Etikettarkiv: digitalisering

24 praktiska exempel på vård på distans

Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Glesbygdsmedicinskt Centrum har i september publicerat en rapport ”Vård och omsorg på distans – 24 praktiska exempel från Norden”. Rapporten lyfter fram 24 beprövade digitala lösningar för vård och omsorg från de nordiska länderna.

Samtliga lösningar är beprövade och tillgängliga för medborgare i regioner och kommuner. En gemensam faktor är att de ökar förutsättningarna för självmonitorering och egenvård. De tjugofyra praktiska exemplen som lyfts fram i studien har delats in i fyra kategorier: fjärrbehandling, fjärrmonitorering, fjärrmöten samt nya digitala tjänster för vård och omsorg.

Mer nordiskt erfarenhetsutbyte
– Vård och omsorg på distans är aktuellt i samtliga nordiska länder. Vi delar många gemensamma utmaningar på området, bland annat glesbygdsområden, som finns i samtliga nordiska länder. De lösningar vi lyfter fram är till stor del olika varianter på ett fåtal återkommande teman. De sjukvårdsorganisationer som tillämpar en kombination av de distanslösningar vi presenterar i rapporten har goda förutsättningar för att kunna bedriva god och nära vård, säger Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
– Med det här projektet vill vi dels illustrera att tekniken redan finns här och dels lyfta fram goda exempel från samtliga nordiska länder. På det här området kan vi definitivt samverka mer över landsgränserna, säger Niclas Forsling.

Obemannade hälsorum
Han framhäver de obemannade hälsorum som Region Västerbotten erbjuder på orter där det är mer än fem mil till närmaste hälsocentral som ett bra distansvårdsexempel.
– I hälsorummen kan patienten själv mäta exempelvis sitt blodtryck och andra viktiga hälsoparametrar. Hälsorummen ökar tillgängligheten till sjukvården, minskar patienters restid och ger dem utökade möjligheter att själva övervaka sin hälsostatus, säger Niclas Forsling.

Framgångsrikt danskt projekt
Ytterligare ett bra exempel på framgångsrik digital vård är en Telekitlösning kopplad till KOL som används i många danska kommuner. Satsningen gör det möjligt för patienter att själva mäta exempelvis sin syreupptagningsförmåga i det egna hemmet. Det ger patienten en känsla av att vården kommer närmare.
– I Danmark planerar man att genomföra fler liknande satsningar även för patienter med andra kroniska sjukdomar. Satsningen har sitt ursprung i ett lokalt initiativ som har lett till att en ny nationell infrastruktur byggs för hantering av kroniker genom en gemensam plattform som ska samla mätdata och integrera instrument för olika kronikergrupper, säger Niclas Forsling.

Strukturerad implementering
Han lyfter även fram Norges nationella välfärdsteknologiska program (NVP) som en sofistikerad strategi för strukturerat införande av vård- och omsorgslösningar. I programmet har man lyckats samla merparten av landets cirka 420 kommuner. Över tvåhundra projekt genomförs parallellt runtom i landet, på alla nivåer, från pilotprojekt till implementering, och drivs av norska myndigheter i samverkan.

Fjärrbehandling
• Virtuella hälsorum – snabbare dia­gnos och behandling (Sverige, Danmark)
• Lifeline en livlina i nöd när avstånden är för stora (Island)
• AGNES – läkarmottagningen med telemedicin (Island)
• Trappa – en logopedklinik online (Island)
• Telemedicin hjälper människor hantera sin KOL hemma (Danmark)
• Internetpsykiatri bra hjälp för ångest och depression (Danmark)
• Skype kan hjälpa vid ångest och depression (Norge)
• Surfplatta med videokommunikation hjälper njursjuka att göra dialys hemma (Norge)
• Njursjuka i Akureyri slipper resor på 40 mil till huvudstaden för att få dialys (Norge)
• Cancerpatienter får ökad livskvalitet med hjälp av mobil eller dator (Finland)
Fjärrmonitorering
• App i smarta telefonen övervakar hälsa hos kroniskt sjuka (Sverige)
• Digital nattillsyn med kamera bjuder på ostörd sömn (Sverige)
• GPS och virtuella staket vanlig positioneringsteknik (Norge, Sverige)
• Gravida kvinnor med komplikationer kan göra egna mätningar hemma (Danmark)
• Läkemedelsrobotar i Umeå ger ökad livskvalitet (Norge, Sverige)
• Sensorteknik på väg att införas i hela Norge
• Digitalt trygghetssystem för att människor ska kunna bo kvar hemma (Finland)
Fjärrmöten
• Glesbygdsinvånare träffar doktorn via smart videoteknik (Sverige)
• Pipaluk – en telemedicinsk lösning som hjälper grönlänningar
• App minskar oron inom social omsorg (Finland)
• E-tjänst för hälsovård och omsorg öppen dygnet runt (Finland)
Nya digitala tjänster för vård och omsorg
• E-hälsotjänster tillgängliga för alla och alltid (Island)
• Svarstjänst hjälper kommuner att agera på information (Norge)
• Valfrihet med måltidsautomat i hemmet (Finland)

Digital vård på distans

8 av 10 sjuksköterskor anser att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom sjukvården. Det finns fortfarande mycket kvar att göra för att utforska potentialen för den digitala vården samt hur den ska komplettera den fysiska vården på bästa sätt.

