Etikettarkiv: Förutsättningar

Den utmattade sjuksköterskan

Sjuksköterskan Marie Schulze har skrivit en bok om sin utmattning.
Sjuksköterskan Marie Schulze har skrivit en bok om sin utmattning.
Med sin nyutkomna bok vill skolsköterskan Marie Schulze genom berättelsen om sin egen utmattning rikta ljuset mot sjuksköterskors arbetsvillkor och hårda press. Går det att nå balans i arbetslivet?

En dag för snart tre år sedan kollapsade Marie Schulze på sitt dåvarande arbete som sjuksköterska på en vårdcentral. I ”Den utmattade sjuksköterskan” delar hon med sig av sin resa genom dagboksanteckningar och reflektioner.
– Jag försökte vara en supersjuksköterska, och så är det för många. Man har en vilja att hjälpa människor, är effektiv och tar stort ansvar. Förväntningarna och kraven är stora både från sjuksköterskorna själva och omgivningen och det tenderar för många att bli gränslöst, säger Marie Schulze.

Ansvar på flera nivåer
Sjuksköterskors situation är idag pressad på många arbetsplatser, och ansvaret för att en balans upprätthålls ligger på både individ, organisation, politik och samhälle.
– Behovet av större balans krockar med de politiska kraven och vårdens förutsättningar. Jag vill vara optimistisk och behålla ett hopp om förändring, men har samtidigt svårt att se att helhetssituationen blir klart bättre inom rimlig framtid. Däremot är små förändringar som är hjälpsamma fullt möjliga.
Fler chefer bör exempelvis ta situationen på allvar i tid och ta hjälp av företagshälsovården.
– Det är också viktigt att chefer föregår med gott exempel och inte själva stressar på utan tillräcklig återhämtning, och kräver detsamma av sina medarbetare, säger Marie Schulze.

”Stöd i att bromsa”
Men hon betonar att cheferna också är hårt pressade och behöver bättre förutsättningar. Individens ansvar får heller inte glömmas bort.
– Men många behöver stöd i att bromsa, man har svårt att själv se problemet när man är i en stress-spiral. Det är viktigt att man tar sitt mående på största allvar, lyssnar på de i omgivningen som vill väl, tar hand om sig, samt tar emot professionell hjälp när man behöver.
Efter en längre sjukskrivning bytte Marie Schulze jobb och arbetar nu som skolsköterska på gymnasium. Vid sidan av utvecklar hon sin egen verksamhet som samtalsterapeut och hälsorådgivare.
– Men sjuksköterskeyrket släpper jag nog aldrig helt.

Maries tips till dig som är chef
• Ge dina medarbetare ett beslutsutrymme så att de känner att de har kontroll över sin arbetssituation.
• Var öppen för att vi alla har upp- och nedgångar i livet och inte alltid kan prestera på topp.
• Ha en tät dialog och täta uppföljningar med dina medarbetare.
• Var flexibel. Lägg upp en individuell plan för din medarbetare, till exempel med anpassningar av arbetsuppgifter och arbetstid.
• Stärk, anpassa och uppmuntra.
• Sopa inte problemen under mattan.
• Var tillgänglig och förstående, inte dömande.
• Se dina medarbetare, hjälp till att bromsa i tid.
• Ta själv hjälp och stöd.

Ledarskapet viktigt vid byte av jobb

92 procent av sjuksköterskorna anser att ledarskapet på den nya arbetsplatsen är viktigt, vid val av ny arbetsgivare. Genom att satsa på bättre förutsättningar för chefer skulle arbetsgivarna inom sjukvården skaffa sig fördelar vid rekrytering.

Även i våra tidigare undersökningar värderades ett bra ledarskap högt bland de faktorer som kännetecknar en bra arbetsgivare inom hälso- och sjukvården. 84 procent av sjuksköterskorna angav ett bra ledarskap, efter bra lön som fick 91 procent. Cheferna inom sjukvården har dock inte så goda förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap. En viktig uppgift måste därför vara att förbättra förutsättningarna för cheferna inom sjukvården.

Om du skulle byta jobb, hur viktigt är ledarskapet på dina nya arbetsplats, vid val av ny arbetsgivare?
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Första linjens chef behöver bättre förutsättningar

Annika Cederholm, chefsspecialist på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Annika Cederholm, chefsspecialist på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
7 av 10 sjuksköterskor anser att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap. Avlastning, rätt mandat och lagom stora personalgrupper ger chefen rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb.

