Etikettarkiv: Högspecialiserad vård

Utvecklas i ögonsjukvård på S:t Erik

Nedicto Entenza, Amelie Ekegren och Stina Edin på S:t Eriks Ögonsjukhus. Foto: Johan Marklund
Nedicto Entenza, Amelie Ekegren och Stina Edin på S:t Eriks Ögonsjukhus. Foto: Johan Marklund
Vill du jobba med högspecialiserad vård på ett av Europas ledande ögonsjukhus, som ändå inte är större än att de flesta känner varandra?
På S:t Eriks Ögonsjukhus finns stora möjligheter att utvecklas som sjuksköterska och att hitta sin nisch.

Ögat är ett av kroppens mest fascinerande och komplexa organ, men det var inte det som var drivkraften när Nedicto Entenza först sökte sig till S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm 2017. Snarare var det för att få bättre arbetstider än på den vårdavdelning han då arbetade.
– Det var en helt ny värld som öppnade sig. Ögonsjukvård är både brett och djupt. Jag bestämde mig snabbt för att det var detta jag ville ägna mig åt, säger Nedicto, som blev färdig ögonsjuksköterska i juni. Han arbetar nu på mottagningen för ögats främre delar vilket omfattar bland annat glaukom, gråstarr och hornhinnesjukdomar.

<!— Borttagen 2 dec 2019
Vi söker operationssjuksköterska eller ögonsjuksköterska. Klicka här för att läsa mer och ansök!
—>

Tekniskt avancerat
Kollegan Amelie Ekegren kom också till S:t Eriks Ögonsjukhus som allmänsjuksköterska, utan att veta så mycket om ögonsjukvård. Det var 2009 och hon märkte direkt att den tekniskt avancerade vården och möjligheterna att nischa sig passade henne. Amelie blev färdig specialistsjuksköterska i ögonsjukvård 2013 och idag arbetar hon till 50 procent med mottagningsarbete och resten av tiden med att hålla i forskningsstudier.
– Det är väldigt annorlunda mot vanlig sjukvård och det finns enormt mycket intressant att lära sig. Här har man som sjuksköterska alla möjligheter att utvecklas i professionen och få särskilda ansvarsområden utifrån individuella intressen, säger hon.

Stora landvinningar
Hon får medhåll av Stina Edin, som har arbetat på S:t Erik i drygt tio år, varav de senaste sex som operationssjuksköterska. Hon framhåller även de stora landvinningar som gjorts under senare år inom ögonsjukvård och hur spännande det är.
– Idag kan vi behandla och bota så många fler tillstånd än tidigare. Operationsmetoderna är mycket mindre invasiva och exempelvis injektionsbehandling har utvecklats mycket och gjort det möjligt att bromsa en rad sjukliga förändringar i ögat. Det höjer patienternas livskvalitet enormt och det är väldigt roligt att vara en del av det, säger Stina, som utöver operation arbetar till 50 procent med verksamhetsutveckling.
S:t Eriks Ögonsjukhus är ett av Europas ledande ögonsjukhus, med ett rikstäckande uppdrag och omfattande forskning. Här arbetar cirka 420 personer. Det är lätt att lära känna varandra, korta beslutsvägar och aldrig långt till kolleger att rådfråga, berättar Stina, Amelie och Nedicto.
– Det är väldigt lätt att trivas. Här satsar man på kompetensutveckling och på att medarbetarna ska växa i professionen.

<!— Borttagen 2 dec 2019
Vi söker operationssjuksköterska eller ögonsjuksköterska. Klicka här för att läsa mer och ansök!
—>

S:t Eriks Ögonsjukhus
S:t Eriks Ögonsjukhus bedriver högspecialiserad planerad och akut vård i den absoluta framkanten. Här finns en rad spännande karriärvägar för sjuksköterskor och möjlighet att på betald arbetstid läsa till ögonsjuksköterska eller operationssjuksköterska. Specialistutbildade sjuksköterskor kan även utbilda sig till exempelvis ortoptist och det finns goda möjligheter att forska. Om ett år flyttar verksamheten till nya lokaler i Hagastaden i Stockholm.
www.sankterik.se

Sjuksköterskor stannar på Tema Neuro!

Louise Sjöberg, strokeledningssjuksköterska och Margareta Norell, sjuksköterska på neurokirurgen. Foto: Patrik Lindqvist
Louise Sjöberg, strokeledningssjuksköterska och Margareta Norell, sjuksköterska på neurokirurgen. Foto: Patrik Lindqvist
På nybildade Tema Neuro, med verksamhet i Huddinge och Solna, finns sjuksköterskorna som stannat kvar! Stämningen är lyhörd och arbetet både spännande och lärorikt.

Inom Tema Neuro, som tidigare var två traditionella kliniker, den neurologiska och den neurokirurgiska, finns numera tre patientområden: neurovaskulära sjukdomar, sjukdomar i nervsystemet och neurokirurgi. Många av medarbetarna har varit sin avdelning trogen i många år och lär sig fortfarande något nytt varje dag.
– Att arbeta på Tema Neuro är spännande, lärorikt och meningsfullt då jag får vara delaktig i högspecialiserad stroke­vård, omvårdnad vid komplexa sjukdomstillstånd och senaste forskningen därom. Som ny sjuksköterska på strokeenheten kan man känna sig trygg i att det alltid finns erfaren personal att fråga om hjälp då vi har en intermediär enhet integrerad i avdelningen. Efter 17 år här älskar jag fortfarande mitt jobb och kan varmt rekommendera nya sjuksköterskor att söka till Tema Neuro, berättar Louise Sjöberg, strokeledningssjuksköterska på avdelning R15/R12.

