Vårdplatsbristen måste åtgärdas

92 procent av sjuksköterskorna anser att Sverige har för få vårdplatser i förhållande till antalet invånare. Vårdplatsbristen är en komplex fråga som får konsekvenser för hela sjukvården. För att komma tillrätta med problemet krävs ett långsiktigt helhetsgrepp.

– Undersökningsresultatet är absolut inte förvånande, för vårdplatsbristen är ett problem som funnits länge i hela Sverige. Sverige har lägst antal tillgängliga vårdplatser bland OECD-länderna med 2,4 vårdplatser per 1 000 invånare, säger Daniel Gustafsson, specialistsjuksköterska och verksamhetsutvecklare på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro. Han är även nationell processledare för akutområdet och har arbetat på Universitetssjukhuset i Örebro sedan 2007.

Patienter fastnar på akuten
Vårdplatsbristen är en komplex fråga som orsakats av en mängd olika faktorer.
– Sjuksköterskebristen på avdelningar och mottagningar i hela landet är den faktor som har allra störst påverkan på vårdplatsbristen. Akutmottagningen är den stora inkörsporten till slutenvården. Vårdplatsbristen i slutenvården innebär att patienter som egentligen är redo att slussas vidare istället fastnar på akutmottagningen. Det får stora konsekvenser för såväl morbiditeten som mortaliteten hos dessa patienter, säger han.
Hög personalomsättning, inte minst på akutmottagningar, är ytterligare en faktor som bidrar.
– Det minskar patientsäkerheten och är dessutom extremt kostsamt. Att skola in en nyanställd sjuksköterska på en akutmottagning kostar uppskattningsvis minst 150 000 kronor, säger Daniel Gustafsson.

Lyssna på professionerna som dagligen möter patienter.

Lyssna på professionerna
Hans råd till ansvariga politiker är att lyssna på professionerna som dagligen möter patienter.
– Sjukvårdens professioner har påtalat vårdplatsbristen i många år och har också lagt fram konkreta förslag på hur den kan åtgärdas. Det finns ingen universallösning för hur vårdplatsbristen bör åtgärdas, behoven varierar på olika sjukhus. För att åstadkomma verklig och långsiktig förändring av situationen krävs ett helhetsgrepp som kommer att ta tid och kosta pengar, säger Daniel Gustafsson.

För ensidigt fokus på lönen
När det gäller att få personalen att vilja stanna kvar anser han att man hittills har fokuserat alltför ensidigt på lönefrågan.
– Goda arbetsvillkor, möjlighet till betald vidareutbildning, ökad flexibilitet i schemaläggningen och möjlighet att påverka sin anställning är andra faktorer som väger tungt. Medarbetare som säger upp sig från akutmottagningarna gör det i allmänhet för att arbetsbelastningen är för hög, inte på grund av lönen, säger Daniel Gustafsson.

Corona påminnelse för politiker
Om vi har för få vårdplatser för ett normalläge kan man förstås fråga sig hur sjukvården ska klara av en omfattande pandemi som Corona.
– Utmaningen ligger dels i att informera allmänheten om vikten av att söka sig till rätt vårdnivå för att inte belasta akutsjukvården i onödan, dels i att öppna fler IVA-platser. Corona kan förhoppningsvis fungera som en påminnelse för såväl politiker som allmänhet om hur sårbart sjukvårdssystemet är, säger Daniel Gustafsson.

Vad anser du om antalet vårdplatser i Sverige i förhållande till antalet invånare?

Annons