Etikettarkiv: Administration

Varför lämnar sjuksköterskor patientnära verksamheter?

Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. Foto: Jesper Berg
Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. Foto: Jesper Berg
Trots ett skriande behov inom vården, väljer var fjärde sjuksköterska att lämna den patientnära verksamheten för att bli chef eller administratör – eller för att helt lämna hälso- och sjukvården.
”Stora risker med utvecklingen”, menar forskare.

Larmrapporter om brist på sjuksköterskor återkommer år efter år – samtidigt ökar antalet utfärdade sjuksköterskelegitimationer. Istället för att arbeta ”på golvet” med patienter, väljer nämligen en av fyra sjuksköterskor, enligt Socialstyrelsen, att lämna hälso- och sjukvården eller byta bana och bli chef eller administratör.
Pia Lundbom är en av de som bytt arbetsuppgifter; från att vara operationssjuksköterska, till att idag arbeta som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. I rollen som team­ansvarig på operationsavdelningen upptäckte hon sitt intresse för verksamhetsutveckling – så efter tretton år som sjuksköterska sökte hon sitt första chefsuppdrag. Sitt arbete med patienter har hon haft stor nytta av sedan dess.
– Både på system- och verksamhetsnivå, och genom närhet till patienter och de anhörigas upplevelser, säger Pia Lundbom.

Louise Bringselius, doktor i organisation och ledning vid Lunds universitet.
Louise Bringselius, doktor i organisation och ledning vid Lunds universitet.
Annan karriärväg
Många sjuksköterskor vittnar idag om en stressig miljö med hög arbetsbelastning och oro över patientsäkerheten på sjukhus runt om i landet. Marlene Furbeck som är chefsspecialist på Vårdförbundet tror dock inte att sjuksköterskor blir chefer för att försöka fly från den arbetssituationen.
– Att bli chef är bara en annan karriärväg. Verksamhet som ska ge trygg och säker vård kräver yrkeskunskap, och chefer i vården leder en komplex verksamhet som är politiskt styrd. Många mål ska uppfyllas och en mängd lagar styr, därför är det viktigt med kompetenta chefer som finns nära verksamheten, säger hon.
Att förståelsen för hela vårdkedjan är viktig för ledarskapet, håller forskaren Louise Bringselius, doktor i organisation och ledning vid Lunds universitet, med om.
– När chefer och administratörer inte har denna förståelse ökar risken att man fattar beslut som drabbar personalen på golvet på ett sätt som inte var tänkt, säger hon.

Ökad status och höjda löner
Men utvecklingen medför också risker, konstaterar Bringselius – ökad administration kan betyda att många inom yrket får orimligt stor arbetsbörda och att de fastnar i uppgifter som inte tillför något värde för patienterna.
– Dessutom blir det allt färre sjuksköterskor kvar på golvet, där det viktigaste arbetet ändå utförs – där är behovet av personal skriande.
Orsaken till att den administrativa delen av arbetet lockar allt fler, beror bland annat på både ökad status och höjda löner, enligt Louise Bringselius. Hon menar också att det kan det vara lättare att sitta lite på avstånd, snarare än att kämpa i vårdens vardag, som ofta är tuff.
– Därför behöver vi fundera på hur karriärvägarna i sjukvården ser ut och vad som belönas. I många yrkesgrupper är de duktigaste medarbetarna hänvisade till en chefskarriär, medan lång erfarenhet på golvet inte alls belönas på samma sätt. Det är helt enkelt betydligt svårare att få samma inflytande, status och löneutveckling om man väljer att fortsätta med patientnära arbetsuppgifter. Det här är en utveckling som vi ser i hela västvärlden, säger hon.

Marlene Furbeck, chefsspecialist på Vårdförbundet.
Marlene Furbeck, chefsspecialist på Vårdförbundet.
Drunknar i krav
Det finns en övertro på styrning och mätning i samhället, inte minst inom vården, säger Louise Bringselius, vilket gör att kärnverksamheten drunknar i krav på rapportering och dokumentation.
Även Marlene Furbeck beskriver hur kraven på administration trappats upp inom vården. Hon menar att det ökar trycket på cheferna, vilket innebär att en sådan position inte alls behöver vara mindre tuff än en i patientnära verksamhet.
I en enkät från Vårdförbundet förra året beskrev nära hälften av vårdcheferna att de inte har rätt förutsättningar för arbetet – att arbetet ständigt går ut på att släcka bränder och att täppa hål i bemanningen.
– Administrationen är en av orsakerna till att chefer inte upplever att de har rätt förutsättningar, då det blir mindre tid för vårdutveckling, personcentrerad vård och att vara nära verksamheten, säger Marlene Furbeck.

Naturligt gå till chefsposition
Pia Lundbom tycker dock att det bara är naturligt att sjuksköterskor går över till chefspositioner, precis som hon själv har gjort. Hon ser inte heller ett problem med att många rör sig från den patientnära verksamheten:
– Vi behöver utveckla fler områden och kliniska karriärmöjligheter inom yrket än vad som har varit den traditionella vägen sedan många år.

