Etikettarkiv: Landstinget i Värmland

Mobil dokumentation underlättar arbetet i Karlstad

Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Ett mobilt sätt att dokumentera har effektiviserat och förändrat arbetssituationen på onkologen och njurmedicinska avdelningen vid Centralsjukhuset i Karlstad. Det mobila it-stödet för vårdavdelningsarbete Cosmic Nova har testats med framgång i två år och ska nu introduceras på hela landstinget.

– Vi valde att introducera Cosmic Nova eftersom vi såg ett behov av att underlätta journalföringen, kommunikationen mellan medarbetare och att nyttja digitala verktyg för att öka patientsäkerheten, säger Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Våren 2016 introducerades Cosmic Nova på två sjukhusavdelningar. Även om den tekniska plattformen är densamma krävs avdelningsspecifika anpassningar i tillämpningen. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal involverades därför på ett tidigt stadium för att skapa rutiner för hur systemet kan användas på bästa sätt utifrån hur rutinerna ser ut på avdelningarna.

Att-göra-lista för varje patient
– Alla medarbetare har numera en egen läsplatta som de har med sig under hela arbetspasset.
Via den kan de planera aktiviteter utifrån patientens vårdbehov. Eftersom all patientinformation finns tillgänglig för samtliga medarbetare kan de snabbt svara på frågor eller uppdatera sig om patientens aktuella hälsostatus. Systemet genererar också en att-göra-lista för varje patient, vilket gör att sjuksköterskorna snabbt kommer in i arbetet när de börjar sitt arbetspass, säger Lena Lindeman.
Några fördelar med Nova är att sjuksköterskorna kan göra noteringar i journalen på plats inne hos patienten. Många uppskattar också att de har tillgång till information om samtliga patienter, vilket gör att de även kan överblicka kollegornas arbetsbörda och hjälpa dem när det behövs. Att-göra-listorna bidrar dessutom till ett transparent och standardiserat arbetssätt som stärker patientsäkerheten och strukturerar arbetsdagen.

Samlad information spar tid
– När vi gjort uppföljningar av vad vårdpersonalen tycker om att använda Nova anger många att systemet spar tid, inte minst eftersom de slipper lägga tid på att leta upp information eftersom allt finns samlat i läsplattorna. Det leder i slutänden förhoppningsvis till att sjuksköterskorna kan ägna mer tid åt pati­entnära arbete, säger Lena Lindeman.
– Den största fördelen med att använda Nova är att inget längre glöms bort. Tidigare noterade vi det som behövde göras med varje patient på en papperslapp; nu finns informationen samlad digitalt och lättöverskådligt för alla. Det underlättar inte minst informationsöverföringen till nästa skift. Nu kan jag även svara på frågor från patienter som egentligen inte är mina. Att introducera systemet har gått över förväntan. Jag var en av de sjuksköterskor som var involverade i arbetet med att utveckla hur Nova skulle användas på just vår avdelning, säger Ida Johansson, sjuksköterska på njurmedicinska avdelningen på Centralsjukhuset i Karlstad.

Lena Lindemans råd för att lyckas med digitala satsningar i vården:
• Stöd från ledningen är viktigt. En ledning som stöttar och verkligen är med på tåget är en förutsättning för att lyckas med digitala satsningar. Det är också viktigt att projektgruppen är närvarande ute på avdelningarna under uppstartsperioden, samt att man låter implementeringen ske stegvis.
• Var tydlig när ni introducerar nya arbetssätt. Digitala verktyg innebär så mycket mer än bara teknik. Ofta kräver det nya arbetssätt, vilket kan ta tid att införa. Det är viktigt att bestämma sig för när ni ska börja jobba enligt det nya arbetssättet så det verkligen omfattar samtliga medarbetare.

Här uppmuntras sjuksköterskor till akademisk karriär

Kersti Theander och Karin Änge­by. Foto: Erik Nygren
Kersti Theander och Karin Änge­by. Foto: Erik Nygren
– Att kombinera kliniskt arbete med forskning gör att jobbet blir väldigt roligt. Det säger Kersti Theander, forskningschef inom Landstinget i Värmland, som har i uppdrag att skapa goda förutsättningar för forskning och evidensbaserad utveckling av vården.

Som sjuksköterska finns det flera olika karriärvägar att välja mellan. Historiskt sett har specialisering eller chefsspåret varit de mest förekommande. Men vården har också ett stort behov av fler sjuksköterskor som utbildar sig på forskarnivå. Inom Landstinget i Värmland uppmuntras medarbetare att göra akademisk karriär.
Kersti Theander, som själv har en lång bakgrund som sjuksköterska, disputerade för tio år sedan och är numera docent och forskningschef på centrum för klinisk forskning.
– I Landstinget i Värmland har vi relativt goda förutsättningar att erbjuda betalda doktorand- och forskartjänster. Det finns även goda möjligheter till delade tjänster där forskning kan bedrivas parallellt med kliniskt arbete.
Karin Ängeby, barnmorska på kvinnokliniken vid Centralsjukhuset i Karlstad, började sin forskarutbildning 2012.
– Att kunna ha kvar det kliniska engagemanget och samtidigt ägna sig åt forskningsstudier har varit jättebra, säger Karin, som förutom forskningen och arbetet på kliniken även har ett uppdrag som klinisk adjunkt på barnmorskeutbildningen.

