fbpx

Lena Hallengren, socialminister: Det finns inga enkla lösningar

Text: Anette Bodinger Larsson

Lena Hallengren, socialminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Lena Hallengren, socialminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Orsaken till att utvecklingen går åt fel håll inom svensk sjukvård är, enligt sjuksköterskorna, dålig personalpolitik, för hög arbetsbelastning och dålig löneutveckling. Social­minister Lena Hallengren anser att det krävs ett enträget arbete för att åstadkomma bättre arbetsvillkor.

Två tredjedelar av sjuksköterskorna anser att utvecklingen inom sjukvården går åt fel håll.
– Undersökningen visar att såväl stat som regioner och kommuner har mycket att arbeta med. Vi har inte en statligt styrd sjukvård, det är viktigt att komma ihåg, men vi ska göra vad vi kan från statens sida för att underlätta när det gäller samordning, resurser och satsningar. En viktig del är också att öka attraktiviteten för vidareutbildning till specialistsjuksköterska, säger socialminister Lena Hallengren.
De över 1 000 slumpvis utvalda sköterskor som svarat på enkäten uppger att det finns allvarliga problem inom sjukvården som påverkar både personal och patienter. Mycket handlar om den egna arbetssituationen och arbetsmiljön.
– Jag vill självklart att statistiken ska se annorlunda och att sjuksköterskor ska känna att de har en arbetssituation som de trivs med. Men jag tror inte att det finns någon enkel lösning. Det krävs ett enträget arbete där vi tillsammans med kommuner och regioner och i dialog med professionen, successivt kan åstadkomma bättre arbetsvillkor.

Primärvårdsreform
En av sjukvårdens största utmaningar är enligt Lena Hallengren att skapa en tillgänglig och jämlik vård.
– Man ska kunna känna sig trygg och säker på att få en god vård oavsett var i landet man bor och oavsett vilken bakgrund och ekonomiska förutsättningar man har. För att lyckas med den ambitionen måste vi se till att det finns människor som arbetar i vården, som trivs med sitt arbete och som har rätt förutsättningar för att göra sitt allra bästa. Här ingår även goda möjligheter till kompetensutveckling och fortbildning.
Hon berättar att januariavtalet just nu är vägledande i den strävan.
– Januariavtalet är en början, i nästa steg vill vi ta arbetet med primärvårdsreformen vidare. Utredaren Anna Nergårdh har lämnat sitt delbetänkande om god och nära vård. Vår uppgift är nu att återkomma med en primärvårdsreform och ett fastläkarsystem. När det gäller köerna, så vill vi ju ha vård i tid. Det handlar om att människor inte ska vänta i onödan på vård, fastslår Lena Hallengren.

Viktiga punkter i januariavtalet
• Investera i personalen.
• Primärvårdsreform med rätten till en fast läkarkontakt.
• Stärka kvalitetskraven i vård och äldreomsorg.
• Bekämpa psykisk ohälsa.
• Korta köerna.
• Stärka patienternas
rättigheter.
Publicerad: 21 mars, 2019