Etikettarkiv: Arbetsbelastning

Kompetens- och löneutveckling viktigast för studenter

Nadja Ståhl, ordförande i Vårdförbundet Student. Foto: Ulf Huett
Nadja Ståhl, ordförande i Vårdförbundet Student. Foto: Ulf Huett

Några av de mest avgörande faktorerna för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska vilja stanna långsiktigt i sjukvården är, enligt Nadja Ståhl, ordförande i Vårdförbundet Student, kontinuerlig kompetensutveckling under hela yrkeslivet samt att arbetsgivare kan erbjuda en god löneutveckling under hela karriären.

– För oss sjuksköterskestudenter är sjuksköterska förstås ett drömyrke med många möjligheter. Samtidigt är den höga arbetsbelastningen, de låga lönerna och det faktum att drygt 25 procent av alla nyutexaminerade sjuksköterskor väljer att lämna yrket efter ett år självklart oroande, säger Nadja Ståhl.
Ytterligare ett orosmoment för många blivande sjuksköterskor är, enligt Nadja Ståhl, att tillgången till erfarna kollegor på många arbetsplatser är begränsad. Just kollegor med lång yrkeserfarenhet är en avgörande faktor för många nyutexaminerade sjuksköterskestudenter som kommer ut till sin första arbetsplats, inte minst eftersom kraven på att även nyutexaminerade sjuksköterskor ska leverera från dag ett på en ny arbetsplats är höga.

VFU är den enskilt viktigaste frågan för Vårdförbundet Student.

Erfarna handledare
– Fördelen med den rådande sjuksköterskebristen är förstås att vi har många arbetsgivare att välja mellan, vilket innebär att vi kan välja vilka patientgrupper vi helst vill arbeta med. Jag ser även många utvecklingsmöjligheter och karriärvägar i vårt yrke, sjuksköterska är ett väldigt attraktivt yrke, bortsett från lönenivån och arbetsmiljön, säger Nadja Ståhl.
Hon understryker vikten av tillgången till erfarna handledare och en genomtänkt introduktion när man kommer ut till sin första arbetsplats. Möjligheten att påverka schemaläggning och verksamhetsutveckling är andra avgörande faktorer för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska vilja stanna långsiktigt i sjukvården.

VFU viktigaste frågan
VFU är den enskilt viktigaste frågan för Vårdförbundet Student. För en sjuksköterskestudent erbjuder VFU-perioderna en efterlängtad möjlighet att sätta sin teoretiska kompetens på prov.
Det är ett högt tryck på många arbetsplatser, och det finns då inte alltid tid för reflektion tillsammans med handledaren.
– Vi efterlyser även en bättre framförhållning vad gäller schemaläggning från VFU-arbetsplatserna. Ett välkomstbrev och en kort introduktion skulle också ha stor betydelse för att VFU-perioden ska bli riktigt bra för oss studenter. Vi ser gärna att så många handledare som möjligt har gått den högskoleutbildning på 7,5 poäng med fokus på just handledning, men viktigast av allt är att handledaren har tillräckligt med tid avsatt för sitt uppdrag, säger Nadja Ståhl.

Allvarliga problem i sjukvården enligt sjuksköterskorna

Cirka 2/3 av sjuksköterskorna anser att utvecklingen inom sjukvård går åt fel håll. Av svaren om vad som går åt fel håll att döma, har svensk sjukvård allvarliga problem som måste lösas nu.

”Vad anser du går åt fel håll inom svensk sjukvård?” Den frågan har sjuksköterskorna som anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll svarat på.

Personalpolitik och arbets­belastning
En majoritet av de tillfrågade anser att det råder dålig personalpolitik och att det behövs krafttag för att få yrket attraktivt. Målet måste vara att få befintlig personal med kompetens att stanna kvar i yrket. Som det är nu nöter man ut befintlig personal i för hög takt för att ha en bestående kompetens över tid. Det är få sjuksköterskor på sjukhus som orkar arbeta heltid och även unga riskerar att bli utbrända. Dålig arbetsmiljö, tuffa arbetstider, stress och känslan av otillräcklighet är de vanligaste orsakerna till att sjuksköterskor säger upp sig.

Bättre löneutveckling
I de svar som belyser den dåliga lönen för sjuksköterskor är det framförallt löneutvecklingen och möjligheten till betald vidareutbildning som kommenteras. Alltför mycket pengar går till bemanningsföretag, istället för att ge fast personal skäliga löner.
”Att inte få en rimlig lön gör att jag inte känner mig uppskattad för det jag gör, rädda liv och förbättra människors livskvalitet.”