Avancerad sjukvård
Margareta Norell har arbetat med neurokirurgi sedan 1975. Hon säger att hon direkt kände att hon hade hamnat på rätt plats när hon som 20-åring anställdes som vårdbiträde.
– Det som peppar mig är den stora kunskapsbank som finns här och att jag fortfarande möter nya utmaningar varje dag. Neurokirurgi är något av den mest avancerade sjukvård man kan stöta på som sjuksköterska och därför behöver vi anamma en helhetssyn på patienterna. Vi lär oss om de flesta diagnoser som berör hjärna och ryggmärg kombinerat med de övriga sjukdomar en patient kan ha. Här finns både snabba flöden och patienter vi vårdar länge på avancerad nivå.

Sveriges främsta neurologer
Hon får medhåll av Susanne Rosén som har jobbat på Karolinska sedan 1990. Hon är eftervårdskoordinator och sjuksköterska på avdelning R84 som finns på den del av Tema Neuro som är placerad i Huddinge.
– Vi arbetar sida vid sida med Sveriges främsta neurologer och det bedrivs mycket forskning kring många av de svåra sjukdomar som vi stöter på, så man blir aldrig fullärd. Dagarna präglas av spännande detektivarbete och tät samverkan med andra professioner, och vi känns väldigt mycket som en familj. Samma sak gäller ledningen; stämningen är lyhörd och det finns alltid något nytt att upptäcka, avslutar Susanne.

Sjuksköterskan Susanne Rosén, eftervårdskoordinator på avdelning R84.
Sjuksköterskan Susanne Rosén, eftervårdskoordinator på avdelning R84.
Karolinska universitetssjukhuset, Tema Neuro
Tema Neuro har huvudansvaret för neurologisk sjukvård i Stockholm och för neurokirurgi även Gotland, och är ensamutövare av neurokirurgi, ryggmärgsskadevård, trombektomier vid stroke och strålknivskirurgi. Tema Neuro samlar tretton patientflöden inom neurologin med framstående forskning, utbildning och innovation.

Karolinska universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel. vxl: 08-585 800 00

Karolinska universitetssjukhuset
Solna
17176 Stockholm
Tel. vxl: 08-517 700 00
www.karolinska.se

Evidensbaserad ätstörningsbehandling

Ulrika Berggren, Marianne Hedmark och Johanna Henningson på Capio Ätstörningscenter. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ulrika Berggren, Marianne Hedmark och Johanna Henningson på Capio Ätstörningscenter. Foto: Gonzalo Irigoyen
Vid Capio Ätstörningscenter i Jakobsberg arbetar man med högspecialiserad, manualbaserad vård framtagen specifikt för patienter med ätstörningar. Enheten var en av de första i Sverige att implementera modellen och ligger i områdets absoluta framkant.

Sjuksköterskan Marianne Hedmark är enhetschef för heldygnsvården på Capio Ätstörningscenter. Hon har arbetat på enheten sedan 1999 och har under åren haft förmånen att se hur området genomgått kraftiga förändringar till det bättre.
– Det är framförallt möjligheten att på allvar kunna påverka mitt arbete som har fått mig att stanna kvar. Vi har ett oerhört spännande uppdrag som är mycket omväxlande och det har varit spännande att se hur verksamheten och behandlingsmetoderna har utvecklats och förbättrats över åren. Vi tar emot patienter från hela Sverige och just nu söker vi i synnerhet personal som är intresserade av att arbeta natt, kanske i kombination med studier.

Utvecklad i Oxford
Heldygnsvården har 14 vårdplatser avsedda för patienter med någon form av ätstörning och personalen arbetar enligt en högspecialiserad, manualbaserad KBT-behandling som har utvecklats i Oxford och Italien och är avsedd specifikt för att behandla ätstörningar.
– Syftet med den manualbaserade metoden är att arbeta utifrån den behandling som det finns mest evidens för i nuläget och metoden säkerställer att alla patienter får lika vård oavsett vilket team de får. Det blir en gemensam struktur, där alla arbetar enligt samma referensramar. Dessutom ägnas avsevärd tid åt fortbildning och utveckling, berättar sjuksköterskan Ulrika Berggren, som arbetat på enheten sedan 2013.

Enastående stämning
Johanna Henningson specialistutbildar sig till barnsjuksköterska vid sidan om sitt arbete på enheten och även hon framhäver de tydliga strukturerna som en positiv aspekt.
– De senaste åren har såväl administration och rapportstruktur som patientdelaktighet och möten effektiviserats på ett vetenskapligt förankrat sätt. Det har lagt grunden för en otroligt professionell vård och en enastående stämning bland oss medarbetare. Varje dag är en spännande utmaning och vi får så mycket tillbaka från våra patienter. Det finns goda anledningar till att sjuksköterskor som kommer hit tenderar att stanna här, avslutar hon.

Capio Ätstörningscenter
Capio Ätstörningscenter är en högspecialiserad enhet som vänder sig till patienter med ätstörningsproblematik. Målet är att erbjuda bästa möjliga kvalitet i diagnostik, behandling och bemötande utifrån evidensbaserade metoder. Alla som arbetar här får en gedigen introduktion och utbildning om ätstörningar.

Capio Ätstörningscenter
Birgittavägen 4
177 31 Jakobsberg
Tel: 08-590 009 60
E-post: Info.CACS@capio.se
www.capio.se

www.capio.se