Administrativa bördan tar fokus från patientarbetet

Diane Golay, doktorand vid Uppsala universitet och Eva Anskär, distriktssköterska på Mantorps vårdcentral (Foto: Linkopings universitet).
Diane Golay, doktorand vid Uppsala universitet och Eva Anskär, distriktssköterska på Mantorps vårdcentral (Foto: Linkopings universitet).
Många sjuksköterskor upplever att deras administrativa börda har ökat, vilket förstås tar tid från patientarbetet. En aktuell studie visar att sjuksköterskor i primärvården endast lägger 43 procent av sin arbetstid på patientarbete.

Diane Golay, som är doktorand vid Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, har i sin kommande avhandling undersökt sjuksköterskors dagliga it-arbete.
– Det förvånade mig att sjuksköterskors it-miljö är så bristfällig. De lyckas ge patienterna bra omvårdnad ändå, men sjuksköterskorna tvingas kompensera för bristerna i systemen, vilket skapar en dålig arbetsmiljö. Vid en första anblick kan man tro att it-systemen effektiviserar arbetet, men summan av allt it-arbete visar att det på det stora hela inte bidrar till någon effektivisering alls, säger Diane Golay.

Dialog med sjuksköterskorna
– Sjukvården behöver dels minska antalet it-system som sjuksköterskor använder, dels säkerställa att systemen kommunicerar med varandra. Det kan förebygga problematiken med dubbeldokumentation, som många sjuksköterskor tvingas lägga tid på. Det vore bra om de som köper in och administrerar it-systemen centralt med jämna mellanrum följer sjuksköterskor i deras arbete ute på avdelningarna. I dagsläget saknas ofta dialog mellan sjuksköterskor och it-enheten, säger Diane Golay.

Endast 43 % patientarbete
Eva Anskär, distriktssköterska på Mantorps vårdcentral, har i sin licentiatavhandling undersökt hur personalen använder sin tid. Hon undersökte med tidsstudier hur mycket tid sjuksköterskor på elva vårdcentraler lägger på administration.
– Jag upplevde själv att administrationen tog upp en allt större del av min arbetsdag och ville undersöka hur mycket tid sjuksköterskor på vårdcentraler lägger på administration. Det visade sig att endast 43 procent av sjuksköterskornas arbetstid ägnas åt direkt patientarbete, vilket tyvärr inte förvånar mig, säger Eva Anskär.
Många hade underskattat hur mycket tid de lägger på administration, schemaläggning, hantering av utrustning, lokaler och e-post.
– En ökad andel administrativt arbete gjorde att fler sjuksköterskor upplevde rollkonflikter eftersom det inte kändes bra att behöva ägna så mycket tid åt arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till patienterna, avlutar Eva Anskär.

Diane Golays viktigaste åtgärder för att effektivisera sjuksköterskors
it-användande:
• Underlätta åtkomsten till patientinformation. I dagsläget lägger många sjuksköterskor mycket tid på att navigera mellan olika system för att få fram den information de behöver om en patient. Minska antalet system som används och lägg hellre till en modul i ett befintligt system än att investera i ett nytt.
• Involvera sjuksköterskor i upphandlingen av nya it-system. Sjuksköterskor har ofta många konstruktiva förslag och idéer kring hur it-systemen kan användas på ett smart sätt. Regioner bör därför involvera sjuksköterskor inför upphandlingen av nya system. Det ska ske på ett strukturerat sätt.
• Erbjud it-support på plats. När it-systemen krånglar lägger många sjuksköterskor mycket tid på felsökning och att själva försöka fixa problemet, ibland med hjälp av telefonsupport. Det slukar mycket onödig tid. Satsa istället på teknisk support ute på avdelningen för att åtgärda problemet. Det ger även it-teknikerna en möjlighet att ta in synpunkter från sjuksköterskorna.
Eva Anskärs viktigaste åtgärder för att minska tiden för administration:
• En nationell it-strategi för hela hälso-och sjukvården. Det behövs ett gemensamt krafttag och en strategi för en mer sammanhållen it-infrastruktur i hela sjukvården. Det är en jätteutmaning och en kostnadskrävande satsning, men all den tid som vårdpersonal tvingas lägga på administration kostar också mycket pengar.
• Kompatibla system som förebygger dubbeldokumentation. En stor tidstjuv är den dubbel- och trippel­dokumentation som många sjuksköterskor ägnar sig åt när de matar in data i flera olika system. Att bara behöva mata in uppgifterna en gång skulle spara mycket tid, liksom system som kommunicerar med varandra över region- och kommungränserna.
• Anställ servicepersonal. Servicemedarbetare som kan hantera administration och uppgifter som inte är vårdrelaterade skulle verkligen avlasta sjuksköterskorna. De kan utföra enklare uppgifter som att hålla ordning i väntrum och kök, kopiera papper och utföra enklare administration. Undersköterskor kan hjälpa till med att exempelvis skicka ut kallelser till patienter.