Etikettarkiv: Hälso- och sjukvården

I Gävleborg blir studenterna en del av vårdteamet

Sjuksköterskorna Maria Nikander, Martina Ekström och Gabriella Hillman. Foto: Pernilla Wahlman
Sjuksköterskorna Maria Nikander, Martina Ekström och Gabriella Hillman. Foto: Pernilla Wahlman
Region Gävleborg har under det senaste året satsat stort på att expandera och utveckla introduktioner för nya sjuksköterskor. Resultaten har varit över förväntan och skapat en tryggare situation för både handledare och nya medarbetare.

På Gävle sjukhus psykosavdelning har det skett stora förändringar under hösten och vintern. Fyra sjuksköterskor tog initiativ till att utveckla ett handledningsprogram för studenter, och satsningen har redan väckt mycket uppmärksamhet och intresse hos övriga VUP och BUP inom regionen.
– Vi var allihop ganska färska från skolan och ville utforma ett material som omfattade allt det vi önskade att vi hade fått ta del av när vi var studenter. Målet var att ge nya sjuksköterskor en bra start inom psykosvården, med ett tydligt upplägg och nyttig information, så vi samlades och jämförde våra erfarenheter av handledning för att komma fram till vad som skulle vara det bästa för framtiden, berättar en av sjuksköterskorna, Martina Ekström.
Tillsammans utvecklade de ett program, uppbyggt veckovis, med en checklista som klarlade vad studenterna skulle få med sig efter sin praktik. Praktisk information och annat matnyttigt material samlades i ett informationsblad, som även inkluderar ett välkomstbrev med presentationer av alla handledare.
– Nu är vi 4 sjuksköterskor som delar på arbetet med handledningen. Det gör att studenterna får chansen att bekanta sig med fyra olika arbetssätt som alla står på samma grund; på så vis kan de lättare hitta sitt eget fotfäste. Själva får vi en mer heltäckande bild av studenten, vilket har varit ett ovärderligt stöd när vi gemensamt diskuterar halvtids- och slutbedömningar, berättar sjuksköterskan Gabriella Hillman.

Flexibel attityd till teamarbete
Handledningsprogrammet är inne på sin andra termin och redan nu har positiva utvärderingar hunnit strömma in. Många studenter lyfter fördelen med att just få se olika arbetssätt och betonar att det ger en trygghet att komma till en avdelning med tydlig planering och en utstakad struktur.
– Här blir studenterna en del av vårdteamet. Det spelar ingen roll om man är sjuksköterska, undersköterska, läkare eller något annat, utan vi arbetar tillsammans mot samma mål för att uppnå bästa möjliga vård. Stöttar man varandra orkar man ge extra fokus till patienterna och avdelningens flexibla attityd till teamarbete gör att vi hjälps åt med att utveckla och förbättra avdelningen, oavsett uppgift. I många fall är det erfarenheten som spelar roll, inte professionen, understryker de båda.

Evidensbaserad yrkesintroduktion
Efter förra årets beslut om professions­miljarden från regeringen har Region Gävleborg även satsat kraftigt på att utöka introduktionen för nya sjuksköterskor genom en så kallad yrkesintroduktion, ett komplement till den sedvanliga introduktionen för nya arbetare. Carola Andersson, sjuksköterska och utbildningsledare, berättar att initiativet har sin bas i nationella forskningsstudier och att fokus är att ge nyutbildade sjuksköterskor ökade förutsättningar att växa in i sin yrkesroll.
– Vi tog avstamp i den existerande introduktionen och utvecklade och förbättrade den. De introduktioner som finns på enheterna blir fortsatt kvar medan den nya yrkesintroduktionen fungerar som ett komplement, där man kan repetera de kliniska metodövningarna, göra relevanta studiebesök och få grupphandledning av företagshälsovården. Det ger verkligen spets åt medarbetarna och förmedlar att det är okej att vara ny och att ta tid på sig.

Ovärderligt med repetition
Sjuksköterskan Lina Hökdahl är en av de som påbörjade introduktionen under hösten. Hon ger bifall till Carolas beskrivning och säger att repetitionen gav henne en chans att känna sig hemma i regionens arbetssätt.
– Det var ovärderligt att få repetera mycket av det vi hade gjort på utbildningen, fast på regionens vis. Handledningen har varit ett enormt stöd och det är vi själva som styr innehållet, så att det är relevant för utmaningar vi stöter på i arbetet. Det ger nya infallsvinklar som vi sedan kan ta med oss tillbaka till våra arbetsgrupper och chefer. Studiebesöken har också varit värdefulla, då de har lagt grunden till nätverk över hela sjukhuset, vilket i sin tur har skapat kortare kommunikationsvägar. I slutänden har det gjort att jag känner mig tryggare och att jag hade det lättare att komma in i min arbetsroll, och det vinner alla på, avslutar hon.

