Etikettarkiv: Brister

Sjukvårdspolitiker saknar kunskap om vården

Är sjukvårdspolitiker lämpliga att driva sjukvården i Sverige? Knappt 9 av 10 sjuksköterskor anser att sjukvårdspolitikerna inte gör ett bra arbete. Den absolut största bristen är att de saknar kunskap om sjukvården.

Sjuksköterskorna som anser att de politiskt ansvariga för sjukvården inte gör ett bra arbete, fick följdfrågan ”På vilket sätt brister sjukvårdspolitikerna i sitt arbete?”

Saknar verklighetsförankring
Främst menar man att politiker inte har en aning om hur vården fungerar. Man ställer sig frågan hur man kan ta beslut utan varken insikt eller verklighetsförankring. ”De verkar inte förstå vad patientsäkerhet innebär.” Politiker som hävdar att arbete inom exempelvis äldreomsorgen är ”enklare arbeten”, som lämpar sig för nyanlända eller arbetslösa, förstår inte att allt arbete inom hälso- och sjukvård kräver utbildning, ämnesspecifik fördjupning och lämplighet. En sån inställning från politiker påvisar deras okunskap som kan leda till vanvård, felbehandling och dödsfall.

Kortsiktiga lösningar
Politiker skapar lagar och förutsättningar för att vården ska fungera, men många av dem har inte satt sin fot på en avdelning eller operationsavdelning.
Man upplever att de inte ser grundproblemen inom hälso- och sjukvård utan tänker kortsiktigt, en mandatperiod i taget och de bara släcker bränder.
Personalen måste få anledning att stanna och vidareutbilda sig i yrket. Här kommer återigen frågan om rimliga löner, en god arbetsmiljö upp som en grundförutsättning för att ha öppna avdelningar med kompetent och nöjd personal. Sjukvården måste få kosta då forskningen ökar och det innebär dyrare behandlingar.
Man vill se att politiker också lyssnar mer på personalen när de fattar sina beslut. ”Det behöver vara sjuksköterskor och läkare på chefspositioner, som förstår sig på den komplexa verklighet vårdpersonal jobbar i.”

Felprioriteringar
Politiker lägger pengar på nya projekt istället för att satsa på de befintliga sjukhusen som går på knäna. Man upplever att politiker tar många ekonomiska beslut som de inte ser konsekvenserna av och heller inte tar ansvar för. Pengarna styr och felaktiga prioriteringar drabbar i hög grad både personal och patienter. ”Problemen inom vården måste uppmärksammas och man måste satsa på vården istället för att alltid bara spara och spara.”

Sjukvårdspolitikers brister
1. Saknar kunskap om sjukvården
2. Dålig verklighetsförankring
3. Kortsiktiga lösningar
4. Lyssnar ej på personalen
5. Felprioriteringar
6. Saknar konsekvensanalys av beslut
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Administrativa bördan tar fokus från patientarbetet

Diane Golay, doktorand vid Uppsala universitet och Eva Anskär, distriktssköterska på Mantorps vårdcentral (Foto: Linkopings universitet).
Diane Golay, doktorand vid Uppsala universitet och Eva Anskär, distriktssköterska på Mantorps vårdcentral (Foto: Linkopings universitet).
Många sjuksköterskor upplever att deras administrativa börda har ökat, vilket förstås tar tid från patientarbetet. En aktuell studie visar att sjuksköterskor i primärvården endast lägger 43 procent av sin arbetstid på patientarbete.

Diane Golay, som är doktorand vid Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, har i sin kommande avhandling undersökt sjuksköterskors dagliga it-arbete.
– Det förvånade mig att sjuksköterskors it-miljö är så bristfällig. De lyckas ge patienterna bra omvårdnad ändå, men sjuksköterskorna tvingas kompensera för bristerna i systemen, vilket skapar en dålig arbetsmiljö. Vid en första anblick kan man tro att it-systemen effektiviserar arbetet, men summan av allt it-arbete visar att det på det stora hela inte bidrar till någon effektivisering alls, säger Diane Golay.

Dialog med sjuksköterskorna
– Sjukvården behöver dels minska antalet it-system som sjuksköterskor använder, dels säkerställa att systemen kommunicerar med varandra. Det kan förebygga problematiken med dubbeldokumentation, som många sjuksköterskor tvingas lägga tid på. Det vore bra om de som köper in och administrerar it-systemen centralt med jämna mellanrum följer sjuksköterskor i deras arbete ute på avdelningarna. I dagsläget saknas ofta dialog mellan sjuksköterskor och it-enheten, säger Diane Golay.

Endast 43 % patientarbete
Eva Anskär, distriktssköterska på Mantorps vårdcentral, har i sin licentiatavhandling undersökt hur personalen använder sin tid. Hon undersökte med tidsstudier hur mycket tid sjuksköterskor på elva vårdcentraler lägger på administration.
– Jag upplevde själv att administrationen tog upp en allt större del av min arbetsdag och ville undersöka hur mycket tid sjuksköterskor på vårdcentraler lägger på administration. Det visade sig att endast 43 procent av sjuksköterskornas arbetstid ägnas åt direkt patientarbete, vilket tyvärr inte förvånar mig, säger Eva Anskär.
Många hade underskattat hur mycket tid de lägger på administration, schemaläggning, hantering av utrustning, lokaler och e-post.
– En ökad andel administrativt arbete gjorde att fler sjuksköterskor upplevde rollkonflikter eftersom det inte kändes bra att behöva ägna så mycket tid åt arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till patienterna, avlutar Eva Anskär.

