Etikettarkiv: Distriktssköterska

Distriktssköterska eller sjuksköterska till Bräcke, Ragunda och Sveg

Distriktssköterska eller sjuksköterska till Bräcke, Ragunda och Sveg

Just nu söker vi distriktssköterskor eller sjuksköterskor till Bräcke hälsocentral, Ragunda Närvårsområde och Svegs hälsocentral i Region Jämtland Härjedalen. Hos oss får du ett givande och inspirerande jobb i ett bra team.

Arbetsbeskrivning
I rollen som distriktssjuksköterska ingår att både arbeta med traditionellt förekommande arbetsuppgifter på en hälsocentral så som mottagningsarbete, telefonrådgivning, service vid läkarmottagningen samt även viss akutverksamhet. Se respektive tjänst för ytterligare beskrivning. Du kommer arbeta i ett kompetent och trevligt team bestående av många olika yrkeskategorier.

Kvalifikationer
Distriktssköterska eller legitimerad sjuksköterska.

Du har ett genuint intresse för människor och har patienten i fokus. Vi förväntar oss att du tillsammans med dina kollegor bidrar med din kompetens och ett gott bemötande för att ge patienterna bästa möjliga vård. Erfarenhet av liknande arbetsuppgifter är meriterande.

Vi söker dig som vill arbeta för en god primärvård med hög tillgänglighet och kvalitet.

Välkommen att till oss i primärvården i Region Jämtland Härjedalen!

Lediga tjänster Bräcke hälsocentral

Distriktssköterska till BVC
I denna roll ingår arbete på BVC 3 dagar i veckan. I övrigt traditionellt förekommande arbetsuppgifter på en hälsocentral.

Klicka här för mer information och ansökan

Distriktssköterska
Heltid, vikariat med tillträde januari 2019 till september 2019 med möjlighet till förlängning.

Klicka här för mer information och ansökan

Ledig tjänst Svegs hälsocentral

Distriktssköterska eller sjuksköterska
Tidsbegränsad anställning till den 31 augusti 2019 med möjlighet till förlängning.
Arbete med akuta patienter, planerad mottagning och telefonrådgivning. Vi har en lättakut på hälsocentralen i Sveg.

Klicka här för mer information och ansökan

Ledig tjänst Ragunda Närvårdsområde

Ragunda närvårdsområde består av två hälsocentraler som är placerade i Hammarstrand och Stugun och en distriktssköterskemottagning placerad i Bispgården. Placeringsort kommer främst vara Hammarstrands hälsocentral.

Distriktssköterska eller sjuksköterska
Legitimerad sjuksköterska, gärna med vidareutbildning till distriktsköterska. Meriterande med erfarenhet av arbete på hälso-/vårdcentral samt utbildning och/eller erfarenhet av e-hälsoarbete.

Utifrån avstånden i området ser vi gärna att du har B-körkort.

Klicka här för mer information och ansökan

Primärvården Region Jämtland Härjedalen
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund
www.regionjh.se


Sjuksköterska i extrem glesbygd

Lena Kroik, samordningssjuksköterska som arbetar i glesbygden med en rad olika projekt.
Lena Kroik, samordningssjuksköterska som arbetar i glesbygden med en rad olika projekt.
Lena Kroik är samordningssjuksköterska vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman. I en fjällvärld utan vägar ställs akutsjukvården inför stora prövningar och Lena Kroik arbetar därför med att lära människor att hjälpa sig själva och varandra.

I Västerbotten arbetar Lena Kroik och hennes kolleger med att utbilda invånare inom konceptet AXG, akutsjukvård i extrem glesbygd.
– Vi har framför allt utbildat folk i samebyarna men även folk i sameföreningar, länsstyrelsens fältpersonal, poliser och nyckelpersoner som bor i glesbefolkade områden. Det är en modifierad variant av ABCDE-metoden och det har varit väldigt uppskattat.
Lena Kroik ser att arbetssättet har spridningsmöjlighet till andra som verkar i glesbefolkade områden, till exempel skogsnäringen.
– Vi har till och med väckt intresse utomlands, på Grönland och i Indonesien, säger hon.