– Undersökningsresultatet överensstämmer med resultatet av vår chefsenkät, där många chefer beskriver förutsättningarna för att bedriva ett bra ledarskap som tuffa. Det här bekräftar att chefernas verklighet avspeglas även på medarbetarna, säger Annika Cederholm, chefsspecialist på Vårdförbundet.
Hon anser att chef- och ledarskapet fyller en nyckelroll i hälso- och sjukvården, bland annat eftersom det är chefen som ansvarar för att utveckla och driva verksamheten framåt på olika sätt.

Max 25 medarbetare
– Många chefer som deltog i vår chefsenkät anser att de har för stora personalgrupper. Vi anser att en chef i hälso- och sjukvården inte bör ansvara för fler än tjugofem medarbetare. Stora personalgrupper gör att chefen inte hinner ägna den tid som behövs åt varje medarbetare, säger Annika Cederholm.
Avlastning och stöd med administration och exempelvis vid rekrytering är en åtgärd som, enligt Annika Cederholm, kan ge första linjens chefer bättre förutsättningar att bedriva ett bra ledarskap.
– Rekrytering är en arbetsuppgift som tar mycket tid i anspråk för många chefer, inte minst med tanke på att personalomsättningen är relativt hög på många arbetsplatser. Många efterlyser mer stöd från HR-avdelningen, både i rekryteringsarbetet och med generella personalfrågor. Det är också betydelsefullt att cheferna regelbundet kan avsätta schemalagd tid till verksamhetsutveckling, säger hon.

Susanne Svensson, vårdenhetschef på Vrinnevisjukhuset.
Susanne Svensson, vårdenhetschef på Vrinnevisjukhuset.
För mycket tid på brandsläckning
Ytterligare en avgörande faktor för att chefer ska kunna göra ett bra jobb är att de får tillgång till regelbunden kompetensutveckling och att de har tillgång till stöd i form av mentorer, erfarenhetsutbyte med andra chefer och liknande.
– I vår chefsenkät anger många chefer att de tvingas lägga mycket tid på brandsläckning och att de känner sig splittrade med alltför många ansvarsområden på sitt bord. Tid till strategiskt arbete och ett mandat som överensstämmer med det ansvar man har som chef är viktigt, säger Annika Cederholm.
– Att en så stor andel av sjuksköterskorna upplever att cheferna saknar rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb kan bland annat bero på att det inte är tydligt i organisationen vilka mandat och befogenheter chefen har. Det gör att de inte alltid har möjlighet att fatta de beslut som krävs i olika situationer. Samtidigt är det viktigt att chefer som själva upplever att de saknar rätt förutsättningar verkligen gör något åt sin situation, säger Susanne Svensson, vårdenhetschef på Kardiologiska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Hon har varit sjuksköterska sedan 1981 och har sedan 1996 varvat chefsjobb med sjuksköterskearbete.

Våga delegera
– Som chef behöver man hela tiden kommunicera till sin chef vilka verktyg och förutsättningar man behöver för att kunna göra ett bra jobb. Man kan inte räkna med att någon annan ska känna till det. Jag tror också att chefsarbetet skulle underlättas om chefen får tillgång till expertstöd i vissa situationer. Experten kan bidra med sin kompetens och läsa in sig på frågor som chefen själv inte har möjlighet att fördjupa sig i, säger Susanne Svensson.
Hon betonar också vikten av att chefer vågar släppa kontrollen och delegera ut ansvarsområden till sina medarbetare.
– Som chef behöver man våga kräva det stöd man anser sig behöva för att kunna göra ett bra jobb, säger Susanne Svensson.

Vilka förutsättningar anser du att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Professionssteget – en spännande utvecklingsmöjlighet i Uppsala

Elisabet Åkerström, Emelie Stenkvist, Viktor Ekström och Lena Nyholm på Akademiska sjukhuset. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Elisabet Åkerström, Emelie Stenkvist, Viktor Ekström och Lena Nyholm på Akademiska sjukhuset. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Akademiska sjukhuset i Uppsala har startat projektet ”Professionssteget för sjuksköterskor” med syftet att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor och genom gedigen handledning främja kunskapsutbyte mellan nya och erfarna sjuksköterskor.