Lina Hökdahl, sjuksköterska och Carola Andersson, sjuksköterska och utbildningsledare. Foto: Pernilla Wahlman
Lina Hökdahl, sjuksköterska och Carola Andersson, sjuksköterska och utbildningsledare. Foto: Pernilla Wahlman
Region Gävleborg
Det finns ett stort engagemang inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg att driva utveckling, att arbeta i samverkan med patienten. Det finns mycket kunskap och erfarenhet som kan bidra till utvecklingen och till att nå vår gemensamma målbild: Vårt gemensamma ansvar för vår gemensamma patient.

Region Gävleborg
Regionkontoret
801 88 Gävle
Tel vxl: 026-15 40 00
E-post: rg@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se

Omvårdnadens roll i sjukvården behöver stärkas

Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Tomas Södergren
Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Tomas Södergren

Omvårdnadens och sjuksköterskans betydelse för en kvalitativ och patientsäker vård lyfts inte fram i tillräcklig utsträckning. Det anser Svensk Sjuksköterskeförening, som driver kampanjen ”Svensk sjukvård behöver omvårdnad”.

Målgruppen är såväl politiker som allmänhet och sjukvårdspersonal och huvudsyftet är att belysa omvårdnadens nyckelroll för en trygg och säker hälsooch sjukvård.
Svensk sjukvård behöver ett långsiktigt helhetsperspektiv som lever upp till vårdens självklara syfte, att rädda liv, att jobba preventivt för god hälsa och att vårda de som drabbats av ohälsa. Därför behövs chefer med omvårdnadskunskap på alla nivåer.

Behöver uppmärksammas mer
– På senare tid har omvårdnadens roll inte uppmärksammats tillräckligt. Somliga sjukhus har exempelvis introducerat sjuksköterskelösa avdelningar som efter en tid tvingats stänga. Andra tillämpar en filosofi som innebär att sjuksköterskor ska arbeta på toppen av sin kompetens, vilket innebär att kollegor som saknar omvårdnadskompetens utför några av de uppgifter som sjuksköterskor tidigare ansvarat för, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.

Stolta ambassadörer
Kampanjens kanske allra viktigaste målgrupp är politiker och tjänstemän, men man hoppas även kunna informera allmänheten, exempelvis om vikten av att sjuksköterskor har ansvar för omvårdnaden. Även sjuksköterskor är en viktig målgrupp.
– Sjuksköterskor som dagligen arbetar med att ge omvårdnad är förstås omvårdnadens mest betydelsefulla ambassadörer. Vi vill att fler sjuksköterskor är stolta över sin kompetens och informerar om vilken skillnad en god omvårdnad kan ha för patientsäkerhet och kvalitet. Forskning visar exempelvis att fler sjuksköterskor med hög kompetens resulterar i färre vårddagar, lägre dödlighet och lägre kostnader, säger Ami Hommel.

Beslutsfattare saknar kunskap
Ett grundproblem är, enligt Ami Hommel, att alltför många beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård saknar rätt kunskap om omvårdnad. Därmed har de inte heller rätt förutsättningar att ta beslut som främjar vårdkvalitet och patientsäkerhet och tror ibland att sjuksköterskors arbetsuppgifter lika gärna kan utföras av en undersköterska eller läkare.
–Vi vill därför öka kunskapen om vad omvårdnad innebär och vilken betydelse det har för patientsäkerheten. Det kan förhoppningsvis hjälpa beslutsfattarna att fatta beslut som gynnar patientsäkerheten, säger hon.

Viktigaste åtgärderna för att stärka omvårdnadens roll i hälso- och sjukvården:
• Öka politikernas förståelse för och kunskap om vad omvårdnad innebär och dess betydelse för patientsäkerhet och kvalitet i sjukvården.

• Att inte dela upp omvårdnadsuppgifterna på flera olika kompetenser. Ett uppgiftscentrerat arbetssätt kan påverka patientsäkerheten. Sjuksköterskor ska finnas med i teamet som utför omvårdnadsuppgifter; personal som saknar omvårdnadskompetens bör inte arbeta patientnära.

• Chefer med sjuksköterskekompetens behövs på alla nivåer i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor med mandat bör finnas på samtliga beslutsnivåer i hälso- och sjukvården, även när man skriver nationella riktlinjer, bedömer forskningsmedel eller diskuterar kunskapsbaserad vård.