Kunna mycket om lite
Tidigare arbetade Lena Kroik som distriktssköterska i många år. Att arbeta i just glesbygd är det många som avskräcks från helt i onödan, anser hon.
– Under min kliniska tid ville jag vara mentor åt någon som vill arbeta i glesbygd, men jag fick faktiskt aldrig napp. Det finns ibland en föreställning om att det är tråkigt att jobba i glesbygden, men den primärvård vi har här är fantastiskt fint utvecklad och tar hand om så mycket. Man måste kunna lite om mycket istället för mycket om lite, det är det som är så roligt.
Utöver sitt arbete som samordningssjuksköterska driver Lena Kroik och hennes familj också renskötsel. Lena Kroik är även doktorand i ett forskningsprogram med namnet ”Dö bra” som är kopplat till vård i livets slutskede.
– Jag har ett folkhälsoperspektiv, alla ska dö men det ska inte vara på ett dåligt sätt utan man ska kunna få en fin tid i livets slut.

Små saker gör skillnad
I forskningsprojektet är även andra yrkesgrupper involverade, bland annat designers, och vi samarbetar med till exempel etnologer, koreografer och arkeologer. På ”Dö bra-café” kan äldre dricka kaffe och skriva av sig, och en specialritad kortlek kan hjälpa människor att rangordna vad som är viktigt för dem i slutskedet.
– Vi arbetar för ett hälsobefrämjande sätt att prata om vård i livets slut, för vi ser att många är ganska illa förberedda på slutet och den sista tiden. Det är viktigt att få vara människa ända fram till slutet, och det är ofta små saker som kan bidra med något positivt.

Omväxlande som distriktssköterska i fjällmiljö

Gertrud Abramsson, distriktsköterska i Storsjö i Härjedalen, tillsammans med distriktsläkare Johan Färnkvist.
Gertrud Abramsson, distriktsköterska i Storsjö i Härjedalen, tillsammans med distriktsläkare Johan Färnkvist.

I den lilla byn Storsjö i Härjedalen jobbar Gertrud Abramsson som distriktsköterska. Som distriktssköterska i glesbygds- och fjällmiljö har hon ett självständigt och omväxlande arbete som inkluderar allt från att göra hembesök hos kroniskt sjuka patienter till att ge omvårdnad till skadade turister.

– Jag bor och jobbar i Storsjö, som är vackert belägen i en genuin fjällmiljö. Byn har nittio invånare året runt. Hit kommer även många turister för fiske, skidåkning, skoteråkning och fjällvandring, säger Gertrud Abramsson, som tog sjuksköterskeexamen 1991 och utbildade sig till narkossköterska 1995. Sedan 2015 arbetar hon i Storsjö.

Hemsjukvård och primärvård
Som distriktssköterska i ett glesbygdsområde är hon anställd av Bergs kommun, men utför även primärvårdstjänster åt Region Jämtland Härjedalen eftersom hennes tjänst kombinerar hemsjukvård med primärvård på distriktssköterskemottagningen.
– Jag arbetar ensam, men samverkar mycket med mina kollegor i kommunen och i regionen. Varannan vecka kommer en läkare hit och tar emot patienter. Jag fungerar som en filial till hälsocentralen i Myrviken, som ligger nio mil från Storsjö. En vanlig arbetsdag kontaktar jag först hemtjänstpersonalen för att höra om de behöver omvårdnadsstöd. Därefter tar jag emot patienter på distriktssköterskemottagningen. På eftermiddagarna ägnar jag mig ofta åt hemsjukvård, säger Gertrud Abramsson.

