Etikettarkiv: Stockholms läns landsting

Njurmedicin – bredd inom ett smalt område

Jennie Welin-Berger, vårdenhetschef på öppenvården njurmedicin, Karolinska universitetssjukhuset och Maria Ageborg är omvårdnadschef på Kungsholmsdialysen.
Jennie Welin-Berger, vårdenhetschef på öppenvården njurmedicin, Karolinska universitetssjukhuset och Maria Ageborg är omvårdnadschef på Kungsholmsdialysen.
Vill man som sjuksköterska ha bredd inom ett smalt område är njursjukvård ett intressant val. Området rymmer många spetskompetenser och utvecklingsmöjligheter.

Alla grundutbildade sjuksköterskor kan arbeta inom njursjukvård.
– Är man inte rädd av sig och vågar prova nya saker är hemodialys ett bra val. Man får en lång och gedigen inskolning. Man kan även arbeta inom mottagningsverksamhetens alla delar samt inom dagvården. Njursviktskoordinator, forskningssjuksköterska eller särskild omvårdnadskompetens inom njurtransplantation och njurdonation är exempel på sjuksköterskefunktioner inom njurmedicin med spetskompetens, säger Jennie Welin-Berger, vårdenhetschef på öppenvården njurmedicin, Karolinska universitetssjukhuset.

Njurmedicinsk utbildning
Möjligheter till utveckling och kompetensökning finns inom hela det njurmedicinska området. En av de stegvisa delarna i utvecklingen är kopplad till utbildning och omfattar bland annat njurmedicinsk grund- och fortsättningskurs. Kurserna arrangeras av Karolinska universitetssjukhuset tillsammans med njurmedicin på Danderyds sjukhus.
Ett verktyg som nu införs inte bara inom njursjukvården utan inom hela Stockholms läns landsting är kompetensmodellen. Kompetensmodellen visar var sjuksköterskan befinner sig och på erfarenheten som sjuksköterskan behöver ha för att behärska ett visst arbetsområde.
– Det kan handla om nya arbetsuppgifter eller utbildningar på högskolenivå för att öka kunskapsnivån, säger Jennie Welin-Berger.

Självdialys
Maria Ageborg är omvårdnadschef på Kungsholmsdialysen som arbetar med självdialys.
– Förutom erfarenheten behöver man vara trygg i sin roll och i omvårdnadsarbetet samt intresserad av att utbilda patienten. Det är patienten som ska stärkas och bli expert på sin sjukdom och hälsa samt behandlingen av den. Tillsamman med njursviktskoordinatorn och den behandlande läkaren väljer patienten vilken typ av dialyssjukvård som passar bäst. Valet av dialysform speglar ofta patientens egenvårdsförmåga och ålder, säger Maria Ageborg.

Så behöver akutsjukvården förbättras

Monica Djurner, sjuksköterska på en medicinsk akutvårdsavdelning samt huvudskyddsombud på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting (Foto: Peter Knutson).
Monica Djurner, sjuksköterska på en medicinsk akutvårdsavdelning samt huvudskyddsombud på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting (Foto: Peter Knutson).
78 procent av sjuksköterskorna anser att akutsjukvården i Sverige fungerar dåligt eller mycket dåligt. Både Monica Djurner, sjuksköterska på en akutvårdsavdelning och Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd i Stockholm är eniga om att förhållandena måste förbättras.

– Att 78 procent anser att akutsjukvården fungerar dåligt eller mycket dåligt förvånar mig inte. Det stora problemet finns egentligen inte på akutmottagningarna utan snarare på de vårdavdelningar dit akutvårdspatienterna slussas efter en inledande medicinsk bedömning. Bristen på vårdplatser på dessa avdelningar innebär att patienter ofta får vänta länge på att bli inlagda, säger Monica Djurner, sjuksköterska på en medicinsk akutvårdsavdelning samt huvudskyddsombud på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Bristfällig arbetsmiljö
Ytterligare en utmaning, åtminstone i storstadsområdena, är enligt Monica Djurner att inflödet av patienter till akuten ökar i takt med att befolkningen växer. Samtidigt tillförs inte alltid mer resurser till akutsjukvården, vilket förstås ökar trycket på verksamheten.
– Den bristfälliga arbetsmiljön med en hög arbetsbelastning och alltför små möjligheter till återhämtning innebär att många sjuksköterskor säger upp sig från akutsjukvården. Det leder i sin tur till stängda vårdplatser. En av de viktigaste åtgärderna är att erbjuda sjuksköterskor tillräckligt bra arbetsvillkor och rimliga lönenivåer för att de ska vilja och orka stanna kvar i verksamheten, säger Monica Djurner.