Kortsiktig planering
För många administratörer, chefer, ekonomer och att stora kostnader läggs på dyra och lyxiga byggnader äventyrar jämlik vård för patienter i hela landet. Man lägger resurser på kortsiktiga lösningar för ”att släcka bränder”. Det finns ingen långsiktig planering som är förankrad hos personalen som arbetar i den dagliga verksamheten.
”Politiker vägrar erkänna bristerna och berätta för allmänheten hur stor krisen är.”

Patientsäkerhet
Man jämför sjukvården med miljön; under alltför lång tid har inte någon tagit ansvar fullt ut och nu ”smälter vården bort”.
Patientsäkerheten är i stor fara då många upplever att patienterna inte längre står i fokus. För mycket dokumentation och personalbrist med långa vårdköer och platsbrist som följd är faktorer som inte går ihop i vårdens ekvation.
De som bestämmer hur vården ska bedrivas är för långt ifrån patienterna och personalen. Vårdkedjan kring varje patient behöver bli en helhet med tydlig kommunikation.
”Det som gått mest åt fel håll är att man inte lyckas behålla personal.”

Vad går åt fel håll inom sjukvården?
1. Dålig personalpolitik.
2. För hög arbetsbelastning.
3. Dålig arbetsmiljö.
4. Dålig löneutveckling.
5. För stora kostnader läggs på annat än sjukvården.
6. Brist på långsiktig planering.
7. Brister i patientsäkerheten.
8. Personalbrist och vårdplatsbrist.
9. Beslut för vården för långt ifrån patienter och personal.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Bra lön och ledarskap – viktigast för attraktiv arbetsgivare

Janí Stjernström, avdelningsordförande i Vårdförbundet Västmanland, Johanna Holmström, specialistsjuksköterska i intensivvård på Västmanlands sjukhus i Västerås och Gudrun Berggren, HR-chef för Skånes universitetssjukvård.
Janí Stjernström, avdelningsordförande i Vårdförbundet Västmanland, Johanna Holmström, specialistsjuksköterska i intensivvård på Västmanlands sjukhus i Västerås och Gudrun Berggren, HR-chef för Skånes universitetssjukvård.

Bra lön, ledarskap, arbetstider, god arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling. Det är de fem mest avgörande faktorerna för en arbetsgivares attraktivitet inom hälso- och sjukvården enligt de sjuksköterskorna.

– De faktorer som rankas högst i undersökningen känns inte som någon överraskning. Lönen är självklart en brännhet fråga, men ett kompetent ledarskap är lika viktigt för många; i dagsläget styrs mycket inom vården uppifrån och ner. Rimliga arbetstider så våra medlemmar kan ha ett liv utanför jobbet är också en betydelsefull fråga, i synnerhet för sjuksköterskor som arbetar treskift, säger Janí Stjernström, avdelningsordförande i Vårdförbundet Västmanland och ledamot i Vårdförbundets förbundsstyrelse.

Arbetsglädje viktig
– En faktor som inte nämns i undersökningen men som många sjuksköterskor prioriterar är arbetsglädjen. Arbetsglädjen är helt avgörande för att kunna leverera i utsatta och komplexa vårdsituationer som präglas av etiska utmaningar. För att kunna känna arbetsglädje krävs en arbetsmiljö som ger tid för gemenskap och bekräftelse. Stress motverkar arbetsglädje, så här spelar även rätt bemanning en stor roll, säger Janí Stjernström.
Hon betraktar en god livslöneutveckling, hälsosam vårdmiljö och en ledning som utgår från en personcentrerad vård snarare än stuprörstänk som tre av de mest avgörande faktorerna för en attraktiv arbetsmiljö.
– För att sjuksköterskor ska kunna leverera högkvalitativ omvårdnad krävs att de själva är friska och mår bra, annars genererar sjukvårdens arbetsgivare sina egna patienter. Sjukskrivningar bland sjuksköterskor ökar i hela landet. Arbetsgivare bör betrakta arbetet med att ständigt bli attraktivare som en viktig framtidsinvestering, säger Janí Stjernström.

Vettigt heltidsmått
– Undersökningsresultatet överensstämmer med de faktorer jag och mina kollegor anser väger tyngst för en arbetsgivares attraktivitet. För oss som arbetar treskift är ett vettigt heltidsmått som är lägre än 38,25 timmar i veckan väsentligt för att vi ska orka arbeta heltid. Arbetsbelastning är generellt sett en fråga som vi rankar högt, säger Johanna Holmström, specialistsjuksköterska i intensivvård. Hon är sjuksköterska sedan 2008 och arbetar sedan 2011 på intensivvårdsavdelningen på Västmanlands sjukhus i Västerås.
Löneutveckling är förstås också viktig. På Johanna Holmströms klinik har många specialistsjuksköterskor med mellan tre och tio års yrkeserfarenhet sagt upp sig till följd av att de inte erbjuds någon attraktiv löneutveckling, vilket gör att erfarenhet och kompetens inte lönar sig.

