I en undersökning gjord av Framtidens Karriär – Sjuksköterska ansåg hela 90 procent av sjuksköterskorna att omvårdnadsfrågorna inte är tillräckligt representerade i sjukhusledningarna. Vi intervjuade ordföranden för Svensk sjuksköterskeförening och förvaltningschefen för Skåne Universitetssjukvård om deras perspektiv.
Ami Hommel är ordförande för Svensk sjuksköterskeförening sedan två år. Hon har forskat och verkat med inriktning på kvalitetsarbete under större delen av 2000-talet och säger sig inte vara förvånad över resultatet av undersökningen.
– Tyvärr är det så här det ser ut på många håll inom hälso- och sjukvården. I själva verket är det oerhört viktigt att ha en sjuksköterska som är delaktig i beslutsfattandet och har möjlighet att påverka organisationens mål och prioriteringar, inte minst för att det behöver finnas en kontaktyta mellan patientnära personal och ledning. I nuläget finns det ett kommunikationsglapp, vilket kan medföra allvarliga problem såsom bristande patientsäkerhet och försämrad omvårdnad.
Vill införa ”magnetmodell”
Hon framhäver att det till syvende och sist handlar om att lyfta patientens röst och menar att en omvårdnadschef på högsta nivå med en tydlig vision för sitt område vore ett bra första steg. På 1990-talet fanns chefssjuksköterskor på högsta ledningsnivå med just dessa uppgifter och vården ingick i en internationell kvalitetsrörelse där vårdteamet fanns i fokus. Ami menar att vi borde dra lärdom av den tidens omvårdnadsarbete:
– För att vi ska få excellens i våra vårdresultat vill vi i Svensk sjuksköterskeförening införa magnetmodellen, inspirerad av amerikanska ”magnet hospitals”, vilken bland mycket annat omfattar fyra modellområden: strukturer för personlig utveckling, auktoritet för sjuksköterskor, excellent utfört omvårdnadsarbete och möjligheten att ta till sig ny kunskap. Detta är en konkret väg att gå för att nå mätbart bättre omvårdnadsresultat.
Behöver omvårdnadsperspektiv
Inte heller förvaltningschefen för Skåne Universitetssjukvård, Björn Eriksson, är överraskad över undersökningsresultatet. Han understryker att två aspekter i synnerhet behöver förstärkas på ledningsnivå i svensk hälso- och sjukvård: medicinskt ledarskap och omvårdnadsledarskap.
– Att stärka det medicinska ledarskapet, omvårdnaden och patientens väg genom vården är en av våra kärnuppgifter och det måste få en plats på dagordningen. Varje person på ledningsnivå behöver ha ett omvårdnadsperspektiv i sina beslut och precis som Ami anser jag att chefssjuksköterskor är en viktig funktion för att uppnå detta. Mot den bakgrunden har jag här i Skåne återinfört just den rollen i ledningsgruppen på SUS.
Besitter värdefull kunskap
Björn påpekar att majoriteten av allt utvecklings- och förbättringsarbete kretsar kring själva vårdens utförande och att omvårdnadsperspektivet är det mest direkta av alla. Han anser att sjukhusledningar bör ställa sig frågor kring hur organisationen ser ut och vilka filosofier och strategier som existerar angående hur vården närmar sig patienten.
– Detta är ett perspektiv som konstant måste lyftas och vi behöver lära oss att se sambanden i de beslut vi tar. Konsekvensen av allt vi gör berör patienterna och omvårdnad är det sätt vi har att möta dem och nå fram. Dessutom är sjuksköterskor vår största yrkesgrupp inom vården och de sitter på värdefull kunskap som vi måste bli bättre på att förvalta. Utan att lyfta vårdsektorn såväl medicinskt som vad gäller omvårdnad kommer vi aldrig att lyckas utföra den nya sjukvården, avslutar han.