Etikettarkiv: Förslag & Förbättring

Utvecklingsprogram vände trenden på ortopeden

Åsa Loodin, expertsjuksköterska och klinisk lärare inom verksamhetsområde ortopedi på Skånes universitetssjukhus.

På ortopeden vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund erbjuds samtliga sjuksköterskor att delta i utvecklingsprogrammet Core curriculum, som består av fem konkreta karriär­utvecklingssteg från nyutexaminerad till expertsjuksköterska.

Satsningen har utvecklats till en framgångssaga som resulterat i ett ökat söktryck och att fler erfarna sjuksköterskor stannar kvar.
Syftet med utvecklingsprogrammet Core curriculum är att, genom att erbjuda tydliga utvecklingsvägar, öka sjuksköterskors möjlighet att göra karriär och utvecklas i yrket. Satsningen startades som ett utvecklingsprojekt på ortopeden 2018 och implementeras nu successivt i fler av regionens verksamheter. Core curriculum beskriver en möjlig utveckling från nyutexaminerad till expert. Det är indelat i fem faser där varje fas innebär fördjupade kunskaper och förmågor. I de senare faserna av utvecklingsprogrammet blir sjuksköterskan behörig att söka tjänster som innebär karriärmöjligheter och ett utökat ansvar.

Kompetensutveckling
– Vårt initiala syfte 2018 var att höja ortopedisjuksköterskornas generella kompetens. Vi startade först ett utbildningsprogram för nyanställda sjuksköterskor, men när även mer erfarna sjuksköterskor efterfrågade kompetensutveckling tog vi också med dem i satsningen. Det resulterade i en webbaserad ortopediutbildning som nu används nationellt. Successivt utvecklades satsningen till Core curriculum, säger Åsa Loodin, expertsjuksköterska och klinisk lärare inom verksamhetsområde ortopedi på Skånes universitetssjukhus.

”Många av våra sjuksköterskor uppskattar att det finns en strukturerad karriärutvecklingsmodell.”

Minskad personalomsättning
Core curriculum har hämtat inspiration från magnetmodellen, och Åsa Loodin har fått många samtal från vårdgivare som är nyfikna på utvecklingsprogrammet.
– Vi erbjuder särskilt yrkeserfarna sjuksköterskor som befinner sig i de senare faserna av programmet ett ansvar, ett uppdrag och en lön som motsvarar deras kompetens. Det har bidragit till en minskad personalomsättning. Antalet sjuksköterskor som söker sig till oss har också ökat, där många anger Core curriculum som en viktig faktor. Många av våra sjuksköterskor uppskattar att det finns en strukturerad karriärutvecklingsmodell som ger utrymme för professionell utveckling under hela karriären, säger hon.

Behåll kontinuiteten
Hennes råd till andra verksamheter som vill implementera Core curriculum eller andra modeller för kompetensutveckling är att förankra införandet uppifrån och ner.
– Det är oerhört viktigt att ha ledningens stöd vid den här typen av långsiktiga satsningar. Ha tålamod och räkna med att det tar tid att implementera en sådan här modell. Ytterligare ett råd är att komma i gång i liten skala även om alla detaljer inte är klara. Vi inledde tidigt med utbildningsprogram som blev mycket uppskattade. Det är också viktigt att behålla ett långsiktigt perspektiv på kompetensutveckling, även när den dagliga verksamheten är tuff och krävande. Vi har varit noga med att kontinuerligt hålla i gång satsningen, även under perioder med hög belastning, säger Åsa Loodin.

Magnetmodellen

Magnetmodellen är en organisationsmodell för hälso- och sjukvården som innebär att sjuksköterskors ledarskap och kompetens tas tillvara och ges mandat på alla nivåer inom verksamheten. Modellen består av fem områden:

• Utvecklande ledarskap för sjuksköterskor
• Strukturer för personlig utveckling och auktoritet för sjuksköterskor
• Excellent utfört omvårdnadsarbete
• Nya kunskaper/ innovation och förbättringar
• Mätbara resultat för vårdkvalitet.

Det finns upprepad och tydlig vetenskaplig evidens för ett samband mellan modellen och bland annat goda vårdresultat för patienterna, kvarstannande och arbetstillfredsställelse bland sjuksköterskor.

Årets ledare i omvårdnad vände utvecklingen

Carina Carlsson, specialistsjuksköterska i onkologi och enhetschef på smärtmottagningen vid Södertälje sjukhus.

När Carina Carlsson, enhetschef på smärtmottagningen vid Södertälje sjukhus och specialistsjuksköterska i onkologi, fick sitt chefsuppdrag 2012 ställdes hon inför en tuff uppgift: att vända en nedläggningshotad verksamhet. Med en stark målbild och tvärprofessionella team med tydliga roller lyckades hon vända utvecklingen.

