fbpx

En god och nära vård kräver statlig medfinansiering

Text: Annika Wihlborg

Anna Nergårdh leder regeringsutredningen ”God och nära vård”. Foto: Regeringskansliet / Anders G Warne
Anna Nergårdh leder regeringsutredningen ”God och nära vård”. Foto: Regeringskansliet / Anders G Warne
Omställningen till en nära vård är ett paradigmskifte som kommer att beröra hela hälso- och sjukvården. Såväl patienter som sjukvårdens medarbetare är viktiga resurser i omställningen till en nära vård. Vårdgivare behöver hitta strukturer för inflyt­ande och påverkan för såväl medarbetare som patienter på ett mer modernt sätt än tidigare.

– Den största utmaningen i omställningen till en god och nära vård är definitivt uthålligheten. Här krävs en bred politisk enighet och en gemensam målbild i hela hälso- och sjukvårdssystemet. En avgörande framgångsfaktor är att såväl patienter som sjukvårdens medarbetare informeras om varför och hur omställningen ska genomföras, säger Anna Nergårdh, som leder regeringsutredningen ”God och nära vård”. Hon är disputerad hjärtläkare och internmedicinare, har tidigare arbetat som verksamhetschef på ett stort akutsjukhus samt som chefläkare och biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting.
Utredningens slutbetänkande kommer bland annat att fokusera på hur definitionen av sluten och öppen vård behöver förändras, samt på samverkan och hur vi kan skapa ett hälso- och sjukvårdssystem som utgår från individens behov och hänger ihop över kommun- och regiongränserna.

Omställningen kräver uthållighet
Vi kommer att ge förslag på förändringar i lagstiftningen för att öka samverkan mellan kommun och region samt hur samverkan kan te sig för patienten med utgångspunkt i ett så kallat patientkontrakt. Vi kommer även att ge lagförslag kring den nationella taxan och hur utbildningsfrågor ska hanteras i hälso- och sjukvården.
– Omställningen till en nära vård kommer att ta tid. Uthållighet är därför en förutsättning för att lyckas. Flera kommuner och regioner har pågående satsningar med fokus på nära vård, men det är viktigt att även lagstiftningen hänger med. De mest framgångsrika satsningarna involverar medarbetare och patienter på ett tidigt stadium, säger Anna Nergårdh.

Statlig omställningsfinansiering
Anna Nergårdh understryker särskilt sjuksköterskornas avgörande roll i omställningen till en nära vård. Olika typer av specialistsjuksköterskor kommer exempelvis att fylla en strategiskt viktig funktion i den nära vården, inte minst distriktssköterskor. Det behövs mer fokus på förebyggande insatser och stöd till den egna hälsan. För att finansiera den nära vården krävs enligt Anna Nergårdh i vissa fall statliga omställningspengar.
– Omställningen i sin helhet bidrar till en långsiktig ekonomisk hållbarhet. Men i genomförandet kan staten behöva gå in med specifika tillskott. Det är också avgörande att regionerna och kommunerna gör ett arbete där de själva omdisponerar sina resurser i förhållande till den uppsatta målbilden, säger hon.

Om utredningen
Regeringsutredningen ”God och nära vård” skulle presenterat sitt slutbetänkande i mars 2020, men överlämningen till regeringen har blivit framflyttad på grund av Coronasituationen. Utredningen ska dra upp riktlinjerna för den nationella och långsiktiga omställningsprocess som ska resultera i framtidens moderna och individanpassade hälso- och sjukvårdssystem. När slutbetänkandet presenterats inleds en tilläggsutredning med fokus på hur hälso- och sjukvården ska möta patienter med lättare psykisk ohälsa. Det slutbetänkandet presenteras i januari 2021.
Publicerad: 01 april, 2020