Många möjligheter
Variationen i arbetsuppgifter, ständigt nya utmaningar och stora utvecklingsmöjligheter är, enligt Karin, viktiga anledningar till att hon haft samma arbetsgivare i snart 30 år.
– Jag har inte varit intresserad av ledningsuppdrag men ändå velat vara med och påverka. Då är det akademiska spåret en bra väg. Genom forskningen kan jag vara med och utveckla vård och verksamhet utan att vara chef.
Kersti nickar instämmande.
– Det är inte bara att vi ska utveckla vården, det vi gör måste också bygga på evidens. Genom forskning och dess implementering kan vi hålla en fortsatt hög kvalitet på den vård som landstinget erbjuder.
För framtiden hoppas Kersti på att fler sjuksköterskor upptäcker och anammar forskningen som karriärväg.
– Jag vet av egen erfarenhet att det är lätt att fastna i arbetet med att vårda här och nu. Men för att ge våra patienter den bästa vården idag och framöver behöver forskningen på ett tydligare sätt bli en del av det vardagliga arbetet. Forskande sjuksköterskor är en viktig del av den strävan.

Landstinget i Värmland
Landstinget i Värmland erbjuder hälso- och sjukvård och tandvård av allra högsta kvalitet. Tillsammans med våra patienter stärker vi folkhälsan och utvecklar hälso- och sjukvården så att den kan bidra till en livskvalitet i världsklass för Värmlands befolkning.

Landstinget i Värmland
651 82 Karlstad
www.liv.se
www.liv.se/jobb

Sjuksköterskor avgörande för framtidens e-hälsoutveckling

Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Foto: Landstinget i Värmland
Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Foto: Landstinget i Värmland
En växande åldrande befolkning och patienters krav på en mer tillgänglig vård där de själva i högre utsträckning är delaktiga, är några faktorer som driver utvecklingen inom e-hälsa. Sjuksköterskors generalistkompetens och goda inblick i vårdsystemet gör att de fyller en nyckelroll i framtidens e-hälsoarbete.

– En viktig framgångsfaktor inom e-hälsa är att formulera de konkreta nyttoeffekter man vill uppnå för patienten och för sjukvården. Landstingen behöver tydliga målsättningar och strategier för sitt samlade e-hälsoarbete, och de kommer att behöva lägga mycket resurser på e-hälsoutveckling under de kommande åren, för att sen kunna hämta hem effekterna under åren därpå, säger Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Hon är specialistsjuksköterska inom intensivvård och arbetade kliniskt i tio år innan hon år 2000 blev chef inom hjärtsjukvården i Skövde och därefter från 2012 biträdande divisionschef för medicindivisionen på Landstinget Värmland. Sedan 2016 arbetar hon som e-hälsostrateg i Landstinget i Värmland.
Landstinget i Värmland arbetar bland annat med tidsbokningar via nätet, journaler som tillgängliggjorts för patienter via nätet och att vårdpersonalen utrustats med läsplattor som de har med sig i det patientnära arbetet. Det underlättar planeringen av dagens arbete och gör det möjligt att dela med sig av mer information till patienten.

Ökar patientens delaktighet
Ett område som förmodligen kommer att växa framöver är, enligt Cecilia Karlsson, hemmonitorering, alltså att patienter själva mäter blodtryck eller andra vitala värden i hemmet som förs över digitalt till journalsystem och sjukvården där patienter som har behov kan få rådgivning av en sjuksköterska.
– E-hälsotjänster som ökar patientens delaktighet och möjlighet att påverka sin egen vård kommer sannolikt att öka framöver, liksom stödprogram via nätet, exempelvis fysisk aktivitet på recept, sluta röka-program och liknande. Jag tror också att vi kommer att få se fler beslutsstödsystem för både patienter och vårdpersonal, säger Cecilia Karlsson.
Hennes råd till vårdgivare som vill utveckla sitt e-hälsoarbete är att satsa på nära samverkan mellan huvudmän. Patienten ska kunna följas och följa sin egen vård, oavsett om den sker i kommunal, privat eller landstingsregi. Att verkligen se patienten som en resurs i vård och behandling, ge möjligheter med hjälp av digitala verktyg att sköta mer av vården från hemmet.

Sjuksköterskor fyller nyckelroll
– Den tekniska utvecklingen har kommit långt, och många av de system som behövs i framtidens e-hälsoutveckling är redan här. Samtidigt behöver vårdgivarna lägga mer resurser på att utbilda och motivera sin personal i att använda den teknik och de system som utvecklas. Ett annat råd är att våga testa olika lösningar, se till att ha tillräckligt mod för att våga prova, säger Cecilia Karlsson.
Hon anser att sjuksköterskor fyller en nyckelroll i arbetet med att utveckla framtidens e-hälsolösningar. Sjuksköterskors generalistkompetens och goda överblick över vårdkedjan är värdefulla tillgångar när e-hälsotjänster ska utvecklas.
– Sjuksköterskor har även en viktig funktion i att lotsa patienten rätt i sjukvården och att fungera som vårdcoach, inte minst för kroniskt sjuka och multisjuka patienter. Jag är övertygad om att fler sjuksköterskor kan involveras i e-hälsoutvecklingen. En bra början är att vara lika digital i sitt tänkande och agerande när man befinner sig på jobbet som privat, säger Cecilia Karlsson.