Etikettarkiv: Arbetstider

Förtroendet för sjukvårdens framtid måste höjas

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
Nästan 2 av 3 sjuksköterskor tror att sjukvården om tre till fem år kommer att fungera sämre än idag. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, betraktar det som en stor utmaning att bedriva en hälso- och sjukvård där majoriteten av sjuksköterskorna saknar tilltro till sjukvårdens framtid.

– Det är inte konstigt att så många sjuksköterskor har en negativ syn på vårdens framtida utveckling. Flera faktorer bidrar, bland annat att många arbetsgivare väljer att anställa andra yrkesgrupper än sjuksköterskor, vilket ökar sjuksköterskors arbetsbelastning. Det faktum att många sjuksköterskor tvingas till ett arbetssätt som inte överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet bidrar säkerligen också, säger Sineva Ribeiro.

Skapa tillit till välfärden
– I och med vår legitimation har vi ett samhällsansvar att varna när sjukvården inte bedrivs utifrån beprövad erfarenhet och evidens. Många sjuksköterskor upplever att politikerna inte lyssnar på dem och att det inte kommer att ske några förbättringar. Politikerna har tyvärr inte insett vikten av att väljarna placerat sjukvårdsfrågan högst upp på sin politiska agenda. De har ett stort ansvar att fatta beslut som skapar tillit till välfärden, men misslyckas ofta, säger Sineva Ribeiro.

Sjukvårdspolitiker brister
Nästan 9 av 10 sjuksköterskor anser att de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige inte gör ett bra arbete.
Sjuksköterskornas låga förtroende för sjukvårdens politiskt ansvariga beror, enligt Sineva Ribeiro, på att de får höra att det är ekonomin som styr vilken vård som ska bedrivas och vilken vård befolkningen har rätt till. Resultatet av det låga förtroendet är att sjuksköterskor lämnar den offentligt styrda vården och istället söker sig till privat sektor och bemanningsföretag. Även viljan att utbilda sig till sjuksköterska påverkas negativt.

Brist på bra villkor
– Politiker bör sluta prata om att det är brist på sängplatser som orsakar långa vårdköer och stängda vårdplatser, när det i själva verket är brist på bra villkor för bland andra sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Politiker har ett ansvar för hur de beskriver verkligheten, men även för sjuksköterskors förutsättningar att bedriva en god och säker vård och ha en god arbetsmiljö, säger Sineva Ribeiro.

Sineva Ribeiros viktigaste åtgärder för att sjuksköterskors arbetssituation ska förbättras
• Ett lönelyft på 10 000 kronor för särskilt yrkesskickliga. Vi kräver att särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor, till exempel de med lång erfarenhet och specialistkompetens, ska få ett lönelyft som innebär att de höjer sin medellön från cirka 36 000 till 46 000 kronor per månad (2018). Då kommer rätt kompetens att stanna kvar och söka sig tillbaka till vården och vi får en kontinuitet som gynnar både personal och patienter. Målet om 10 000 kronor mer till särskilt yrkesskickliga gäller både sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor.
• Ökade möjligheter till hälsosamma arbetstider. Eftersom många arbetsplatser kräver sjuksköterskebemanning dygnet runt och årets alla dagar, samtidigt som bristen på kollegor är stor, är det ofta svårt för sjuksköterskor att få en hälsosam arbetstidsförläggning med tillräcklig fritid. För att uppnå hälsosamma arbetstider krävs fler kollegor med rätt kompetens. På arbetsplatsen behöver man även arbeta mer med hälsosam arbetstidsförläggning. Det är inte hållbart att bemanna vården genom extrapass och övertid med en schemaläggning som ger alldeles för lite vila och återhämtning.
• Fler särskilt yrkesskickliga i vården. Vi behöver fler särskilt yrkesskickliga, de som är ryggraden i vården, som skapar trygghet och stabilitet i teamen och som handleder och stöttar de nya i yrket. Genom bättre villkor för denna grupp skapar vi förutsättningar hela vården att fungera väl, både för personal och patienter.
Hur kommer svensk sjukvård att fungera om 3-5 år?
I februari 2019 svarade 2/3 av sjuksköterskorna att de anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Om du blickar 3-5 år framåt. Vad tror du om hälso- och sjukvården i Sverige då? Den kommer att fungera…
Vilken är din uppfattning om de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige (främst på regionnivå och på nationell nivå)? De gör...
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

För långsiktiga arbetsvillkor: Högre lön och bättre arbetstid

Arbetsvillkoren måste förbättras för att attrahera och behålla sjuksköterskor långsiktigt inom hälso- och sjukvården. Det framkommer tydligt i Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning. En klar majoritet pekar på vikten av högre lön och bättre löneutveckling.

Sjuksköterskorna har svarat på frågan ”Hur måste arbetsvillkoren förändras för att attrahera och behålla sjuksköterskor långsiktigt inom hälso- och sjukvården?”
Tre fjärdedelar av de tillfrågade framhåller att lönen bör höjas, i många fall markant. Lönen bör spegla den utbildning, erfarenhet och ansvar som sjuksköterskor har. Därtill ska kompetensutveckling premieras. Man efterfrågar en bra ingångslön och god löneutveckling, till exempel en tydlig lönetrappa som står i relation till antalet yrkesverksamma år. En konkurrenskraftig lön är viktig för att såväl bibehålla som rekrytera personal.

Bättre och kortare arbetstid
På andra plats kommer arbetstiden, som man vill korta ned, exempelvis till 6 timmars arbetsdag. Man efterfrågar också tid för återhämtning, i synnerhet efter ett nattskift, samt tid för reflektion, analys och utvärdering. Och framförallt tid för patienten. Kortare arbetspass och ett flexibelt schema där man kan planera sin arbetstid värderas högt.

Vården behöver fler händer
Bemanning är nästa viktiga fråga. Det framgår tydligt att man efterfrågar mer personal per arbetspass. Behovet ligger dels i bättre grundbemanning och dels i att rekrytera. Erfaren personal är en viktig resurs för nyanställda. Vidare leder ökad personaltäthet till lägre arbetsbelastning, större fokus på att vårda och en mer patientsäker vård.

Arbetsmiljön sätter tonen
En betydande andel betonar arbetsmiljön, både den fysiska och psykosociala, och framhåller vikten av att kunna påverka och förändra den. Någon menar också att det är just tid till återhämtning som skapar en bättre arbetsmiljö, andra nämner trygghet för patienten. Utökad bemanning och kortare arbetstid spelar också in. Bättre arbetsmiljö kan även handla om en minskad arbetsbörda eller ett gott ledarskap.

Kompetensutveckling lockar
Slutligen anser man att kompetensutveckling är en viktig faktor för att bibehålla och rekrytera sjuksköterskor till vården. Man efterfrågar utbildning och framförallt tiden att kunna förkovra sig. Det finns ett tydligt behov av fortbildning, specialistutbildning och interna utbildningar för att utvecklas i sin profession. Många ser gärna utbildning under arbetstid eller betald vidareutbildning.

Förändringar för långsiktiga arbetsvillkor
1. Högre lön
2. Kortare och bättre arbetstider
3. Ökad bemanning
4. Arbetsmiljö
5. Kompetensutveckling