Diane Golays viktigaste åtgärder för att effektivisera sjuksköterskors
it-användande:
• Underlätta åtkomsten till patientinformation. I dagsläget lägger många sjuksköterskor mycket tid på att navigera mellan olika system för att få fram den information de behöver om en patient. Minska antalet system som används och lägg hellre till en modul i ett befintligt system än att investera i ett nytt.
• Involvera sjuksköterskor i upphandlingen av nya it-system. Sjuksköterskor har ofta många konstruktiva förslag och idéer kring hur it-systemen kan användas på ett smart sätt. Regioner bör därför involvera sjuksköterskor inför upphandlingen av nya system. Det ska ske på ett strukturerat sätt.
• Erbjud it-support på plats. När it-systemen krånglar lägger många sjuksköterskor mycket tid på felsökning och att själva försöka fixa problemet, ibland med hjälp av telefonsupport. Det slukar mycket onödig tid. Satsa istället på teknisk support ute på avdelningen för att åtgärda problemet. Det ger även it-teknikerna en möjlighet att ta in synpunkter från sjuksköterskorna.
Eva Anskärs viktigaste åtgärder för att minska tiden för administration:
• En nationell it-strategi för hela hälso-och sjukvården. Det behövs ett gemensamt krafttag och en strategi för en mer sammanhållen it-infrastruktur i hela sjukvården. Det är en jätteutmaning och en kostnadskrävande satsning, men all den tid som vårdpersonal tvingas lägga på administration kostar också mycket pengar.
• Kompatibla system som förebygger dubbeldokumentation. En stor tidstjuv är den dubbel- och trippel­dokumentation som många sjuksköterskor ägnar sig åt när de matar in data i flera olika system. Att bara behöva mata in uppgifterna en gång skulle spara mycket tid, liksom system som kommunicerar med varandra över region- och kommungränserna.
• Anställ servicepersonal. Servicemedarbetare som kan hantera administration och uppgifter som inte är vårdrelaterade skulle verkligen avlasta sjuksköterskorna. De kan utföra enklare uppgifter som att hålla ordning i väntrum och kök, kopiera papper och utföra enklare administration. Undersköterskor kan hjälpa till med att exempelvis skicka ut kallelser till patienter.

Brister i it-system fördröjer arbetet

Madeleine Stark, enhetschef på enheten för vårdens digitalisering i Västra Götalandsregionen.
Madeleine Stark, enhetschef på enheten för vårdens digitalisering i Västra Götalandsregionen.
3 av 4 sjuksköterskor fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra tekniska system. De gamla it-systemen måste bytas ut till system där all sjukvårdsinformation finns i samma system och är tillgänglig för de som behöver den.

– Det är sorgligt att så många sjuksköterskor fördröjs i sitt arbete på grund av it-systemen. Samtidigt är jag inte förvånad. En anledning till att siffran är så hög är förmodligen att många it-system i hälso- och sjukvården är gamla och behöver bytas ut. Ett annat skäl kan vara att it-systemen inte kommunicerar med varandra, så att man måste logga in i flera olika system varje gång, säger Madeleine Stark, enhetschef på enheten för vårdens digitalisering i Västra Götalandsregionen (VGR). Hon tog sjuksköterskeexamen 1999 och har sedan dess arbetat inom bland annat öppenvård, akutsjukvård och slutenvård, innan hon tog sig an sin första chefsroll för sju år sedan.

Fokus på verksamhetsutveckling
En avgörande faktor för att lyckas med hälso- och sjukvårdens digitalisering är, enligt Madeleine Stark, att utveckla systemen i nära samarbete med de som ska nyttja systemen. Hon betonar även vikten av att avsätta tid för att genomföra digitaliseringssatsningar och förankra dem hos medarbetarna.
– Tona ner fokus på digitalisering och fokusera istället på verksamhetsutveckling. Det är inte digitaliseringen i sig som ger effekt utan att vi använder den på ett bra sätt. Det är också viktigt att ha med patienterna i den här processen. De bör involveras hela vägen från start till mål, säger Madeleine Stark.

Gemensamt journalsystem
Västra Götalandsregionen ska ersätta stora delar av vårdens it-system med en ny, modern och gemensam vårdinformationsmiljö, FVM, Framtidens Vårdinformationsmiljö. FVM är ett samarbete mellan VGR och de 49 kommunerna i Västra Götalandsregionen. Det övergripande målet är att all sjukvårdsinformation ska vara tillgänglig för de som behöver den, medarbetare och patienter. Ambitionen är bland annat att informationen ska följa vårdtagarens resa över vårdgivargränserna.
När Madeleine Stark talar med sjuksköterskor ute i den kliniska verksamheten framhåller de ofta just problem med att logga in i många olika system, vilket förstås tar mycket tid. Hon lyfter fram e-recept och journal via nätet som två framgångsrika digitaliseringssatsningar, med stor potential att utvecklas och göra ännu mer nytta för patienter och sjukvårdspersonal.

Fördröjs du i ditt arbete på grund av brister i it-system eller andra tekniska system?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.