Administrativa bördan tar fokus från patientarbetet

Publicerad 14 oktober 2019
Text: Annika Wihlborg

Diane Golay, doktorand vid Uppsala universitet och Eva Anskär, distriktssköterska på Mantorps vårdcentral (Foto: Linkopings universitet).
Diane Golay, doktorand vid Uppsala universitet och Eva Anskär, distriktssköterska på Mantorps vårdcentral (Foto: Linkopings universitet).
Många sjuksköterskor upplever att deras administrativa börda har ökat, vilket förstås tar tid från patientarbetet. En aktuell studie visar att sjuksköterskor i primärvården endast lägger 43 procent av sin arbetstid på patientarbete.

Diane Golay, som är doktorand vid Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, har i sin kommande avhandling undersökt sjuksköterskors dagliga it-arbete.
– Det förvånade mig att sjuksköterskors it-miljö är så bristfällig. De lyckas ge patienterna bra omvårdnad ändå, men sjuksköterskorna tvingas kompensera för bristerna i systemen, vilket skapar en dålig arbetsmiljö. Vid en första anblick kan man tro att it-systemen effektiviserar arbetet, men summan av allt it-arbete visar att det på det stora hela inte bidrar till någon effektivisering alls, säger Diane Golay.

Dialog med sjuksköterskorna
– Sjukvården behöver dels minska antalet it-system som sjuksköterskor använder, dels säkerställa att systemen kommunicerar med varandra. Det kan förebygga problematiken med dubbeldokumentation, som många sjuksköterskor tvingas lägga tid på. Det vore bra om de som köper in och administrerar it-systemen centralt med jämna mellanrum följer sjuksköterskor i deras arbete ute på avdelningarna. I dagsläget saknas ofta dialog mellan sjuksköterskor och it-enheten, säger Diane Golay.

Endast 43 % patientarbete
Eva Anskär, distriktssköterska på Mantorps vårdcentral, har i sin licentiatavhandling undersökt hur personalen använder sin tid. Hon undersökte med tidsstudier hur mycket tid sjuksköterskor på elva vårdcentraler lägger på administration.
– Jag upplevde själv att administrationen tog upp en allt större del av min arbetsdag och ville undersöka hur mycket tid sjuksköterskor på vårdcentraler lägger på administration. Det visade sig att endast 43 procent av sjuksköterskornas arbetstid ägnas åt direkt patientarbete, vilket tyvärr inte förvånar mig, säger Eva Anskär.
Många hade underskattat hur mycket tid de lägger på administration, schemaläggning, hantering av utrustning, lokaler och e-post.
– En ökad andel administrativt arbete gjorde att fler sjuksköterskor upplevde rollkonflikter eftersom det inte kändes bra att behöva ägna så mycket tid åt arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till patienterna, avlutar Eva Anskär.

Diane Golays viktigaste åtgärder för att effektivisera sjuksköterskors
it-användande:
• Underlätta åtkomsten till patientinformation. I dagsläget lägger många sjuksköterskor mycket tid på att navigera mellan olika system för att få fram den information de behöver om en patient. Minska antalet system som används och lägg hellre till en modul i ett befintligt system än att investera i ett nytt.
• Involvera sjuksköterskor i upphandlingen av nya it-system. Sjuksköterskor har ofta många konstruktiva förslag och idéer kring hur it-systemen kan användas på ett smart sätt. Regioner bör därför involvera sjuksköterskor inför upphandlingen av nya system. Det ska ske på ett strukturerat sätt.
• Erbjud it-support på plats. När it-systemen krånglar lägger många sjuksköterskor mycket tid på felsökning och att själva försöka fixa problemet, ibland med hjälp av telefonsupport. Det slukar mycket onödig tid. Satsa istället på teknisk support ute på avdelningen för att åtgärda problemet. Det ger även it-teknikerna en möjlighet att ta in synpunkter från sjuksköterskorna.
Eva Anskärs viktigaste åtgärder för att minska tiden för administration:
• En nationell it-strategi för hela hälso-och sjukvården. Det behövs ett gemensamt krafttag och en strategi för en mer sammanhållen it-infrastruktur i hela sjukvården. Det är en jätteutmaning och en kostnadskrävande satsning, men all den tid som vårdpersonal tvingas lägga på administration kostar också mycket pengar.
• Kompatibla system som förebygger dubbeldokumentation. En stor tidstjuv är den dubbel- och trippel­dokumentation som många sjuksköterskor ägnar sig åt när de matar in data i flera olika system. Att bara behöva mata in uppgifterna en gång skulle spara mycket tid, liksom system som kommunicerar med varandra över region- och kommungränserna.
• Anställ servicepersonal. Servicemedarbetare som kan hantera administration och uppgifter som inte är vårdrelaterade skulle verkligen avlasta sjuksköterskorna. De kan utföra enklare uppgifter som att hålla ordning i väntrum och kök, kopiera papper och utföra enklare administration. Undersköterskor kan hjälpa till med att exempelvis skicka ut kallelser till patienter.