Programmet innehåller fyra nya roller som handledare. Tanken och förhoppningen är att erfarna, kliniskt verksamma sjuksköterskor ska kunna vara med och bidra till de nyutexaminerade sjuksköterskornas yrkesutveckling på ett organiserat sätt. Det skulle kunna ge nya stimulerande arbetsuppgifter, förståelse för varandras situation och en trygg introduktion i yrket samtidigt som det även kommer patienterna till gagn.
– Professionssteget för sjuksköterskor startades efter att Akademiska sjukhuset ansökte om – och fick – anslag från regeringens Professionsmiljarden för att skapa bättre förutsättningar för nya sjuksköterskor. Programmet är utarbetat efter vetenskaplig evidens och har förankrats i intervjuer och workshoppar med personal både här på Akademiska sjukhuset och intervjuer på andra sjukhus i regionen. I dessa intervjuer stod det klart att det fanns ett behov av stöd hos nya och oerfarna sjuksköterskor, barnmorskor och specialistsjuksköterskor, samtidigt som de rutinerade sjuksköterskorna gärna ville ha nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter, berättar Lena Nyholm, specialistsjuksköterska i intensivvård och projektledare för Professionssteget för sjuksköterskor.

Tre handledartyper
Efter att ha utformat projektplan och budget började Lena se över vilka verktyg som skulle kunna vara lämpliga att nyttja i programmet och efter utförlig forskning landade beslutet på modellen Huvud-Hand-Hjärta, från Anna Forsbergs Omvårdnad på akademisk grund. Detta lade basen för tre olika handledartyper, med inriktningarna klinik, reflektion och vetenskap.
– Detta är en värdefull satsning – inte nog med att det ger stöd för de sjuksköterskor som kommer nya till sjukhuset utan det ger även möjligheten för de som har arbetat länge att vara delaktiga och sprida sina kunskaper. Humankapitalet är otroligt viktigt här och jag är övertygad om att det framöver även kommer att leda till tryggare personal och bättre stämning på arbetsplatsen. Min roll är att skapa förutsättningar för handledning genom att avsätta tid för och prioritera uppdraget, säger Viktor Ekström, sjuksköterska och avdelningschef på akutmottagningen.

Rätt förutsättningar för handledning
En av de sjuksköterskor som tagit chansen att utbilda sig till handledare är Elisabet Åkerström; hon var en av de första av medarbetarna som gick in i programmet och har redan hunnit vara handledare åt nyutexaminerade sjuksköterskan Emelie Stenkvist.
– Jag har varit intresserad av utbildningsfrågor i många år – det är verkligen roligt att handleda då man har rätt förutsättningar, och det är något som sjukhuset verkligen har tagit fasta på. Nu finns det en trygghet och ett lugn som jag uppskattar, och jag har fått se över mina egna rutiner och kunskaper på ett väldigt lärorikt sätt, betonar Elisabet.
Hon förklarar att varje handledning utformas individuellt utifrån den enskilda sjuksköterskans behov och att den är förlagd efter den ordinarie introduktionsperiod som nya medarbetare får ta del av.
– Programmet omfattar alla som kommer nya och framförallt de som har avslutat sin utbildning de senaste fyra åren. Det handlar alltså inte bara om att stötta ny personal utan också om att följa upp och finnas som bollplank för de sjuksköterskor som hunnit vara här ett litet tag. Min förhoppning är att det framöver kommer att etableras uppföljningar på lite längre sikt för att stämma av.

Har blivit säkrare i sin yrkesroll
Emelie själv berättar att det var skönt att kunna få förlängd inskolning, vilket både inkluderade flera pass med erfarna sjuksköterskor och längre tid på varje station inom akutvårdsavdelningen. Hon är övertygad om att en stabil plattform att utgå ifrån är viktigt när man väl står på egna ben.
– Jag känner mig absolut säkrare i min yrkesroll och handledningsperioden har fört med sig att jag oftare tar mig tiden att stanna upp för att reflektera och diskutera med mina kollegor. I förlängningen tror jag att det gör mig till en bättre sjuksköterska, avslutar hon.

För mer information om Akademiska sjukhuset och våra lediga tjänster klicka här!

Akademiska sjukhuset
På Akademiska sjukhuset erbjuder vi sjukvård och omvårdnad av högsta kvalitet med ett starkt engagemang. Här finns en unik kunskap och den mest avancerade vården som finns att tillgå. Varje år söker över 700 000 människor vård hos oss, vilket borgar för oerhört breda och omväxlande utmaningar med stora möjligheter till utveckling.

Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel. vxl: 018-611 00 00
www.akademiska.se/arbeta-hos-oss/