Fritt och omväxlande
Liksom i många andra glesbygdsområden är många av Gertrud Abramssons patienter äldre. Flera av dem är kroniskt sjuka eller multisjuka. På den öppna mottagningen tar hon också emot turister som exempelvis råkat ut för en skoterolycka eller en olyckshändelse i samband med skidåkning eller fiske.
– Det jag uppskattar mest med mitt jobb är att det är fritt, omväxlande och självständigt. Även om jag trivdes med att jobba som narkossköterska på sjukhus så kändes det efter ett tag instängt att vara på en operationsavdelning hela dagen. För att trivas som distriktssköterska i glesbygdsmiljö så är det bra om man har relativt lång yrkeserfarenhet så man kan arbeta självständigt och ta emot många olika typer av patienter, säger Gertrud Abramsson.

Virtuell vård viktig i glesbygden
Hon tycker att sjukvården i glesbygden fungerar bra, åtminstone i Region Jämtland Härjedalen. Det beror till stor del på att regionen kommit långt med utvecklingen av virtuell vård. På distriktssköterskemottagningen i Storsjö kan Gertrud Abramssons patienter träffa en psykolog eller läkare via videolänk och på hälsocentralen i Funäsdalen finns ett virtuellt akutrum där patienter kan träffa en läkare på distans.
– Som distriktssköterska i glesbygd är det viktigt att ha ett bra nätverk och stöd av kollegor i kommunen och regionen, vilket jag verkligen har. För mig betyder det också mycket att få arbeta och bo i fjällmiljö, säger Gertrud Abramsson.

Betald specialistutbildning lockar sjuksköterskor

Susan Ärlandsback, Ann-Sofie Gustavsson, Åsa Thor Gustafsson och Tobias Jakobsson. Foto: Lasse Persson
Susan Ärlandsback, Ann-Sofie Gustavsson, Åsa Thor Gustafsson och Tobias Jakobsson. Foto: Lasse Persson
Under det gångna året har 60 sjuksköterskor inom Region Örebro län erbjudits betald specialistutbildning med lön. Satsningen syftar till att ta höjd för framtida utmaningar och säkra regionens behov av specialistutbildade medarbetare.

Genom satsningen Akademisk Specialisttjänstgöring kan sjuksköterskor och barnmorskor inom Region Örebro län vidareutbilda sig med bibehållen lön.
– Satsningen är en viktig del i arbetet med att rekrytera och behålla medarbetare, säger Åsa Thor Gustafsson, HR-chef vid Region Örebro län.
Under 2017 har 60 medarbetare getts möjlighet att vidareutbilda sig på betald arbetstid. Det har funnits liknande erbjudanden tidigare år, men i år omfattar satsningen samtliga specialistutbildningar samt barnmorskor. Nytt är också att erbjudandet om betald utbildning inte är villkorad.
– Alla som tar del av utbildningssatsningen omfattas av kollektivavtal. I nuläget är arbetsgivarens krav att man ska ha varit anställd inom regionen i minst tolv månader för att kunna ta del av förmånen, säger Ann-Sofie Gustavsson, ordförande Vårdförbundet Örebro.
Gensvaret har varit stort och antalet sökande har med råge överstigit antalet platser.
– I praktiken handlar det om att intresserade sjuksköterskor får söka en utbildningstjänst. Antagna medarbetare knyts sedan till den enhet de kommer att arbeta på efter avslutad utbildning. På så vis lär de känna sin chef och får en tillhörighet redan från början, förklarar Åsa Thor Gustafsson.