Carina Carlsson hade aldrig haft någon tanke på att bli chef när hon 2012 erbjöds rollen som enhetshetschef på smärtmottagningen på Södertälje sjukhus. Den första perioden på sitt nya uppdrag ägnade Carina Carlsson mycket tid åt att kartlägga förutsättningarna och analysera situationen. Därefter formulerade hon en tydlig målbild för smärtmottagningen och tydliggjorde bland annat rollerna i de tvärprofessionella team som vårdar patienterna.
– Som chef är det viktigt att kunna ha både ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Även när man har fullt upp med det dagliga gäller det att kunna se möjligheterna och visualisera hur verksamheten ska se ut om exempelvis fem år, säger Carina Carlsson, som av Svensk Sjuksköterskeförening utsågs till årets ledare i omvårdnad 2021.

Tydligt formulerat uppdrag
Hennes råd till andra sjuksköterskor som är eller vill bli ledare är att våga anta utmaningen och att analysera hur chefer i andra verksamheter hanterat olika situationer.
– Se till att få ett tydligt formulerat chefsuppdrag, konkreta verksamhetsmål och ett tydligt mandat, annars bör du själv vara med och formulera det. För de sjuksköterskor som har möjlighet tror jag också det är bra att fortsätta arbeta kliniskt. Själv har jag alltid kombinerat mitt chefsuppdrag med klinisk tjänstgöring, vilket varit viktigt för min egen utveckling. Jag vill också rekommendera sjuksköterskor som är eller överväger att bli chefer att bygga ett nätverk bestående av andra chefer i olika verksamheter, säger Carina Carlsson.

”Se till att få ett tydligt formulerat chefsuppdrag, konkreta verksamhetsmål och ett tydligt mandat.”

Kommunicera målbilden
Viktiga komponenter i ett framgångsrikt ledarskap är, enligt Carina Carlsson, att tydligt kommunicera en målbild för medarbetarna så samtliga medarbetare känner delaktighet och har en gemensam agenda. Uttalade roller i teamet och extern handledning för personalgruppen beskriver hon som andra nyckelkomponenter i ett långsiktigt framgångsrikt ledarskap.

Väl rustade för chefsuppdrag
Hon anser att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och helhetssyn på människan gör dem väl rustade för chefsuppdrag. Att anta en ledande roll faller sig därför naturligt för många sjuksköterskor.
– Sjuksköterskor har ett helikopterperspektiv på såväl patient som medarbetare och verksamhet, vilket man har stor nytta av som chef. På senare år har allt fler sjuksköterskor blivit verksamhetschefer, en roll som läkare traditionellt sett haft. Det känns verkligen positivt. Omvårdnadsperspektivet behöver verkligen vara representerat på ledningsnivå i sjukvården och nu upplever jag att utvecklingen går åt rätt håll, avslutar Carina Carlsson.

Komplex, spännande och i behov av förändring

Anders Widmark, specialistsjuksköterska i intensivvård, akutsjukvård och anestesi, och ordförande i SENA.

Akutsjukvårdens största utmaning just nu är crowding – ett för högt vårdtryck i förhållande till antalet medarbetare. Ytterligare en utmaning är att många sjuksköterskor lämnar den akuta vården. Samtidigt är det av största vikt att katalysera de många goda exempel som finns i akutsjukvården, ett spännande och komplext medicinskt fält som går mot en alltmer individbaserad vård.

– Flera studier visar på ett direkt samband mellan antalet sjuksköterskor och akutsjukvårdens möjlighet att leverera en god och individanpassad vård av högsta kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att förbättra situationen är därför att matcha vårdbehovet med antalet sjukskötersketimmar. Det ger rätt förutsättningar för att kunna erbjuda en säkrare och mer individanpassad akutsjukvård. Akutsjukvården behöver också satsa mer på kompetensutveckling och självklart även förbättrade arbetsvillkor. Det kan motivera fler sjuksköterskor att stanna i akutverksamheter, säger Anders Widmark, specialistsjuksköterska i intensivvård, akutsjukvård och anestesi, och ordförande i SENA, Riksföreningen för akutsjuksköterskor.
Han betonar vikten av att ta hänsyn till akutsjukvårdens komplexitet när dess enheter bemannas. Det är en verksamhet där patienter vårdas av många olika anledningar, ofta med ett extremt högt vårdbehov. En bemanning och en kompetensnivå som anpassats utifrån akutsjukvårdens uppdrag och komplexitet är därför nödvändig.

”Den viktigaste åtgärden för att förbättra situationen i akutsjukvården är att matcha vårdbehovet med antalet sjukskötersketimmar.”