Akutsjukvården behöver avlastas
– Det är självklart alarmerande att så många som 78 procent av sjuksköterskorna anser att akutsjukvården fungerar dåligt eller mycket dåligt. Många sjuksköterskor som jag möter bekräftar den här bilden, säger Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting.
Hon anser att situationen inom akutsjukvården behöver åtgärdas med en kombination av många olika åtgärder som tillsammans bidrar till att avlasta akutsjukvården och därmed även förbättra arbetsmiljön för de sjuksköterskor som arbetar där.
– I Stockholms läns landsting har vi bestämt oss för att introducera en ny vårdnivå, närakut, som befinner sig mellan akutsjukvården och primärvården. Närakuterna ska kunna ta emot ambulanser, vara utrustade med lab, röntgen och kunna vårda såväl barn som vuxna. Närakuter avlastar akutsjukvården och kan göra stor nytta även i andra län med hårt tryck på akutsjukvården, säger Marie Ljungberg Schött.

Monica Djurners viktigaste åtgärder för att förbättra akutsjukvården
• Att sjukvårdspolitikerna oftare besöker akutsjukvården och därmed får en mer realistisk och uppdaterad bild av verksamheten. Det ger ett bättre beslutsunderlag och bättre möjligheter att dimensionera resurserna utifrån behoven.
• Att hela vårdkedjan fungerar så akutvårdspatienter inte ligger kvar även efter att de är medicinskt färdigbehandlade. I dagsläget förekommer det ofta att äldre akutvårdspatienter ligger kvar på avdelningen i uppemot en vecka eftersom den kommunala hemsjukvården eller omsorgsboenden inte har möjlighet att ta emot dem. De använder då en vårdplats som istället kunde frigöras till en patient med medicinska behov.
• Utökat helhetsperspektiv från politiker och chefer. Akutsjukvårdens utmaningar hänger i hög grad ihop med hur väl den övriga vårdkedjan fungerar. När man åtgärdar akutsjukvårdens problem måste man därför lyfta blicken och betrakta hur verksamheten fungerar på samtliga akutsjukvårdsavdelningar och även i andra delar av sjukvården.
Marie Ljungberg Schötts viktigaste åtgärder för att förbättra akutsjukvården
• Se över hela vårdkedjan för att se hur den behöver förstärkas och därigenom avlasta akutsjukvården. Det kan exempelvis handla om att patienters övergång från akutsjukvården till öppenvård, ASIH, geriatrik eller andra vårdformer underlättas.
• Kompetens- och karriärsatsningar som motiverar fler sjuksköterskor att söka sig till och stanna kvar inom akutsjukvården. Tydligare karriärutvecklingsvägar och avlastning från andra yrkesgrupper, bland annat apotekare, fysioterapeuter, undersköterskor och administrativa assistenter.
• Utbyggnad av den prehospitala vården. Genom att flytta ut delar av vården från akutsjukhusen kan akutsjukvården avlastas och hela vårdkedjan fungera smidigare.
Vad anser du om situationen inom akutsjukvården i Sverige? Den fungerar...

akut1_graf

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 3–13 februari 2017.

Ta höjd för en ökad befolkning

Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd. Foto: Anna Molander
Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd. Foto: Anna Molander
Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd i Stockholms läns landsting, kommenterar Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning om förlossningsvården och hur den måste förbättras.

– Undersökningsresultaten är förstås oroande, men eftersom förutsättningarna för förlossningsvården varierar mellan olika landsting bör egentligen ansvariga från respektive landsting ställas till svars. Även regeringen har ett stort ansvar för en patientsäker förlossningsvård. De statliga medel som somliga landsting fått för att förstärka förlossningsvården kan bland annat användas till kompetensutveckling för barnmorskor samt en utökning av antalet förlossningsplatser där det behövs, säger Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd i Stockholms läns landsting.

Avlasta barnmorskorna
För att öka antalet förlossningsplatser krävs, enligt Ella Bohlin, att varje landsting tar höjd för den förväntade befolkningsökningen i deras landsting och bygger ut antalet förlossningsplatser i god tid.
– Det är även oroande att åtta av tio barnmorskor inte kan bedriva förlossningsvård med den kvalitet som de anser vara nödvändig. I Stockholms läns landsting vidareutbildar vi samtliga barnmorskor i hur de kan förebygga förlossningsskador. Vi satsar även på att avlasta med personal som utför enklare arbetsuppgifter så barnmorskorna kan fokusera på att vara med den födande kvinnan. Om dessa satsningar genomförs även i andra delar av landet så kan det bidra till att höja vårdkvaliteten även där, säger Ella Bohlin.