Förmånligt
Tobias Jakobsson är en av de sjuksköterskor som valt att specialistutbilda sig. Han blev färdig sjuksköterska för sju år sedan och hade länge gått i tankar om att läsa vidare. Ekvationen var dock inte helt lätt att få ihop med tanke på familj och det avbräck i ekonomin som ett år på skolbänken skulle innebära.
– En dag såg jag en annons på Facebook om att Thorax sökte sjuksköterskor och erbjöd betald utbildning till IVA-sjuksköterska. Mig passade det perfekt så jag sökte och fick tjänsten.
För Tobias innebar det att han fick börja sin nya tjänst på kärl-thoraxintensiven med att gå bredvid en erfaren IVA-sjuksköterska.
– Det var en mycket bra start då jag fick en god uppfattning om vad arbetet innebär i praktiken. Bra var också att det inte fanns några villkor knutna till anställningen. Om jag känt att detta inte var min grej hade jag kunnat slutat direkt. Men jag stortrivdes och har nu börjat studera till IVA-sjuksköterska, något jag aldrig hade mäktat med rent ekonomiskt utan denna möjlighet till betald utbildning.

Lätt beslut
Susan Ärlandsback, distriktssköterska vid familjecentralen i Karlskoga, har en liknande historia.
– Efter min sjuksköterskeexamen 2004 har jag mestadels arbetat inom kommunens hemsjukvård samt på en vårdcentral i Karlskoga. För ett par år sedan blev erbjuden att läsa vidare med betalning, tackade ja och blev färdig distriktssköterska för snart ett år sedan.
Susan berättar att hon alltid velat studera vidare men är tveksam till att hon gjort slag i saken om hon inte fått möjligheten att studera med bibehållen lön.
– Erbjudandet gjorde beslutet väldigt lätt.
Idag arbetar hon på familjecentralen i Karlskoga.
– Det var väldigt roligt att komma tillbaka till vården efter skoltiden med nya kunskaper och en större bredd som sjuksköterska i bagaget. Ju mer kunskap, desto roligare blir själva arbetet.

Framtid
Exakt hur många utbildningstjänster som kommer att erbjudas nästa år är ännu inte klart.
– Vi gör en årlig behovsanalys och utgår från det resultatet när antalet utbildningstjänster ska fastställas. Satsningen är oerhört viktig för att säkra kompetensförsörjningen av specialistsjuksköterskor och barnmorskor i Region Örebro län, men den är också ett sätt att premiera specialistutbildning, säger Åsa Thor Gustafsson som får medhåll av Ann-Sofie Gustavsson.
– Ett annat viktigt mål är att utveckla tjänsterna på arbetsplatsen så att kompetensen som specialistsjuksköterskorna besitter används fullt ut. Att satsningen på utbildningstjänster inkluderar samtliga specialistutbildningar är ett viktigt steg på den vägen.

Region Örebro län
Region Örebro län arbetar för människors hälsa, trygghet och välbefinnande och för länets utveckling. Hos oss finns spännande och viktiga jobb inom bland annat hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur och näringslivsutveckling.
www.regionorebrolan.se

Nya grepp inom primärvården i Västernorrland

Anneli Jonsson, Mona Nilsson och Lena Hörnström, distriktssköterskor på SIM-mottagningen hos Primärvården i Västernorrland. Foto: Sander Taats
Anneli Jonsson, Mona Nilsson och Lena Hörnström, distriktssköterskor på SIM-mottagningen hos Primärvården i Västernorrland. Foto: Sander Taats
Primärvården i Västernorrland har framgångsrikt prövat ett nytt arbetssätt, där sjuksköterskor får ta ett större ansvar. På sjuksköterskeledda infektionsmottagningen SIM i Örnsköldsvik har distriktssköterskor uppgifter som traditionellt utförs av läkare – första bedömningen av okomplicerade infektioner i hals, urinvägar, hosta, öronvärk samt förkylningar med bihålebesvär.

