Kommunal vård

Viktigt uppdrag i kommunal hälso- och sjukvård

Publicerad 13 april 2026
Text: Annika Wihlborg Foto: Jonas Bilberg
Jenny Löyttynen, distriktssköterska, doktorand i vårdvetenskap och styrelseledamot i Distriktssköterskeföreningen. Foto: Jonas Bilberg
Jenny Löyttynen, distriktssköterska, doktorand i vårdvetenskap och styrelseledamot i Distriktssköterskeföreningen. Foto: Jonas Bilberg

I kommunal hälso- och sjukvård arbetar sjuksköterskor självständigt i komplexa situationer och fattar beslut som har stor betydelse för patientens vardag och livskvalitet. Det är ett område där både bred kompetens och förmågan att se hela människan är avgörande.

– Kommunal hälso- och sjukvård kan ges i hemmet, på särskilda boenden och inom ramen för LSS. Den vänder sig till personer som har svårt att ta sig till en vårdcentral eller ett sjukhus, ofta äldre med långvariga vårdbehov, men även yngre och personer med psykiska sjukdomar. Sjuksköterskor i kommunen har ett självständigt och viktigt uppdrag med stort ansvar. De planerar i stor utsträckning sitt arbete själva. Det innebär också att fatta kvalificerade beslut i komplexa situationer, säger Jenny Löyttynen, distriktssköterska, doktorand i vårdvetenskap på Mälardalens universitet och styrelseledamot i Distriktssköterskeföreningen. Hon har tidigare bland annat arbetat som distriktssköterska och utbildningssköterska i Köpings kommun.

Utifrån patientens behov
Omvårdnaden i den kommunala sjukvården är mångfacetterad och blir samtidigt alltmer avancerad. Den omfattar allt från förebyggande insatser till att skapa förutsättningar för värdig vård i livets slutskede. Det handlar också mycket om att skapa trygghet och att anpassa vården utifrån patientens individuella behov.
– En viktig del av arbetet är att utgå från personens egna resurser och stärka förmågan till självständighet samt att involvera och stödja anhöriga som ofta är en central del av vården, säger Jenny Löyttynen.

”En viktig del av arbetet är att utgå från personens egna resurser och stärka förmågan till självständighet.”

Behöver ta större plats
Hon skulle gärna se att majoriteten av sjuksköterskorna i kommunal sjukvård har specialistexamen och betraktar distriktssköterska samt specialistsjuksköterska inom psykiatri och vård av äldre som de mest relevanta inriktningarna. Grundutbildade bör erbjudas specialistutbildning inom en viss tid efter anställning.
– Samtidigt behöver det skapas bättre förutsättningar för att använda den kompetensen i praktiken. Det handlar inte bara om utbildning, utan om att skapa en organisation där det finns tid för reflektion och möjlighet att arbeta tillsammans kring patienten, både inom kommunen och i samverkan med regionen. Sjuksköterskor behöver också få ett ökat utrymme att handleda omsorgspersonalen, säger Jenny Löyttynen.
– Kommunal sjukvård är ett område i utveckling där sjuksköterskans kompetenser behöver ta större plats. Sjuksköterskor som arbetar nära patienterna sitter ofta på viktiga erfarenheter, idéer och lösningar. De behöver ta plats och vara delaktiga i att forma hur vården utvecklas i praktiken, tillsammans med patienter och närstående, säger hon.

Personcentrerad vård i praktiken
Jenny Löyttynens forskning fokuserar på hur personcentrerad vård förstås och omsätts i praktiken på vård- och omsorgsboenden för äldre. Syftet är att tillsammans med personal, äldre och anhöriga ta fram en utbildningsintervention som ska göra den personcentrerade vården mer långsiktigt hållbar.
– Evidens visar att personcentrerad vård ofta är svår att få till i praktiken, särskilt i organisationer som präglas av tidspress och rutiner. Det står ofta i riktlinjerna att en verksamhet ska vara personcentrerad, men det är viktigt att skapa ett arbetssätt som faktiskt stödjer det i praktiken, avslutar hon.