Uppskjutna vården kräver långsiktigt hållbara lösningar

För närvarande pågår ett intensivt arbete inom samtliga specialiteter för att arbeta ikapp den uppskjutna vården, vilket kräver samordning, planering och långsiktighet. Sjukvården behöver erkänna sjuksköterskors känsla av trötthet och stolthet efter pandemin och samtidigt arbeta ännu mer intensivt med att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv med bra progressionsmöjligheter.

– Regionerna gör sitt yttersta för att hjälpa alla patienter som behöver akut vård. Många patienter med besvärande men ej livshotande åkommor har dessvärre fått vänta länge på att få vård. Vi jobbar för högtryck men står samtidigt inför utmaningar i form av många akuta vårdflöden och annan prioriterad vård, exempelvis cancervården, säger David Sparv, chefssjuksköterska som sitter i förvaltningsledningen på SUS, Skånes universitetssjukhus. Han har tidigare arbetat i akutsjukvården och har även varit chef inom hjärtsjukvården. Sedan 2017 är han chefssjuksköterska med strategiskt ansvar för utbildning och utveckling.
Sjukhusvården runtom i landet vårdar fortfarande patienter med covid-19. Även om trycket minskat något under hösten påverkar det fortfarande arbetet med den uppskjutna vården. David Sparv betonar därför vikten av en så hög vaccinationsgrad som möjligt.

Tillvarata kraften i samverkan
Enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning anser 9 av 10 sjuksköterskor att sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att hantera den vårdskuld som uppkommit.
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Pandemin har inneburit en enorm press på sjukvårdens medarbetare. Nu när den klingar av är många medarbetare trötta. Samtidigt är vårdbehovet fortsatt stort. Under pandemin har vi sett många exempel på kraften i samverkan och medarbetarnas resurser. Nu gäller det att spinna vidare på det även i arbetet med att hantera vårdskulden, säger David Sparv.

”Sjukvården behöver tillvarata och vidare­utveckla den goda samverkan som funnits under pandemin.”

Krävs bra planering
Han understryker att det inte finns några enkla lösningar för den uppskjutna vården. I stället krävs bra planering, långtgående samarbete och hårt arbete.
– I vår region finns en regionövergripande planering för hanteringen av den uppskjutna vården. För att det ska bli effektivt krävs en nära samverkan mellan sjukhusvården, primärvården och kommunerna. Sjukvården behöver tillvarata och vidareutveckla den goda samverkan som funnits under pandemin. Man har utvecklat många effektiva arbetssätt under pandemin. De kan nyttjas även nu för somliga patientgrupper, säger David Sparv.

Samverkan mellan regionerna
– Vi har haft en hög belastning de senaste två åren, men vi hanterar situationen med den uppskjutna vården väl. På Karolinska universitetssjukhuset genomförs en satsning både under våren och hösten för att komma i kapp med operationsköerna som uppstått under pandemin, och detta med gott resultat. Man har även arbetat med att öka tillgängligheten inom medicinska områden där det funnits behov. Trots den hårda arbetsbelastning som varit under pandemin har satsningen kunnat genomföras med god arbetsmiljö. I det här läget krävs samverkan över regiongränserna, säger Anna Wiberg, vårdenhetschef på Medicinsk enhet Bäckencancer på Tema Cancer på Karolinska universitetssjukhuset.

Arbeta smartare
– Att så många sjuksköterskor betraktar förutsättningarna som dåliga kan bero på att man inte har tilltro till sjukvårdens resurser i den här situationen. Jag betraktar planering, struktur, transparens och kommunikation som fyra nyckelfaktorer för att komma ikapp med den uppskjutna vården. En utmaning är självklart bristen på omvårdnadspersonal. För att hantera den uppskjutna vården på ett rationellt sätt krävs ett ledarskap som baseras på att vi arbeta smartare snarare än snabbare, avslutar Anna Wiberg.

Hur ser du på sjukvårdens förutsättningar för att hantera den vårdskuld som uppkommit? Sjukvårdens förutsättningar är…

Annons