Etikettarkiv: Kunskap

Sjukvårdspolitiker saknar kunskap om vården

Är sjukvårdspolitiker lämpliga att driva sjukvården i Sverige? Knappt 9 av 10 sjuksköterskor anser att sjukvårdspolitikerna inte gör ett bra arbete. Den absolut största bristen är att de saknar kunskap om sjukvården.

Sjuksköterskorna som anser att de politiskt ansvariga för sjukvården inte gör ett bra arbete, fick följdfrågan ”På vilket sätt brister sjukvårdspolitikerna i sitt arbete?”

Saknar verklighetsförankring
Främst menar man att politiker inte har en aning om hur vården fungerar. Man ställer sig frågan hur man kan ta beslut utan varken insikt eller verklighetsförankring. ”De verkar inte förstå vad patientsäkerhet innebär.” Politiker som hävdar att arbete inom exempelvis äldreomsorgen är ”enklare arbeten”, som lämpar sig för nyanlända eller arbetslösa, förstår inte att allt arbete inom hälso- och sjukvård kräver utbildning, ämnesspecifik fördjupning och lämplighet. En sån inställning från politiker påvisar deras okunskap som kan leda till vanvård, felbehandling och dödsfall.

Kortsiktiga lösningar
Politiker skapar lagar och förutsättningar för att vården ska fungera, men många av dem har inte satt sin fot på en avdelning eller operationsavdelning.
Man upplever att de inte ser grundproblemen inom hälso- och sjukvård utan tänker kortsiktigt, en mandatperiod i taget och de bara släcker bränder.
Personalen måste få anledning att stanna och vidareutbilda sig i yrket. Här kommer återigen frågan om rimliga löner, en god arbetsmiljö upp som en grundförutsättning för att ha öppna avdelningar med kompetent och nöjd personal. Sjukvården måste få kosta då forskningen ökar och det innebär dyrare behandlingar.
Man vill se att politiker också lyssnar mer på personalen när de fattar sina beslut. ”Det behöver vara sjuksköterskor och läkare på chefspositioner, som förstår sig på den komplexa verklighet vårdpersonal jobbar i.”

Felprioriteringar
Politiker lägger pengar på nya projekt istället för att satsa på de befintliga sjukhusen som går på knäna. Man upplever att politiker tar många ekonomiska beslut som de inte ser konsekvenserna av och heller inte tar ansvar för. Pengarna styr och felaktiga prioriteringar drabbar i hög grad både personal och patienter. ”Problemen inom vården måste uppmärksammas och man måste satsa på vården istället för att alltid bara spara och spara.”

Sjukvårdspolitikers brister
1. Saknar kunskap om sjukvården
2. Dålig verklighetsförankring
3. Kortsiktiga lösningar
4. Lyssnar ej på personalen
5. Felprioriteringar
6. Saknar konsekvensanalys av beslut
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

”Hela sjukvården riskeras”

Anna Forsberg, sjuksköterska och professor i vårdvetenskap. Foto: Annette Lennerling
Anna Forsberg, sjuksköterska och professor i vårdvetenskap. Foto: Annette Lennerling
Svensk sjukvård är fakta- och forskningsresistent vad gäller omvårdnadsvetenskap. Omvårdnadsvetenskapens låga status gör att den ständigt underordnas det medicinska perspektivet, vilket bland annat leder till att patientsäkerheten riskeras och många sjuksköterskor flyr yrket.

67 procent av sjuksköterskorna har för lite eller ingen tid till att utveckla omvårdnaden och implementera ny kunskap på sin arbetsplats.
– Det är en minst sagt besvärande siffra. Den är självklart problematisk och tyder på att patienterna inte får den omvårdnad de har rätt till. Undersökningsresultatet indikerar också att majoriteten av sjuksköterskorna inte har möjlighet att följa omvårdnadsutvecklingen. De som har tid att följa den saknar sannolikt möjlighet att implementera den senaste evidensen i sin yrkesutövning, säger Anna Forsberg, sjuksköterska, professor i vårdvetenskap och med i Svensk Sjuksköterskeförenings vetenskapliga råd. Hon kombinerar undervisning med forskning och kliniskt arbete med fokus på omvårdnadsutveckling på Skånes universitetssjukhus.

Kan inte utöva sin profession
Sjuksköterskans arbete bygger på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. När det inte ges möjlighet att utveckla omvårdnaden fråntas sjuksköterskan den reella möjligheten att utöva sin profession. Det är, enligt Anna Forsberg, ett av de främsta skälen till att många sjuksköterskor väljer att lämna yrket.
Hon poängterar att den medicinska behandlingen bara är en av pusselbitarna, och omvårdnaden som stöttar på vägen till tillfrisknande är minst lika viktig. När omvårdnadsperspektivet kommer i sista hand ökar risken för komplikationer. Samtidigt kan vård­tiden förlängas och risken för åter­inläggning ökar.

Patientsäkerheten riskeras
– Patienten har rätt till omvårdnad enligt best practice. Det är uppenbart att patienter får sämre förutsättningar till återhämtning och rehabilitering när omvårdnaden inte beaktas i tillräcklig utsträckning. Det här får förstås också konsekvenser för patientsäkerheten. I dagsläget tvingas sjuksköterskor göra våld på sin professionsetik och omvårdnadsvetenskapens grundprinciper. En sån samvetsstress kan göra att man lämnar yrket, säger Anna Forsberg.

Hur mycket tid har ni på er arbetsplats för att utveckla omvårdnaden och implementera ny kunskap?
Anna Forsbergs viktigaste åtgärder för att öka omvårdnadens status
• Organisera sjukvården utifrån omvårdnadens grundprinciper. Forskning visar att hög kontinuitet, långsiktiga vårdrelationer och ett tydligt omvårdnadsperspektiv resulterar i snabbare tillfrisknande och kortare vårdprocesser. Trots det organiseras sjukvården tvärtemot omvårdnadsvetenskapens viktigaste grundprinciper. Här måste sjukvårdspolitikerna tänka om.
• Ge omvårdnadsvetenskapen likvärdig status som medicinvetenskapen. God omvårdnad bidrar till människors hälsa, tillfrisknande och samhällets utveckling. God vård består av en kombination av medicin och omvårdnad, där båda komponenterna är lika viktiga. Därför bör omvårdnadsvetenskapens status höjas.
• Undersköterskor kan inte ersätta sjuksköterskor. Det är hög tid att sätta punkt för diskussionen om att ersätta högskoleutbildade sjuksköterskor med gymnasie­utbildade undersköterskor. De saknar bland annat sjuksköterskornas vetenskapliga och systematiska förhållningssätt till analys av patientens hälsostatus.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Har inte tid att utveckla omvårdnaden

Två tredjedelar av sjuksköterskorna har för lite eller ingen tid till att utveckla omvårdnaden och implementera ny kunskap. Endast sex procent av sjuksköterskorna har gott om tid till det.

Omvårdnadsinsatserna står för mer än 50 procent av verksamheten inom hälso- och sjukvården och har stor, och ibland livsavgörande betydelse, för att tillgodose patienternas fundamentala behov. En utveckling av omvårdnaden och implementering av ny kunskap är därför oerhört viktig för att göra vården både bättre och säkrare, förebygga vårdskador och minska ojämlikhet.
Genom att sätta av mer tid till utveckling av omvårdnad och implementering av ny kunskap för sjuksköterskor höjs dessutom statusen på omvårdnaden inom hälso- och sjukvården.

Hur mycket tid har ni på er arbetsplats för att utveckla omvårdnaden och implementera ny kunskap?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.