Förebygg överbeläggning
Han anser att akutsjukvården och beslutsfattare behöver diskutera hur man kan förebygga underbemanning och överbeläggning, vilket eskalerar patientsäkerhetsriskerna. Man behöver diskutera hur crowding kan förebyggas. Då kan vi förbättra kvaliteten i akutsjukvården, minska risken för vårdskador och samtidigt få fler medarbetare att vilja stanna i akutsjukvårdsverksamheten.
– Vi behöver gemensamt öka politikers och andra beslutsfattares förståelse för vikten av att avsätta medel för kompetensutveckling och förbättrade arbetsvillkor i akutsjukvården. Beslutsfattare behöver också ta höjd för att många som söker sig till akutsjukvården tillhör gruppen multisjuka äldre, vilket ställer nya och högre krav på sjukvårdspersonalens kompetens kring åldrandets sjukdomar. Akutsjukvården behöver dessutom i ökad utsträckning organiseras i tvärprofessionella team där man tar hänsyn till varandras kompetensområden, säger Anders Widmark.

Workshop om dödligt våld
I maj 2022 arrangerar Riksföreningen för akutsjuksköterskor en workshop på temat pågående dödligt våld på akutmottagningar. Syftet är att skapa en samsyn för hur akutsjukvården ska hantera dessa frågor på ett professionellt och patientsäkert sätt.
– Än så länge har det inte ägt rum någon incident med pågående dödligt våld gentemot personal eller patienter på svenska akutmottagningar, men MSB har konstaterat att det föreligger en medelhög risk för att den här typen av incidenter ska inträffa i publik miljö. Vi kommer att följa upp med en konferens på samma tema i höst. Ambitionen är att lyfta frågan och att på sikt få till nationella riktlinjer för hur den här typen av situationer bör hanteras på akutmottagningar, säger Anders Widmark.

Kraftfulla åtgärder krävs för bättre arbetsmiljö

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Flera undersökningar bekräftar att sjuksköterskors arbetsmiljö har försämrats avsevärt det senaste året. En hållbar arbetsmiljö utan att riskera sin egen hälsa när man vårdar andra, rimliga möjligheter till återhämtning och en arbetsbelastning som gör att fler orkar jobba heltid är några av de viktigaste kraven som Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro lyfter fram.

Enligt Vårdförbundets arbetsmiljörapport från februari 2022 anser 6 av 10 sjuksköterskor att stressen påverkar hela deras liv. 60 procent av landets barnmorskor och 32 procent av sjuksköterskorna arbetar ”frivillig” deltid, det vill säga att de valt att gå ner i arbetstid för att orka med vardagen. Av rapporten framgår även att åtta av tio inte får den återhämtning de behöver mellan arbetspassen.
– För att orka med den tuffa arbetsmiljön och den tunga arbetsbelastningen väljer många sjuksköterskor och barnmorskor att gå ner i tid. Det här är ett nytt och alarmerande fenomen som resulterar i lägre lön och lägre pension. Tidigare gick många ner i tid under småbarnsåren, men nu ser vi att även väldigt unga och äldre kollegor inte anser sig klara av att jobba heltid under de rådande förutsättningarna, säger Sineva Ribeiro.

”Att arbetsmiljön har försämrats det senaste året överensstämmer med de signaler vi får från våra medlemmar.”

Högt pris för dålig arbetsmiljö
85 procent av sjuksköterskorna i Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning anser att det behövs en kriskommission för arbetsmiljön i hälso- och sjukvården. 62 procent anser att arbetsmiljön är ganska dålig eller dålig.
– Sjuksköterskor betalar ett högt pris för sjukvårdens dåliga arbetsmiljö. Att arbetsmiljön har försämrats det senaste året överensstämmer med de signaler vi får från våra medlemmar. När många tvingas byta jobb för att själv kunna påverka sina arbetstider eller tvingas gå ner i deltid får de sjuksköterskor som är kvar på arbetsplatsen arbeta ännu hårdare, säger Sineva Ribeiro.
Den problematik som kan associeras till dålig arbetsmiljö förekommer bland sjuksköterskor i hela Sverige och inom samtliga verksamhetsområden. Behovet av vila och återhämtning är enormt, men många ges inte möjlighet till den återhämtning de behöver.

Orkar inte med socialt liv
– Det är oroväckande att stressen påverkar hela livssituationen för många sjuksköterskor. Många upplever att de inte orkar med något socialt liv eller att ta hand om sig själva och sin egen hälsa, vilket inte är hållbart i längden. Många sjuksköterskor uppger exempelvis att de har sömnproblem och behöver ta sömntabletter för att sova till följd av den stress de upplever, säger Sineva Ribeiro.

