Det är framför allt stillasittandet och dåliga matvanor som ökar risken för välfärdssjukdomar. Svenskarna sitter stilla i snitt 8-9 timmar per dag, vilket tillsammans med Danmark och Luxemburg är mest i hela Europa.
I nio år har Matthias Lidin arbetat som sjuksköterska på Livsstilsmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Nyfikenheten fick honom att studera vidare och sedan två år bedriver han en forskningsstudie vid Sophiahemmet i Stockholm.
– Under mina 23 år som sjuksköterska har jag sett hur viktigt det är att motivera den stora patientgruppen som lider av hjärt- och kärlsjukdomar att röra på sig och äta nyttigt, säger Matthias Lidin och berättar att doktorandprojektet handlar om att utvärdera en strukturerad livsstilsmottagning dit individer kommer för att få hjälp med att lägga om livsstilen.
– Här undersöker jag hur mottagningen kan minska den kardiovaskulära risken och även andra riskfaktorer som övervikt, högt blodtryck och höga blodfetter. Vidare tittar jag på individens erfarenheter och upplevelser av denna mottagning.
Stillasittande ökar risken
Förutom att forska föreläser Mattias Lidin för studenter och personal inom sjukvården. Han berättar att det framför allt är stillasittandet som gör att många befinner sig i riskzonen att drabbas av metabola syndromet.
– Svenskarna sitter stilla i snitt 8-9 timmar per dag, vilket tillsammans med Danmark och Luxemburg är mest i hela Europa. Vi är alldeles för dåliga på vardagsmotion. Rekommendationen är att promenera minst en halvtimme varje dag, fortsätter han.
Men det är inte bara vuxna som sitter stilla för mycket. Matthias Lidin berättar att många barn idag löper risk att drabbas av sjukdomar till följd av för mycket stillasittande.
– Det är viktigt att tidigt introducera barnen till att röra på sig, minst 60 minuter varje dag. Förutom att det minskar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar löper de mindre risk att i framtiden få diabetes typ 2, olika former av cancer och depression.
Viktigt med motiverade samtal
Dåliga matvaror är en annan stor riskfaktor som bidrar till välfärdssjukdomarna idag. Animaliska fetter, för mycket rött kött och för stort intag av salt samt tillsatt socker är ofta boven i dramat. Frågan är hur man ska få patienter att ändra en livsstil de kanske haft i decennier?
– De viktigaste faktorerna för att förbättra hälsan är att patienten själv är motiverad och ser en förändring relativt snabbt. För vårdpersonalen handlar det om att kunna föra motiverade samtal och våga fråga. Man kan också visa broschyrer om fördelarna med att exempelvis sluta röka och på så sätt så ett frö, avslutar Matthias Lidin.