Ökad statlig styrning av regionsjukvården

Frågan om statlig styrning av regionsjukvården har aktualiserats under coronapandemin, då bristerna i hälso- och sjukvårdens styrning har tydliggjorts på många håll. 3 av 4 sjuksköterskor anser att regionsjukvården inklusive primärvården bör styras med ett större statligt ansvar eller förstatligas helt.

Ansvaret för den svenska sjukvården är i dagsläget fördelat mellan stat, regioner och kommuner. Regionerna ansvarar för att organisera vården så att alla medborgare ska ha tillgång till god vård i form av bland annat sjukhusvård och primärvård. Kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården av bland annat äldre samt för elevhälsan, och boende, sysselsättning och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning.

Ger ojämlik vård
– Frågan om statlig styrning av regionsjukvården har aktualiserats under coronapandemin. Det är därför inte förvånande att en så stor andel sjuksköterskor vill se en ökad statlig styrning av just regionsjukvården. Regionernas ekonomiska förutsättningar och prioriteringar för sjukvården varierar avsevärt, vilket leder till en ojämlik vård och förstås även påverkar vårdens kvalitet. Sverige är ett för litet land för att ha 21 självstyrande regioner med ansvar för sjukvården, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.
Några av de främsta bristerna med dagens styrning av regionsjukvården är, enligt Ami Hommel, att vården inte blir jämlik, och att patientsäkerheten är hotad. De stora regionerna har haft mer bekymmer än de små när det gäller att få ut likvärdig information. Betydelsen av att ha sjuksköterskor i ledningsgrupperna har framkommit tydligt under pandemin.

”Sverige är ett för litet land för att ha 21 självstyrande regioner med ansvar för sjukvården.”

Kompetensutveckling varierar
– Under pandemin har vi exempelvis sett att somliga regioner aktiverat krislägesavtalet, medan andra avstått från det. Även inom ett sjukhus kan det vara aktiverat på utvalda avdelningar. Det innebär att sjuksköterskor inom vissa verksamheter har fått ekonomisk kompensation för sitt hårda slit och de tuffa arbetsförhållandena under pandemin, medan sjuksköterskor inom andra verksamheter inte fått någon ekonomisk kompensation alls. Det är också problematiskt att tillgången till kontinuerlig kompetensutveckling varierar så mycket mellan olika regioner, säger Ami Hommel.
Svensk Sjuksköterskeförening anser att kommunerna måste ansvara för att professioner, patienter och brukare har tillgång till adekvata kunskapsstöd och att staten måste ta ett särskilt ansvar för att stödja utarbetande av kunskapsstöd för den kommunala hälso- och sjukvårdens behov. All personal ska ha tillräcklig kompetens för att ge både omsorg, omvårdnad och vård.

Annons