Kräver kriskommission
Tillsammans med Läkarförbundet har Vårdförbundet även formulerat ett krav på att man bör inrätta en kriskommission för sjukvårdens arbetsmiljö. Situationen är akut.
– Att vårdpersonal ständigt ställs inför omöjliga krav utan tillräckliga personella resurser med rätt kompetens skapar etisk stress och ohälsa. Med kravet på en kriskommission vill vi få regeringen att placera arbetsmiljöfrågan i vården högre upp på agendan. Kraftfulla åtgärder krävs för att bryta den onda cirkel som gör att sjuksköterskor blir sjuka av att jobba, säger Sineva Ribeiro.

Sineva Ribeiros krav för en bättre arbetsmiljö:

• Arbetsgivarna måste göra stora förbättringar i sjukvårdens dåliga arbetsmiljö.
• Fler vårdplatser, och rätt kompetens på rätt plats.
• En nationell kriskommission för vårdens arbetsmiljö.
• Ge samtliga sjuksköterskor rätt förutsättningar för att kunna arbeta heltid med bibehållen långsiktig hälsa.
• Staten måste ta ansvaret för att kompetensförsörjningen till vården ska fungera bättre genom att styra mer genom sina myndigheter än via intresseorganisationen SKR.

Vad anser du om arbetsmiljön inom sjukvården just nu? Den är…

Behövs det en kriskommission för arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården?


Inom slutenvården svarar 89% ja.

Upplever du symtom på långsiktig stress på grund av ditt arbete?

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Taligenkänning minskar tiden för dokumentation drastiskt

Ulla Harju, sjuksköterska på neurologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

För sjuksköterskor som dokumenterar mycket i sitt arbete kan en AI-baserad taligenkänningstjänst som översätter tal till text innebära en betydande tidsbesparing. För Ulla Harju, sjuksköterska på neurologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har administrationstiden för journalföring minskat med 75 procent.

En taligenkänningstjänst översätter tal till text, vilket innebär att journalanteckningar som tidigare skrevs in via tangentbordet i stället kan dikteras. Ulla Harju ingår i ett pilotprojekt där ett antal läkare och sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset får testa den AI-baserade taligenkänningstjänsten Dragon Medical. Att tala går tre till fyra gånger snabbare än att skriva och Ulla Harju kan numera göra klart sitt journalarbete direkt efter patientmötet. Med hjälp av röstkommandon kan hon även utföra repetitiva arbetsmoment i journalsystemet.
– Jag arbetar självständigt med patienter med rörelsesjukdomar som behandlas med DBS, Deep Brain Stimulation. Jag programmerar varje patients individuella implantat och varje patientbesök tar uppemot tre timmar. Behandlingen kräver omfattande och noggrann journalföring; tidigare följdes varje patientbesök av drygt tre timmars dokumentation, säger Ulla Harju, som arbetat på neurologen sedan 1988.

”Det som tidigare tog tre timmar gör jag nu på 45 minuter. Skillnaden är verkligen enorm.”

Frigör tid till patienter
– Sedan jag började använda taligenkänningstjänsten för drygt ett år sedan arbetar jag mindre övertid. Jag har inte längre någon dokumentationsskuld med odokumenterade patientbesök som jag inte hunnit med. Jag har också mindre ont i nacken och upplever dessutom att jag har mer energi. Det här har verkligen gjort så stor skillnad för mig i min vardag, säger Ulla Harju.
Den tid taligenkänningstjänsten frigör gör att hon kan ta emot fler patienter och ägna sig mer åt verksamhetsutveckling och kompetensutveckling. Eftersom Ulla Harju är verksam inom ett nischat medicinskt område är det viktigt att hon kontinuerligt hinner hålla sig uppdaterad med de senaste forskningsrönen inom sitt fält.

Minskar tid för dokumentation
– Tidigare bestod nästan 50 procent av min arbetstid av dokumentation. Med taligenkänningstjänsten har jag lyckats minska den andelen till en fjärdedel. Det som tidigare tog tre timmar gör jag nu på 45 minuter. Skillnaden är verkligen enorm. Jag hoppas att fler sjuksköterskor med ett självständigt mottagningsarbete som inkluderar mycket dokumentation får tillgång till taligenkänningstjänster framöver. Det kan göra stor nytta och frigöra tid till omvårdnadsarbete, vilket definitivt kommer patienterna till gagn, säger Ulla Harju.

Viktigaste sjukvårdsfrågorna inför valet

Oili Dahl, ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Fredrik Hjerling

I höst är det val och sjukvården kommer att vara på agendan. Men enligt Oili Dahl, ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening, räcker det inte med extra pengar och löften om fler sjuksköterskor.
– Vi måste få till bättre stöd för att sjuksköterskor kan arbeta med hela sin kompetens och finnas i beslutsrummen.