Anser du att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården?
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Brister i it-system fördröjer arbetet

Madeleine Stark, enhetschef på enheten för vårdens digitalisering i Västra Götalandsregionen.
Madeleine Stark, enhetschef på enheten för vårdens digitalisering i Västra Götalandsregionen.
3 av 4 sjuksköterskor fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra tekniska system. De gamla it-systemen måste bytas ut till system där all sjukvårdsinformation finns i samma system och är tillgänglig för de som behöver den.

– Det är sorgligt att så många sjuksköterskor fördröjs i sitt arbete på grund av it-systemen. Samtidigt är jag inte förvånad. En anledning till att siffran är så hög är förmodligen att många it-system i hälso- och sjukvården är gamla och behöver bytas ut. Ett annat skäl kan vara att it-systemen inte kommunicerar med varandra, så att man måste logga in i flera olika system varje gång, säger Madeleine Stark, enhetschef på enheten för vårdens digitalisering i Västra Götalandsregionen (VGR). Hon tog sjuksköterskeexamen 1999 och har sedan dess arbetat inom bland annat öppenvård, akutsjukvård och slutenvård, innan hon tog sig an sin första chefsroll för sju år sedan.

Fokus på verksamhetsutveckling
En avgörande faktor för att lyckas med hälso- och sjukvårdens digitalisering är, enligt Madeleine Stark, att utveckla systemen i nära samarbete med de som ska nyttja systemen. Hon betonar även vikten av att avsätta tid för att genomföra digitaliseringssatsningar och förankra dem hos medarbetarna.
– Tona ner fokus på digitalisering och fokusera istället på verksamhetsutveckling. Det är inte digitaliseringen i sig som ger effekt utan att vi använder den på ett bra sätt. Det är också viktigt att ha med patienterna i den här processen. De bör involveras hela vägen från start till mål, säger Madeleine Stark.

Gemensamt journalsystem
Västra Götalandsregionen ska ersätta stora delar av vårdens it-system med en ny, modern och gemensam vårdinformationsmiljö, FVM, Framtidens Vårdinformationsmiljö. FVM är ett samarbete mellan VGR och de 49 kommunerna i Västra Götalandsregionen. Det övergripande målet är att all sjukvårdsinformation ska vara tillgänglig för de som behöver den, medarbetare och patienter. Ambitionen är bland annat att informationen ska följa vårdtagarens resa över vårdgivargränserna.
När Madeleine Stark talar med sjuksköterskor ute i den kliniska verksamheten framhåller de ofta just problem med att logga in i många olika system, vilket förstås tar mycket tid. Hon lyfter fram e-recept och journal via nätet som två framgångsrika digitaliseringssatsningar, med stor potential att utvecklas och göra ännu mer nytta för patienter och sjukvårdspersonal.

Fördröjs du i ditt arbete på grund av brister i it-system eller andra tekniska system?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Mobil dokumentation underlättar arbetet i Karlstad

Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Ett mobilt sätt att dokumentera har effektiviserat och förändrat arbetssituationen på onkologen och njurmedicinska avdelningen vid Centralsjukhuset i Karlstad. Det mobila it-stödet för vårdavdelningsarbete Cosmic Nova har testats med framgång i två år och ska nu introduceras på hela landstinget.

– Vi valde att introducera Cosmic Nova eftersom vi såg ett behov av att underlätta journalföringen, kommunikationen mellan medarbetare och att nyttja digitala verktyg för att öka patientsäkerheten, säger Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Våren 2016 introducerades Cosmic Nova på två sjukhusavdelningar. Även om den tekniska plattformen är densamma krävs avdelningsspecifika anpassningar i tillämpningen. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal involverades därför på ett tidigt stadium för att skapa rutiner för hur systemet kan användas på bästa sätt utifrån hur rutinerna ser ut på avdelningarna.

Att-göra-lista för varje patient
– Alla medarbetare har numera en egen läsplatta som de har med sig under hela arbetspasset.
Via den kan de planera aktiviteter utifrån patientens vårdbehov. Eftersom all patientinformation finns tillgänglig för samtliga medarbetare kan de snabbt svara på frågor eller uppdatera sig om patientens aktuella hälsostatus. Systemet genererar också en att-göra-lista för varje patient, vilket gör att sjuksköterskorna snabbt kommer in i arbetet när de börjar sitt arbetspass, säger Lena Lindeman.
Några fördelar med Nova är att sjuksköterskorna kan göra noteringar i journalen på plats inne hos patienten. Många uppskattar också att de har tillgång till information om samtliga patienter, vilket gör att de även kan överblicka kollegornas arbetsbörda och hjälpa dem när det behövs. Att-göra-listorna bidrar dessutom till ett transparent och standardiserat arbetssätt som stärker patientsäkerheten och strukturerar arbetsdagen.