Dyrare att rekrytera
– Att vara en attraktiv arbetsgivare bör vara en nyckelfråga för alla sjukvårdsarbetsgivare. När många sjuksköterskor säger upp sig förlorar de mycket värdefull kompetens som det tar tid att återfå. Det är dessutom dyrare att rekrytera och lära upp nya medarbetare eller att förlita sig på bemanningssjuksköterskor än att investera i att behålla befintliga medarbetare, säger Johanna Holmström.
– En faktor som spelar stor roll är att den högsta ledningen verkligen lyssnar på oss. Om den högsta sjukhusledningen skulle komma till vår avdelning för att träffa oss sjuksköterskor, öka sin förståelse för vår verklighet och våra förutsättningar och lyssna på våra önskemål så skulle det betyda mycket, säger Johanna Holmström.
– Jag känner igen resultatet från andra undersökningar, det är välkända faktorer som många sjuksköterskor brukar ranka högt. Rätt förutsättningar från början med en bra introduktion som ger trygghet i yrkesrollen samt att man känner sig rätt värderad av sin arbetsgivare är några av de viktigaste faktorerna, säger Gudrun Berggren, HRchef för Skånes universitetssjukvård.

Erfarenhet ska löna sig
Hon betonar vikten av att de sjuksköterskor som väljer att stanna och utvecklas på ett arbetsställe ska belönas för det i form av en attraktiv löneut- för attraktiv arbetsgivare veckling i relation till ökad kompetens och ökat ansvar.
– I dagsläget lägger många chefer mycket resurser på att rekrytera nya medarbetare eftersom personalomsättningen är hög och många sjuksköterskor byter jobb. För att bryta denna negativa spiral behöver vi fokusera mer på att behålla befintliga medarbetare och istället lägga mer tid på exempelvis omvårdnadsutveckling, säger Gudrun Berggren.

Närvarande chefer
Att ge första linjens chefer goda förutsättningar att vara synliga för medarbetarna och närvarande i vardagen är en åtgärd, som enligt Gudrun Berggren kan öka arbetsgivares attraktivitet. Även om lön alltid är en aktuell fråga så betraktar hon även arbetsgemenskap och möjlighet till kompetensutveckling som lika viktiga attraktivitetsfaktorer.
– För universitetssjukhusens del handlar utmaningen även om att attrahera rätt medarbetare för att kunna fullfölja sitt uppdrag inom högspecialiserad vård, forskning och utbildning. Universitetssjukvården behöver bli bättre på att marknadsföra sig som stora arbetsgivare med många utvecklingsvägar för sjuksköterskor, säger Gudrun Berggren.

Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom hälso- och sjukvården?

1. Bra lön/löneutveckling
2. Bra ledarskap/arbetsledning
3. Bra schemaläggning/arbetstider
4. Möjligheter till kompetensutveckling/vidareutbildning
5. Bra arbetsmiljö
6. Bra team/arbetskamrater
7. Rimlig arbetsbelastning
8. Rimlig bemanning
9. Möjlighet att påverka din arbetssituation
10. Tid till reflektion/återhämtning
11. Bra utvecklingsmöjligheter
12. En trygg och säker arbetsplats
13. Mer tid för patienterna
14. Låg personalomsättning
15. Inte behöva arbeta övertid
16. Möjlighet att arbeta med forskning
17. Annat

Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige den 16-20 februari 2018.

Dubbla arbetspass får konsekvenser för hälsan

Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
42 procent av sjuksköterskorna har under det senaste halvåret känt sig tvungna att arbeta dubbla arbetspass.

– Med tanke på kompetensbristen i sjukvården är jag inte förvånad att hela 42 procent av sjuksköterskorna känt sig tvungna att arbeta dubbla arbetspass. Många vill ställa upp för sin kollegor och för att chefen ska få schemat och kompetensförsörjningen att gå ihop. Det är en anledning till att man tackar ja till dubbla pass, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet.
Hon betraktar det som fullständigt orimligt att många sjuksköterskor känner sig tvingade att jobba dubbla pass för att schemaläggningen på deras arbetsplats ska fungera. Annelie Söderberg betraktar en god löneutveckling, rimlig arbetsbelastning samt att arbetsgivarna säkerställer kompetensförsörjningen på andra sätt än att överutnyttja befintlig personal som de viktigaste åtgärderna.
– Bristande förutsägbarhet kring arbetstider är en av de största stressfaktorerna i arbetslivet. Sjuksköterskor som känner sig tvingade att jobba dubbla pass känner ofta av en ökad anspänning såväl på jobbet som när de är lediga, säger hon.

Har du under de senaste 6 månaderna känt dig tvungen att arbeta dubbla arbetspass?

För sjuksköterskor anställda inom sjukhusvården svarade 46% Ja.
För allmänsjuksköterskor anställda inom sjukhusvården svarade 55% Ja.