Ny lag riskerar sjukvårdsperspektivet i äldreomsorgen
Regeringsutredningen om ökad kvalitet och jämlikhet för vård och omsorg för äldre personer föreslår att en ny äldreomsorgslag införs 2024. Att hålla en kvalitativt hög kunskapsnivå i äldreomsorgen är en utmaning i många kommuner. En faktor som bidrar är bristen på såväl grundutbildade som specialiserade sjuksköterskor, vilket leder till ökad delegering och försämrad patientsäkerhet.
– Kompetensnivån och bemanningen sviktar i äldreomsorgen, vilket bland annat framgår av IVO-rapporten om den kommunala omsorgens hantering av pandemin, säger Jani Stjernström, Vårdförbundets vice ordförande.
Hon är kritisk till att den nya äldreomsorgslagen föreslås bli en särlagstiftning och som saknar integreringen mellan hälso- och sjukvård och omsorg.
– Om man inte får ihop dessa två lagar riskerar hälso- och sjukvårdsperspektivet att gå förlorat i äldreomsorgen. Vi vill i stället att äldreomsorgslagen ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt som inkluderar både socialtjänst och hälso- och sjukvårdslagen. Många äldre är multisjuka och har ett högt specifikt omvårdnadsbehov och en hög läkemedelskonsumtion. Det kräver legitimerad personal. De är i behov av förebyggande hälsoinsatser för att undvika förvärring av sina tillstånd. Om dessa två lagar existerar i stuprör riskerar fler äldre att hamna mellan stolarna och vårdskadorna att fortsätta öka, säger Jani Stjernström.
Ökat omvårdnadsfokus
Hon anser att kommunerna bör bli bättre på att marknadsföra utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskor samt att tillvarata sjuksköterskor som en viktig resurs i utvecklingen av framtidens äldreomsorg.
– Många kommuner talar om att inkludera medicinsk kompetens i sina ledningsfunktioner, men gör inte alltid verklighet av sina löften eftersom sjuksköterskor inte alltid finns representerade i samtliga led. Det behövs fler sjuksköterskor i äldreomsorgen och ett ökat omvårdnadsfokus i den nya äldreomsorgslagen. Äldreomsorgen behöver ett stärkt omvårdnadsperspektiv med fokus på ett helhetsperspektiv och hälsoförebyggande arbete, säger Jani Stjernström.
”Om man inte får ihop dessa två lagar riskerar hälso- och sjukvårdsperspektivet att gå förlorat i äldreomsorgen.”
Separat lag överflödig
– Regeringen bör satsa på att förstärka den befintliga socialtjänstlagen och säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att följa lagstiftningen i stället för att ta fram en specifik äldreomsorgslag. Många av utredningsförslagen är i själva verket förstärkningar av befintlig lagstiftning och hade passat bättre som tillägg till socialtjänstlagen, säger Moana Zillén, ordförande i Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård.
Hon anser att en separat äldreomsorgslag bäddar för missförstånd och att en ny lag inte löser äldreomsorgens utmaningar.
Låg sjuksköterskebemanning
Ett grundläggande problem är, enligt Moana Zillén, att sjuksköterskebemanningen i kommunerna i många fall är så låg att sjuksköterskorna varken hinner utföra alla sina arbetsuppgifter enligt föreskrifterna eller har tillräckligt med tid för att handleda och stödja äldreomsorgens omsorgspersonal.
– Samverkan mellan äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården är jätteviktig. Samtidigt krävs en ökad omvårdnadskompetens bland äldreomsorgens medarbetare, liksom kunskap och arbetsro för att hantera delegerade arbetsuppgifter från sjuksköterskor på ett patientsäkert sätt, säger Moana Zillén.