Primärvården brottas ofta med läkarbrist samt bristande tillgänglighet och kontinuitet för patienterna. Samtidigt har distriktssköterskor en bred kompetens, som ibland inte utnyttjas fullt ut. Primärvården i Västernorrland har prövat ett nytt grepp för att råda bot på det, med mycket goda resultat. På hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik öppnade man 2007 SIM-mottagningen. Läkarnas ursprungliga skepsis har lagt sig och den nationella patientenkäten visar att Ankaret idag har en tillgänglighet långt över rikssnittet. Dessutom har förskrivningen av antibiotika minskat markant.
– Det har fallit väl ut och vi får positiv feedback från våra patienter. Vi får ofta höra att de är nöjda med SIM-mottagningen och det bemötande de får här, berättar distriktssköterskan Mona Nilsson, som tillsammans med de två andra distriktssköterskorna Anneli Jonsson och Lena Hörnström arbetar på mottagningen. Halva arbetsdagen ägnar de åt att bedöma och ge råd till patienter på SIM och resten av tiden åt andra uppgifter på hälsocentralen.
När patienter ringer till tidsbokningen bedöms patientens symtom. De bokas in till SIM och en av distriktssköterskorna gör en första bedömning. Om distriktssköterskan bedömer att det krävs antibiotika eller läkarutlåtande konsulteras en läkare på hälsocentralen. En stor del av jobbet utgörs av egenvårdsinformation och förebyggande arbete.
– För oss distriktssköterskor är det väldigt utvecklande och positivt att arbeta på det här sättet. Ledning och chefer ser oss distriktssköterskor som en resurs och tar vara på den breda kompetens som vi har, menar Anneli.

Minska byråkratin
De skulle gärna se att det nytänkande som präglar arbetssättet på Ankaret skulle utvecklas mer runtom i Sverige och menar att distriktssköterskor ofta är en underutnyttjad resurs. Ett sätt att bättre tillvarata sjuksköterskors kunskap och kompetens vore att minska byråkratin i regelverket kring antibiotikaförskrivning.
– Det skulle kunna förenklas och göras mer konsekvent. Idag får exempelvis barnmorskor skriva ut antibiotika vid könssjukdom, men det får inte distriktssköterskor. Däremot får vi förskriva antibiotika till barn med streptokockverifierad scharlakansfeber men inte till vuxna med halsinfektion, med bedömning utifrån Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens). Vår förskrivningsrätt har inte reviderats på 20 år och det är något som Socialstyrelsen borde kunna utveckla. Man skulle också kunna ge distriktssköterskor delegering till att göra begränsade sjukskrivningar inom de 14 första dagarna. Allt detta skulle kunna minska trycket på primärvården och vara till gagn för patienterna, framhåller Lena.

Självständigt och stimulerande
Lena, Anneli och Mona började alla tre sina karriärer som undersköterskor, för att sedan läsa vidare till sjuksköterska och specialisera sig som distriktssköterska. Alla har lång erfarenhet inom primärvården i Västernorrland och framhåller att arbetet är självständigt och stimulerande, med stark fokus på rådgivning och förebyggande hälsoarbete. Primärvården i Västernorrland erbjuder också så långt möjligt tid för kompetensutveckling och att nischa sig inom speciella områden. Mona, exempelvis, utbildar sig för närvarande till astma-, allergi och KOL-sjuksköterska. Närheten till universitetssjukhuset i Umeå är också en fördel när det gäller kompetensutveckling.
– Det är väldigt lätt att trivas och utvecklas inom primärvården här. Arbetet är enormt självständigt och varierat, med ett brett spektrum av patienter och sjukdomar. Vi jobbar med stark helhetssyn och med alla skeden i patienternas liv. Det gör att arbetet alltid känns utmanande och omväxlande, avslutar Mona, Anneli och Lena.

Landstinget i Västernorrland
Landstinget i Västernorrland har 21 hälsocentraler runtom i länet och totalt närmare 500 medarbetare. Här finns bland annat familjeläkarmottagning, distriktssköterskemottagning, barnavårdscentral, kuratorer, psykologer, mödrahälsovård och rehabilitering. Primärvården erbjuder en rad karriärmöjligheter för sjuksköterskor och distriktssköterskor och vinnlägger sig om att skapa en god arbetsmiljö för sina anställda. Västernorrland erbjuder ett rikt kulturliv och närmast obegränsade möjligheter till sport och friluftsliv.
www.lvn.se

www.lvn.se