Första linjens chef behöver bättre förutsättningar

Publicerad 21 mars 2019
Text: Annika Wihlborg

Annika Cederholm, chefsspecialist på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Annika Cederholm, chefsspecialist på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
7 av 10 sjuksköterskor anser att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap. Avlastning, rätt mandat och lagom stora personalgrupper ger chefen rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb.

– Undersökningsresultatet överensstämmer med resultatet av vår chefsenkät, där många chefer beskriver förutsättningarna för att bedriva ett bra ledarskap som tuffa. Det här bekräftar att chefernas verklighet avspeglas även på medarbetarna, säger Annika Cederholm, chefsspecialist på Vårdförbundet.
Hon anser att chef- och ledarskapet fyller en nyckelroll i hälso- och sjukvården, bland annat eftersom det är chefen som ansvarar för att utveckla och driva verksamheten framåt på olika sätt.

Max 25 medarbetare
– Många chefer som deltog i vår chefsenkät anser att de har för stora personalgrupper. Vi anser att en chef i hälso- och sjukvården inte bör ansvara för fler än tjugofem medarbetare. Stora personalgrupper gör att chefen inte hinner ägna den tid som behövs åt varje medarbetare, säger Annika Cederholm.
Avlastning och stöd med administration och exempelvis vid rekrytering är en åtgärd som, enligt Annika Cederholm, kan ge första linjens chefer bättre förutsättningar att bedriva ett bra ledarskap.
– Rekrytering är en arbetsuppgift som tar mycket tid i anspråk för många chefer, inte minst med tanke på att personalomsättningen är relativt hög på många arbetsplatser. Många efterlyser mer stöd från HR-avdelningen, både i rekryteringsarbetet och med generella personalfrågor. Det är också betydelsefullt att cheferna regelbundet kan avsätta schemalagd tid till verksamhetsutveckling, säger hon.

Susanne Svensson, vårdenhetschef på Vrinnevisjukhuset.
Susanne Svensson, vårdenhetschef på Vrinnevisjukhuset.
För mycket tid på brandsläckning
Ytterligare en avgörande faktor för att chefer ska kunna göra ett bra jobb är att de får tillgång till regelbunden kompetensutveckling och att de har tillgång till stöd i form av mentorer, erfarenhetsutbyte med andra chefer och liknande.
– I vår chefsenkät anger många chefer att de tvingas lägga mycket tid på brandsläckning och att de känner sig splittrade med alltför många ansvarsområden på sitt bord. Tid till strategiskt arbete och ett mandat som överensstämmer med det ansvar man har som chef är viktigt, säger Annika Cederholm.
– Att en så stor andel av sjuksköterskorna upplever att cheferna saknar rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb kan bland annat bero på att det inte är tydligt i organisationen vilka mandat och befogenheter chefen har. Det gör att de inte alltid har möjlighet att fatta de beslut som krävs i olika situationer. Samtidigt är det viktigt att chefer som själva upplever att de saknar rätt förutsättningar verkligen gör något åt sin situation, säger Susanne Svensson, vårdenhetschef på Kardiologiska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Hon har varit sjuksköterska sedan 1981 och har sedan 1996 varvat chefsjobb med sjuksköterskearbete.

Våga delegera
– Som chef behöver man hela tiden kommunicera till sin chef vilka verktyg och förutsättningar man behöver för att kunna göra ett bra jobb. Man kan inte räkna med att någon annan ska känna till det. Jag tror också att chefsarbetet skulle underlättas om chefen får tillgång till expertstöd i vissa situationer. Experten kan bidra med sin kompetens och läsa in sig på frågor som chefen själv inte har möjlighet att fördjupa sig i, säger Susanne Svensson.
Hon betonar också vikten av att chefer vågar släppa kontrollen och delegera ut ansvarsområden till sina medarbetare.
– Som chef behöver man våga kräva det stöd man anser sig behöva för att kunna göra ett bra jobb, säger Susanne Svensson.

Vilka förutsättningar anser du att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.