Etikettarkiv: Digitala verktyg

AI kan ge stöd i omvårdnadsarbetet

Petra Svedberg, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Foto: Magnus Karlsson

AI, artificiell intelligens, kan bland annat fungera som beslutsstöd i hela omvårdnadsprocessen, vid bedömning, diagnostisering, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnaden. Teknologin kan också användas för att förutsäga hälso- och sjukdomsförlopp för det hälsofrämjande arbetet.

AI kommer att kunna användas på många håll inom vården, även om det ännu inte är en del av så många sjuksköterskors vardag. Just nu pågår mycket forskning och initiativ i vården för att öka kunskapen om hur AI-teknologi kan användas för att stödja professionernas arbete med en personcentrerad god och nära vård för alla patienter. I detta arbete har sjuksköterskor en viktig roll för att AI ska tillämpas där det finns störst behov samt att tekniken är anpassad, har hög relevans och är av värde utifrån ett professionsperspektiv.

Flera tillämpningsområden
AI har många tillämpningsområden, allt från bildanalys till att processa stora mängder information om specifika patienter. Med stöd av AI-teknologi kan vården analysera stora mängder data och ta hänsyn till ett stort antal parametrar som berör patientens hälso- och sjukdomssituation. Dessa stora datamängder är svåra att analysera manuellt av en människa. AI-baserade analyser kan användas till att förutsäga hur patientens hälso- och sjukdomstillstånd kommer att utvecklas över tid. Det kan underlätta för personalen att ge förebyggande åtgärder, hälsofrämjande insatser och behandling i rätt tid och till rätt patient.

”AI bör betraktas som ett stöd för sjuksköterskor att bedriva en personcentrerad god och nära vård.”

Omvandla vårddata
– AI-baserad teknologi har potential att omvandla vårddata till meningsfulla och användbara insikter och verktyg som kan stödja beslutsfattande, optimera vårdprocesser och tillhandahålla högkvalitativ vård för specifika patientgrupper. I dagsläget finns dock inte tillräckligt med kunskap om hur AI-teknologi kommer att påverka sjuksköterskans roller, ansvar och arbetssätt, säger Petra Svedberg, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Hon leder en forskargrupp vid Högskolan i Halmstad som forskar om etik, patientsäkerhet, implementeringsutmaningar och förändrade roller när ny teknologi ska användas i vården.

Underlätta omvårdnadsarbetet
– Det är osannolikt att AI-teknologin i framtiden kommer att ta över sjuksköterskors arbetsuppgifter eller ersätta sjuksköterskor. AI-teknologin är tänkt att utgöra ett komplement till sjuksköterskors erfarenhet och gedigna omvårdnadskompetens. AI bör betraktas som ett stöd för sjuksköterskor att bedriva en personcentrerad god och nära vård. Intentionen är att sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska underlättas av AI och digitala beslutstöd genom hela omvårdnadsprocessen. Det kan bidra till att sjuksköterskor i stället får mer tid att lägga på omvårdnaden och mötet med patienten, säger Petra Svedberg.

Sjuksköterskor fyller nyckelroll i sjukvårdens innovationsarbete

Magnus Kristiansson, sjuksköterska och projektledare och Susanne Dahlberg, sjuksköterska och enhetschef på Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen.
Magnus Kristiansson, sjuksköterska och projektledare och Susanne Dahlberg, sjuksköterska och enhetschef på Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen.

Fler multisjuka patienter i kombination med ökade krav på delaktighet och tillgänglighet från patienternas sida ökar behovet av innovationer i sjukvården. Sjuksköterskor har ofta god kontakt med såväl patienter som många olika yrkeskategorier och fyller därmed en nyckelroll i sjukvårdens innovationsarbete.

– Sjuksköterskor fungerar många gånger som spindeln i nätet. De är vana vid att koordinera patienter och olika sjukvårdsprofessioner i sitt dagliga arbete och har dessutom ofta ett genuint intresse av att utveckla och kontinuerligt förbättra sjukvården. De fyller en helt avgörande funktion i sjukvårdens innovationsarbete, säger Susanne Dahlberg, sjuksköterska och enhetschef på Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen.

Identifierar förbättringar
Hon möter många sjuksköterskor med konkreta förslag på hur allt från patientflöden till patientens miljö ute på avdelningarna kan förbättras med hjälp av olika innovationer. Sjuksköterskans helhetsperspektiv gör att de ofta identifierar förbättrings- och utvecklingsmöjligheter i sitt dagliga arbete.
Via Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen har bland annat digitala verktyg som underlättar kommunikationen med patienter före och efter operation utvecklats. Andra projekt har fokuserat på att utveckla VR- och AR-glasögon som på olika sätt ska kunna tillföra mervärde för patienter och vårdpersonal.

Samverkan över professionsgränserna är bland det viktigaste för att lyckas med ett innovationsprojekt.

Samverkan
– Samverkan över professionsgränserna är bland det viktigaste för att lyckas med ett innovationsprojekt. Att få stöd från sin chef och sin organisation är ytterligare en framgångsfaktor. Sjuksköterskors intresse för innovationsarbete är generellt sett stort. Jag är övertygad om att de arbetsgivare som kan erbjuda sjuksköterskor möjligheten att ägna sig åt innovations- och utvecklingsarbete på deltid stärker sin attraktionskraft, säger Magnus Kristiansson, sjuksköterska och projektledare på Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen.
– Allt fler ledare i sjukvården börjar inse att de bästa förbättringsförslagen ofta kommer från medarbetare som dagligen befinner sig ute i verksamheten. Många sjuksköterskor identifierar nya arbetssätt, lösningar och innovationer som verkligen kan förbättra sjukvården, säger Maria Cederblad Tunebjer, disputerad sjuksköterska och chef för Region Uppsala Innovation.

