, säger Sineva Ribeiro.
”Det är oroväckande att hälso- och sjukvården inte har fyllt på med nya specialister i tillräcklig omfattning.”
Skyddad titel
Avancerad hälso- och sjukvård kommer i allt större utsträckning att ges utanför sjukhusen. För att inte riskera patientsäkerheten krävs att specialistsjuksköterskans hela kompetens kommer till sin rätt.
– Den nära vården behöver även inkludera beredskap och avancerade specialistsjuksköterskor med inriktning mot folkhälsofrågor för multisjuka, äldre och personer som lever länge med en kronisk sjukdom. För att kunna tillgodose det framtida behovet av avancerad omvårdnad bör utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska regleras nationellt och ges en skyddad titel med en nationellt reglerad utbildning, säger Sineva Ribeiro.
Mer attraktiv specialistroll
Omfattande pensionsavgångar för specialistsjuksköterskor väntas under de kommande åren. Dessa specialistsjuksköterskor hinner inte ersättas av nyutbildade. Bristen på specialistsjuksköterskor kommer inte förvärras generellt, men inom vissa specialiteter, såsom psykiatri och bland distriktsjuksköterskor, kan vi vänta oss en ökad brist.
– Det är oroväckande att hälso- och sjukvården inte har fyllt på med nya specialister i tillräcklig omfattning. Bristen har fått påtagliga effekter på områden som psykiatri, operation och anestesi. Det är nu avgörande att specialistrollen blir mer attraktiv genom att kompetensutvecklingen förbättras och att fler specialistsjuksköterskor får använda hela sitt kompetensregister, avslutar Sineva Ribeiro.