Samlad information spar tid
– När vi gjort uppföljningar av vad vårdpersonalen tycker om att använda Nova anger många att systemet spar tid, inte minst eftersom de slipper lägga tid på att leta upp information eftersom allt finns samlat i läsplattorna. Det leder i slutänden förhoppningsvis till att sjuksköterskorna kan ägna mer tid åt pati­entnära arbete, säger Lena Lindeman.
– Den största fördelen med att använda Nova är att inget längre glöms bort. Tidigare noterade vi det som behövde göras med varje patient på en papperslapp; nu finns informationen samlad digitalt och lättöverskådligt för alla. Det underlättar inte minst informationsöverföringen till nästa skift. Nu kan jag även svara på frågor från patienter som egentligen inte är mina. Att introducera systemet har gått över förväntan. Jag var en av de sjuksköterskor som var involverade i arbetet med att utveckla hur Nova skulle användas på just vår avdelning, säger Ida Johansson, sjuksköterska på njurmedicinska avdelningen på Centralsjukhuset i Karlstad.

Lena Lindemans råd för att lyckas med digitala satsningar i vården:
• Stöd från ledningen är viktigt. En ledning som stöttar och verkligen är med på tåget är en förutsättning för att lyckas med digitala satsningar. Det är också viktigt att projektgruppen är närvarande ute på avdelningarna under uppstartsperioden, samt att man låter implementeringen ske stegvis.
• Var tydlig när ni introducerar nya arbetssätt. Digitala verktyg innebär så mycket mer än bara teknik. Ofta kräver det nya arbetssätt, vilket kan ta tid att införa. Det är viktigt att bestämma sig för när ni ska börja jobba enligt det nya arbetssättet så det verkligen omfattar samtliga medarbetare.

E-hälsotjänster förenklar det dagliga arbetet

Madeleine Marklund, sjuksköterska och portföljansvarig på Inera.
Madeleine Marklund, sjuksköterska och portföljansvarig på Inera.

43 procent av sjuksköterskorna anser att deras arbetsgivare inte ligger långt framme inom e-hälsa och digitalisering. En av de största utmaningarna för landstingssjukvårdens e-hälsoutveckling är att öka interoperabiliteten mellan systemen så sjukvårdspersonalen kan få tillgång till samtliga tillgängliga e-hälsotjänster via ett kärnsystem.

– Hur långt sjuksköterskor anser att deras arbetsgivare kommit med ehälsoutvecklingen beror till stor del på i vilken utsträckning de kommer i kontakt med digitala lösningar i sitt dagliga arbete. Det kan vara en förklaring till att 43 procent av sjuksköterskorna anser att deras abetsgivare inte ligger långt framme med e-hälsoarbetet. Det är dock positivt att 37 procent av sjuksköterskorna anser att deras arbetsgivare ligger ganska eller mycket långt framme med e-hälsoutvecklingen, säger Madeleine Marklund, som är sjuksköterska i grunden och portföljansvarig på Inera, som koordinerar och utvecklar digitala tjänster i samverkan med landsting, regioner och kommuner.

Integrera e-hälsa i verksamheten
– De viktigaste utvecklingsområdena just nu finns inom områdena standardisering, regelverk och begreppsanvändning. Det ska kännas enkelt och smidigt att använda e-hälsotjänster; de ska underlätta det dagliga arbetet snarare än att kännas som en tidskrävande pålaga. En nyckel till hög användarvänlighet är att vårdgivare kan utbyta information över system- och organisationsgränserna på ett smidigt sätt, säger Madeleine Marklund.
Regeringens vision är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Ett område där arbete återstår är, enligt Madeleine Marklund, att integrera e-hälsolösningarna i verksamheten och att, om nödvändigt, förändra rutiner och arbetssätt så sjukvårdspersonal och patienter får ut största möjliga nytta av tjänsterna.

Modernare system spar mycket tid
Hon anser att de patienter som vill ska kunna använda e-tjänster som gör det möjligt att boka läkartid, se provsvar och genomföra andra enklare ärenden via nätet. Det gör att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal sparar tid som de istället kan ägna åt patienter som behöver lite extra hjälp och stöd.
– Många landsting och regioner byter just nu ut sina journalsystem. Det tar mycket resurser i anspråk, men modernare system med bättre funktionalitet spar mycket tid och underlättar det dagliga arbetet framöver. Den myndighetsövergripande samverkan som just nu pågår mellan bland annat Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, SKL och Inera skapar förutsättningar för ett samlat grepp om landstingens och den övriga sjukvårdens e-hälsoutveckling, säger Madeleine Marklund.

Hur långt framme ligger din arbetsgivare (inom hälso- och sjukvården) inom eHälsa och digitalisering?
Hur långt framme ligger din arbetsgivare (inom hälso- och sjukvården) inom eHälsa och digitalisering?