Regeringen vill satsa ökade resurser på fler sjuksköterskor, verksamhetsförlagd utbildning och ökad specialisering för sjuksköterskor, vilket enligt Oili Dahl naturligtvis är välkommet. Men löftena räcker inte, menar hon.
– Jag uppfattar att vården har en annan problematik än ekonomi just nu. Vi har större utmaningar än jag har sett att politiker har tagit upp. Jag förväntar mig att arbetet med att få till en jämlik vård samt kompetensförsörjning för sjuksköterskor ska bli stora frågor i valet, säger Oili Dahl.
Coronakommissionens rapport som släpptes nyligen har enligt henne hamnat i skymundan.
– Den bekräftade att vården är ojämlik i Sverige, och att de stora skillnader som finns märkts tydligt i pandemin. När det är kris drabbas alla hårt, men de som hade det svårt redan innan drabbas hårdast. Det var ojämlikt innan pandemin och det är det fortfarande. I ett så utvecklat land som Sverige är det omotiverat.

I alla ledningsnivåer
Utöver fokus på vården krävs ett bra ledarskap för omvårdnad för att vården ska kunna stärkas.
– Det saknas en nationell ledarskapsutveckling i omvårdnad. Också sjuksköterskor ska vara med och ta beslut på befolkningsnivå. Vi behöver en CNO, Chief Nursing Officer, hos socialdepartementet. Det behöver också anläggas en ledningsstruktur så att sjuksköterskor med omvårdnadskunskaper är med i varje ledningsnivå, och det gäller både sjukhus, primärvård och de högsta ledningarna, säger Oili Dahl.
Enligt en del rapporter från till exempel WHO och politiker, behövs fler sjuksköterskor. Men enligt Oili Dahl är det minst lika viktigt att utveckla och behålla de sjuksköterskor som redan finns.
– Vi behöver fler möjligheter till fortbildning. Många sjuksköterskor gör ett väldigt bra arbete och gör skillnad, det är därför vi valt det här arbetet. Men många är trötta efter pandemin och det är viktigt att komma i gång med kompetensutveckling. Det är för patienternas bästa, men det ger också stor tillfredsställelse för oss sjuksköterskor när vi ser att vi kan utveckla omvårdnaden, säger hon.

”Många är trötta efter pandemin och det är viktigt att komma i gång med kompetensutveckling.”

Satsa på omvårdnadsforskning
Sjukvården behöver utvecklas från flera olika håll.
– Det handlar om att se till att det finns en hållbar professionell utveckling och att det finns ett ledarskap som fokuserar på patienten och har etiken som förebild. Och att det finns kunskap om omvårdnad, säger hon.
Och just forskning är en viktig fråga för Svensk Sjuksköterskeförening. Det saknas nämligen många forskarutbildade sjuksköterskor i Sverige.
– Vi vill att man inrättar förenade anställningar, där sjuksköterskor kan både arbeta kliniskt och forska. Vi har inte återväxt för lärare på högskolor och universitet, och det innebär att vi har svårt att upprätthålla den goda kvaliteten i utbildningen samt implementera den bästa kunskapen och utveckla omvårdnadsåtgärder. Ett område som behöver beforskas är till exempel den nära vården, säger Oili Dahl.

Inrätta ett nytt yrke
Ett led i att förbättra omvårdnadskompetensen vore att inrätta ett nytt yrke i Sverige, en så kallad avancerad specialistsjuksköterska. Svensk Sjuksköterskeförening driver den frågan tillsammans med Vårdförbundet.
– Yrket finns i många länder och har fördjupad kunskap i omvårdnad och medicin samt tydligt mandat. Den avancerade specialistsjuksköterskan kan handleda alla i teamet, göra mer avancerade undersökningar och behandlingar och hindra onödiga inläggningar på sjukhus. Det nationella Vårdkompetensrådet ska stödja implementeringen av den nya rollen i svensk sjukvård, säger Oili Dahl.

Digitalisering och e-hälsa
Ett område som hon också ser är viktigt i nuläget är digitalisering och e-hälsa.
– Det är verkligen på frammarsch och vi har provat på det mycket under pandemin, med digitala vårdmöten till exempel. Men vi vill gärna ha med sjuksköterskor som sakkunniga i införande och utvärdering av olika digitala sätt att möta patienter. Sjuksköterskor måste finnas i både beslut och ledning. Det är en stor och viktig utveckling där vi behöver vara med, avslutar Oili Dahl.

Vilka anser du är de viktigaste hälso- och sjukvårdsfrågorna inför valet 2022? Ange gärna flera.


1. Förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren
2. Bemanningen
3. Mer resurser till hälso- och sjukvården
4. Vårdplatsbristen
5. Reformerna styrningen av den svenska sjukvården
6. Använda befintliga resurserna bättre
7. Fortbildning för vårdpersonalen
8. Öka professionernas inflytande
9. Utbyggnaden av den Nära vården
10. Bättre fungerande it- och datasystem
11. Stärka omvårdnads­forskningen
12. Annat

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Ökad grundbemanning och individuell arbetstid

Michaela Lindqvist, bemanningssjuksköterska på internmedicin på Södersjukhuset och styrelseledamot i Vårdförbundet Stockholm.

Enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning endast har 23 procent av sjuksköterskorna inom slutenvården tillräcklig ordinarie sjuksköterskebemanning på sin arbetsplats just nu. Arbetsmiljön på många håll i slutenvården är krävande och grundbemanningen bristfällig. Ökad grundbemanning och en mer flexibel syn på arbetstider kan förbättra situationen.

– Mitt intryck är att merparten av sluten­vården i Stockholms län är beroende av bemanningssjuksköterskor för att hålla verksamheten i gång. Underbemanningen är utbredd och bemanningssituationen i slutenvården är på många håll katastrofal. Många sjuksköterskor känner sig mer eller mindre tvingade att arbeta övertidspass och dubbelpass. Lojaliteten gentemot kollegorna gör att många ställer upp mer än de egentligen orkar, på bekostnad av återhämtning och privatliv, säger Michaela Lindqvist, bemanningssjuksköterska på internmedicin på Södersjukhuset och styrelseledamot i Vårdförbundet Stockholm.

Uppsägningar ett problem
Hon anser att problematiken bottnar i en bristande grundbemanning, vilket gör hela kompetensförsörjningen bräcklig. En direkt konsekvens av underbemanningen är att de medarbetare som är kvar behöver arbeta mer övertid, särskilt de med nyckelfunktioner eller spetskompetens. De får således inte den återhämtning de behöver, vilket i sin tur påverkar patientsäkerhet och kvalitet, hälsa och privatliv.
– Majoriteten av slutenvårdsenheter i Region Stockholm har problem med att sjuksköterskor säger upp sig. Problematiken är utbredd, där somliga lämnar yrket helt och andra väljer exempelvis att gå en specialistutbildning för att få lite respit från de tuffa arbetsförhållandena. Många som jobbat med oförutsägbara scheman och hög flexibilitet med övertid under hela pandemin säger upp sig för att få den återhämtning de behöver, säger Michaela Lindqvist.

”Många sjuksköterskor känner sig mer eller mindre tvingade att arbeta övertidspass och dubbelpass.”

Löneutveckling för erfarna
I Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning listas löneutveckling, arbetsbelastning/bemanning och arbetsmiljön som de tre viktigaste faktorerna för att sjuksköterskor ska stanna hos sin arbetsgivare i sjukvården. De viktigaste åtgärderna för att sjuksköterskor ska stanna långsiktigt är, enligt Michaela Lindqvist, att arbetsmiljön förbättras, i många avseenden. En del är att ge sjuksköterskor möjlighet att påverka sin arbetstid mer och därmed kunna matcha arbetsliv och rådande livssituation.
– Löneutvecklingen behöver definitivt ses över. I dagsläget befinner sig många yrkeserfarna sjuksköterskor på samma lönenivå som nyutexaminerade, vilket inte är hållbart eller ett bra sätt att få erfarna medarbetare att stanna kvar, säger hon.

Individuella arbetstider
Hon efterlyser en långsiktig strategisk kompetensförsörjningsplan, som saknas på många arbetsplatser. Cheferna tvingas i stället ägna sig åt att kortsiktigt släcka bränder genom att försöka fylla luckor i schemaläggningen.
– Många arbetsgivare verkar tro att alla sjuksköterskor är stöpta i samma form, så att de alla kan arbeta inom i princip samtliga omvårdnadsområden, och att treskift är en arbetstidsmodell som fungerar för alla, oavsett livssituation. Det speglar en föråldrad syn på professionen. Jag önskar att arbetsgivare i stället ska öppna för en dialog med varje enskild sjuksköterska angående arbetstider. Om sjuksköterska ska vara ett långsiktigt hållbart yrkesval måste arbetsgivare börja se individen bakom professionen, säger Michaela Lindqvist.

Har ni tillräcklig ordinarie sjuksköterskebemanning på din arbetsplats just nu?


Inom slutenvården svarar 23% ja och inom öppenvården svarar 44% ja.

Vilka är de viktigaste faktorerna för att sjuksköterskor ska stanna hos sin arbetsgivare inom hälso- och sjukvården? Ange max 3 alternativ.