Beroende av chefsstöd
Hon betonar att en innovation i sjukvården inte nödvändigtvis behöver vara en fysisk produkt. Det kan även handla om smarta lösningar för effektivare patientflöden eller små rutinförändringar som kan göra stor skillnad för många patienter.
– Sjuksköterskor följer ofta patienten genom hela vårdkedjan. De har ett övergripande perspektiv som är en stor tillgång i innovationsarbetet. Det finns en stor innovationsvilja bland sjuksköterskor, men de är beroende av chefsstöd för att kunna ta sina innovationer och förslag vidare till nästa steg, säger Maria Cederblad Tunebjer.

Innovationsvänlig kultur
– Vårdpersonalens innovationer kommer att fylla en allt viktigare funktion i framtidens hälso- och sjukvård. Redan nu uppmärksammar såväl regering som regionpolitiker i ökad utsträckning innovationernas betydelse. Ett modigt ledarskap på alla nivåer är en förutsättning för att skapa ett bra innovationsklimat som uppmuntrar och välkomnar medarbetares förbättringsförslag. Arbetsgivare som lyckas skapa en innovationsvänlig kultur ökar också förutsättningarna för att få sjuksköterskorna att stanna, säger Maria Cederblad Tunebjer.

Maria Cederblad Tunebjer, disputerad sjuksköterska och chef för Region Uppsala Innovation. Foto: Johan Alp

Mobil dokumentation underlättar arbetet i Karlstad

Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Ett mobilt sätt att dokumentera har effektiviserat och förändrat arbetssituationen på onkologen och njurmedicinska avdelningen vid Centralsjukhuset i Karlstad. Det mobila it-stödet för vårdavdelningsarbete Cosmic Nova har testats med framgång i två år och ska nu introduceras på hela landstinget.

– Vi valde att introducera Cosmic Nova eftersom vi såg ett behov av att underlätta journalföringen, kommunikationen mellan medarbetare och att nyttja digitala verktyg för att öka patientsäkerheten, säger Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Våren 2016 introducerades Cosmic Nova på två sjukhusavdelningar. Även om den tekniska plattformen är densamma krävs avdelningsspecifika anpassningar i tillämpningen. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal involverades därför på ett tidigt stadium för att skapa rutiner för hur systemet kan användas på bästa sätt utifrån hur rutinerna ser ut på avdelningarna.

Att-göra-lista för varje patient
– Alla medarbetare har numera en egen läsplatta som de har med sig under hela arbetspasset.
Via den kan de planera aktiviteter utifrån patientens vårdbehov. Eftersom all patientinformation finns tillgänglig för samtliga medarbetare kan de snabbt svara på frågor eller uppdatera sig om patientens aktuella hälsostatus. Systemet genererar också en att-göra-lista för varje patient, vilket gör att sjuksköterskorna snabbt kommer in i arbetet när de börjar sitt arbetspass, säger Lena Lindeman.
Några fördelar med Nova är att sjuksköterskorna kan göra noteringar i journalen på plats inne hos patienten. Många uppskattar också att de har tillgång till information om samtliga patienter, vilket gör att de även kan överblicka kollegornas arbetsbörda och hjälpa dem när det behövs. Att-göra-listorna bidrar dessutom till ett transparent och standardiserat arbetssätt som stärker patientsäkerheten och strukturerar arbetsdagen.

Samlad information spar tid
– När vi gjort uppföljningar av vad vårdpersonalen tycker om att använda Nova anger många att systemet spar tid, inte minst eftersom de slipper lägga tid på att leta upp information eftersom allt finns samlat i läsplattorna. Det leder i slutänden förhoppningsvis till att sjuksköterskorna kan ägna mer tid åt pati­entnära arbete, säger Lena Lindeman.
– Den största fördelen med att använda Nova är att inget längre glöms bort. Tidigare noterade vi det som behövde göras med varje patient på en papperslapp; nu finns informationen samlad digitalt och lättöverskådligt för alla. Det underlättar inte minst informationsöverföringen till nästa skift. Nu kan jag även svara på frågor från patienter som egentligen inte är mina. Att introducera systemet har gått över förväntan. Jag var en av de sjuksköterskor som var involverade i arbetet med att utveckla hur Nova skulle användas på just vår avdelning, säger Ida Johansson, sjuksköterska på njurmedicinska avdelningen på Centralsjukhuset i Karlstad.

Lena Lindemans råd för att lyckas med digitala satsningar i vården:
• Stöd från ledningen är viktigt. En ledning som stöttar och verkligen är med på tåget är en förutsättning för att lyckas med digitala satsningar. Det är också viktigt att projektgruppen är närvarande ute på avdelningarna under uppstartsperioden, samt att man låter implementeringen ske stegvis.
• Var tydlig när ni introducerar nya arbetssätt. Digitala verktyg innebär så mycket mer än bara teknik. Ofta kräver det nya arbetssätt, vilket kan ta tid att införa. Det är viktigt att bestämma sig för när ni ska börja jobba enligt det nya arbetssättet så det verkligen omfattar samtliga medarbetare.