1. Lön/löneutveckling
2. Arbetsbelastning/bemanning
3. Arbetsmiljön
4. Schemaläggning/arbetstider
5. Team/kollegor
6. Ledarskapet
7. Kompetensutveckling/vidareutbildning
8. Tid till reflektion/återhämtning
9. Kunna påverka sin arbetssituation
10. Utvecklingsmöjligheter
11. Inte behöva arbeta övertid
12. Annat

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Prioriteringssystem vid telefonrådgivning

Mattias Karlsson är tacksam för stipendiepengarna samt ledningens och kollegornas stöd i arbetet med att ta fram ett system för svenska förhållanden.

Sjuksköterskan Mattias Karlsson på onkologiska kliniken i Kalmar ska införa ett prioriteringssystem som ska underlätta för sjuksköterskor vid telefonrådgivning av patienter, och öka patientsäkerheten.

Projektet, som fått stipendiepengar från Eber och Ingrid Kinnemos stiftelse, fick sin början när sjuksköterskan Mattias Karlsson varit sjukskriven och fick arbeta hemifrån med telefonrådgivning för patienter på onkologiska kliniken i Kalmar.
– Jag upptäckte ganska snabbt att det hade underlättat om det funnits ett system för hur snabbt patienten behöver komma in för bedömning, och hur man ska prioritera patienter. Då byggde mycket på de egna erfarenheterna, men om det ska vara patientsäkert så ska ju alla sjuksköterskor oavsett bakgrund komma fram till samma bedömning, säger han.

Tre olika färger
Mattias Karlsson började titta på vad som kunde göras, och hittade ett triageringssystem som togs fram av UKONS, Oncology Nursing Society i Storbritannien 2010, reviderad 2016.
– Det går ut på att man frågar patienten vilket som är det största problemet av till exempel illamående och smärtor, sedan ställer man fler frågor om det och gör en gradering efter färg. Om det är grönt kan de vara kvar i bostaden och få egenvård, vid orange behöver de kollas inom 24 timmar och vid rött behöver de komma in till sjukhuset och träffa en läkare så fort som möjligt.

”Det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.”

Rätt hjälp
Liknande triageringssystem används på akuten och inom ambulansen runtom i landet.
– Sådant finns ju för att man inte ska missa något allvarligt och att patienten ska få rätt hjälp vid rätt instans. Dessutom gör det, som i vårt fall, att sjuksköterskor kan känna sig tryggare i sin bedömning och arbetssituation när de har ett anpassat system att luta sig mot, säger Mattias Karlsson.

Förbättrar vården
Bedömningsinstrumentet från UKONS används såvitt han vet inte på något annat håll i Sverige.
– Jag hoppas att det kan få spridning, för det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.
Systemet har översatts till svenska för stipendiepengarna, och Mattias Karlsson har tillsammans med en projektgrupp också varit med och anpassat det till svenska förhållanden.

De mest akuta frågorna inom sjukvården

Foto: Shutterstock

När sjuksköterskorna tillfrågas om vad som är mest akut att lösa inom hälso- och sjukvården svarar många att det är arbetsmiljö, löner, och att få personalen att stanna.

Fler hundra sjuksköterskor har i vår enkätundersökning svarat på frågan Vilken är den mest akuta frågan som måste åtgärdas inom hälso- och sjukvården omgående? Mönstret är tydligt: lön, arbetsmiljö och bemanningsfrågor är de ständigt återkommande svaren.
Många sjuksköterskor nämner en höjd lön som en akut faktor. Det handlar både om höjd grundlön och en bättre löneutveckling. Vissa påtalar också att lönekonkurrens med privata vårdgivare behöver upphöra.

”Många nämner en höjd lön som en akut faktor. Det handlar både om att ha en höjd grundlön och en bättre löneutveckling.”

Ska skilja i lön
Och just lönefrågorna, och att lönerna är högre hos bemanningssjuksköterskor, är något som påverkar det som många i enkäten också nämnt: bemanningsfrågor. Det handlar dels om att locka ny personal, men framför allt om att få sjuksköterskor att stanna i yrket och på sin arbetsplats, och inte gå vidare till bemannings- och konsultföretag. Vissa ser också att det är problem med att få sjuksköterskor att jobba inom slutenvården eftersom kommunen betalar bättre. Det förekommer också kommentarer om att det måste skilja mer i lön mellan nyfärdiga och mer seniora sjuksköterskor, och att de som stannar kvar länge på en arbetsplats och är trogna i stället för att hoppa runt för att höja sin lön bör premieras med lönetillskott.

Fel med deltid
Arbetsmiljö är en stor fråga som många nämner, och där det främst handlar om bra schemaläggning så att det går ihop med privatlivet och behovet av återhämtning. Ett antal skriver att det är fel att så många ska behöva gå ner till deltid för att orka. Flera påpekar att det i förlängningen handlar om patientsäkerhet att ha utvilade sjuksköterskor som orkar.
Andra frågor som kommit upp i enkäten är vårdplatsbristen, kompetensutveckling, kontinuitet, ledning och styrning, att rätt personal arbetar med rätt saker, minska administrationsbördan, säkerställd semester, antalet patienter per sjuksköterska, brist på tid för patienterna och att fördela befintliga resurser smartare.

De mest akuta frågorna som måste åtgärdas:

• Lön
• Arbetsmiljö
• Schemaläggning
• Bemanning
• Vårdplatsbristen

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Podd från en heldygnsavdelning

Rebecka Somogyi Iresjö och Emma Hannerstam poddar om hur det är att vara sjuksköterska inom psykiatrin. De finns på @normaltgalen_podcast på Instagram.

I podden “Normalt galen” tar de två psykiatrisjuksköterskorna Emma Hannerstam och och Rebecka Somogyi Iresjö upp allt ifrån sin vardag på jobbet till diskussioner om vad ”galenskap” är.

Emma Hannerstam är sjuksköterska biträdande enhetschef på en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning i Stockholm. Hon och kollegan och sjuksköterskan Rebecka Somogyi Iresjö har poddat i över ett år.
– Vi vill ge människor en inblick i hur det är att jobba inom psykiatrin, och hur det är att vårdas där. Bilden i media är ofta ganska onyanserad och vi har träffat en del patienter som varit rädda för att söka vård men sedan inte fått sina farhågor besannade, säger Rebecka Somogyi Iresjö.

Större öppenhet
När Emma Hannerstam berättar för andra att hon jobbar inom psykiatrin är det fortfarande många som gör associationer till filmen ”Gökboet”.
– Att ha en föreställning om att det är en viss typ av personer som läggs in bidrar till stigmatiseringen. Folk vågar inte berätta för anhöriga och vänner att man vårdats inom psykiatrin utan ljuger och säger att man haft hjärtproblem. Vi vill att öppenheten ska bli större, säger hon.
Också bilden som andra sjuksköterskor har är delvis felaktig, upplever Emma Hannerstam.
– Många tror att det är mycket hot och våld, men det är det faktiskt sällan. Jag är räddare på tunnelbanan en sen kväll efter jobbet.

”Vi vill ge människor en inblick i hur det är att jobba inom psykiatrin, och hur det är att vårdas där.”

Omväxlande jobb
Jobbet på en heldygnsavdelning inom psykiatrin tycker Rebecka Somogyi Iresjö är väldigt intressant.
– Det är väldigt omväxlande och man hamnar ständigt i nya situationer. Det finns alltid mer att lära om olika tillstånd, och man blir också väldigt glad av att se en utveckling hos patienterna. Någon kan komma in och vara jättesjuk och knappt kunna äta själv, efter ett par veckor pratar och skrattar personen. Det finns förstås långvariga tillstånd, men där får man vara med och hitta vägar till livskvalitet trots de funktionsnedsättningar som sjukdomen innebär. Man blir aldrig fullärd, säger hon.
Emma Hannerstam ser det som givande att man som sjuksköterska får ge mycket av sig själv.
– Det viktigaste på avdelningen är medarbetarna, och man sitter i många tuffa samtal, exempelvis när en patient vill ta livet av sig. Det är det intressanta med jobbet, men också något som blir slitsamt emotionellt och dränerar en på energi.

Våga vara i nuet
Rebecka Somogyi Iresjö håller med.
– Det är en balansgång, att ge av sig själv men inte så att man själv inte orkar. Det kan också vara krävande i kontakt med anhöriga. Vi behöver ta ett helhetsgrepp på patienten i mycket större utsträckning än på en medicinsk avdelning, och måste veta hur det fungerar med jobb, försörjning, barn, familj och så vidare. Då kan anhöriga känna att det är ett stort ingrepp i deras privatliv, och det måste man hantera, säger hon.
Emma Hannerstam tycker att det viktigaste för en sjuksköterska inom psykiatrin är att våga vara i nuet med patienten.
– Det övar man oftast inte på så mycket inom somatiken, men här måste man kunna sitta tyst, lyssna och finnas där. Sedan måste man förstå att vissa patienter kommer att söka sig till en och vissa inte. Förutsättningarna ändras hela tiden så man måste vara ganska prestigelös.
Rebecka Somogyi Iresjö tillägger att man inte får se saker som ett misslyckande.
– Man kan ha lagt timmar på en patient en dag men sedan går den ändå och självskadar. Man får inte gräva ner sig och tycka att man gjort något fel. Det viktigaste är att man är engagerad i patienten, och det brukar lysa igenom.

Hitta podden här!