Etikettarkiv: Karriärvägar

Varför lämnar sjuksköterskor patientnära verksamheter?

Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. Foto: Jesper Berg
Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. Foto: Jesper Berg
Trots ett skriande behov inom vården, väljer var fjärde sjuksköterska att lämna den patientnära verksamheten för att bli chef eller administratör – eller för att helt lämna hälso- och sjukvården.
”Stora risker med utvecklingen”, menar forskare.

Larmrapporter om brist på sjuksköterskor återkommer år efter år – samtidigt ökar antalet utfärdade sjuksköterskelegitimationer. Istället för att arbeta ”på golvet” med patienter, väljer nämligen en av fyra sjuksköterskor, enligt Socialstyrelsen, att lämna hälso- och sjukvården eller byta bana och bli chef eller administratör.
Pia Lundbom är en av de som bytt arbetsuppgifter; från att vara operationssjuksköterska, till att idag arbeta som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. I rollen som team­ansvarig på operationsavdelningen upptäckte hon sitt intresse för verksamhetsutveckling – så efter tretton år som sjuksköterska sökte hon sitt första chefsuppdrag. Sitt arbete med patienter har hon haft stor nytta av sedan dess.
– Både på system- och verksamhetsnivå, och genom närhet till patienter och de anhörigas upplevelser, säger Pia Lundbom.

Louise Bringselius, doktor i organisation och ledning vid Lunds universitet.
Louise Bringselius, doktor i organisation och ledning vid Lunds universitet.
Annan karriärväg
Många sjuksköterskor vittnar idag om en stressig miljö med hög arbetsbelastning och oro över patientsäkerheten på sjukhus runt om i landet. Marlene Furbeck som är chefsspecialist på Vårdförbundet tror dock inte att sjuksköterskor blir chefer för att försöka fly från den arbetssituationen.
– Att bli chef är bara en annan karriärväg. Verksamhet som ska ge trygg och säker vård kräver yrkeskunskap, och chefer i vården leder en komplex verksamhet som är politiskt styrd. Många mål ska uppfyllas och en mängd lagar styr, därför är det viktigt med kompetenta chefer som finns nära verksamheten, säger hon.
Att förståelsen för hela vårdkedjan är viktig för ledarskapet, håller forskaren Louise Bringselius, doktor i organisation och ledning vid Lunds universitet, med om.
– När chefer och administratörer inte har denna förståelse ökar risken att man fattar beslut som drabbar personalen på golvet på ett sätt som inte var tänkt, säger hon.

Ökad status och höjda löner
Men utvecklingen medför också risker, konstaterar Bringselius – ökad administration kan betyda att många inom yrket får orimligt stor arbetsbörda och att de fastnar i uppgifter som inte tillför något värde för patienterna.
– Dessutom blir det allt färre sjuksköterskor kvar på golvet, där det viktigaste arbetet ändå utförs – där är behovet av personal skriande.
Orsaken till att den administrativa delen av arbetet lockar allt fler, beror bland annat på både ökad status och höjda löner, enligt Louise Bringselius. Hon menar också att det kan det vara lättare att sitta lite på avstånd, snarare än att kämpa i vårdens vardag, som ofta är tuff.
– Därför behöver vi fundera på hur karriärvägarna i sjukvården ser ut och vad som belönas. I många yrkesgrupper är de duktigaste medarbetarna hänvisade till en chefskarriär, medan lång erfarenhet på golvet inte alls belönas på samma sätt. Det är helt enkelt betydligt svårare att få samma inflytande, status och löneutveckling om man väljer att fortsätta med patientnära arbetsuppgifter. Det här är en utveckling som vi ser i hela västvärlden, säger hon.

Marlene Furbeck, chefsspecialist på Vårdförbundet.
Marlene Furbeck, chefsspecialist på Vårdförbundet.
Drunknar i krav
Det finns en övertro på styrning och mätning i samhället, inte minst inom vården, säger Louise Bringselius, vilket gör att kärnverksamheten drunknar i krav på rapportering och dokumentation.
Även Marlene Furbeck beskriver hur kraven på administration trappats upp inom vården. Hon menar att det ökar trycket på cheferna, vilket innebär att en sådan position inte alls behöver vara mindre tuff än en i patientnära verksamhet.
I en enkät från Vårdförbundet förra året beskrev nära hälften av vårdcheferna att de inte har rätt förutsättningar för arbetet – att arbetet ständigt går ut på att släcka bränder och att täppa hål i bemanningen.
– Administrationen är en av orsakerna till att chefer inte upplever att de har rätt förutsättningar, då det blir mindre tid för vårdutveckling, personcentrerad vård och att vara nära verksamheten, säger Marlene Furbeck.

Naturligt gå till chefsposition
Pia Lundbom tycker dock att det bara är naturligt att sjuksköterskor går över till chefspositioner, precis som hon själv har gjort. Hon ser inte heller ett problem med att många rör sig från den patientnära verksamheten:
– Vi behöver utveckla fler områden och kliniska karriärmöjligheter inom yrket än vad som har varit den traditionella vägen sedan många år.

Omvårdnadsspecialist – en klinisk karriärväg

Hans Bergkvist, specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård på akutmottagningen, Malin Persson, specialistsjuksköterska i akutsjukvård vid KAVA och Anders Åström, anestesi- och IVA-sjuksköterska på akutmottagningen. Foto: Gonzalo Irigoyen
Hans Bergkvist, specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård på akutmottagningen, Malin Persson, specialistsjuksköterska i akutsjukvård vid KAVA och Anders Åström, anestesi- och IVA-sjuksköterska på akutmottagningen. Foto: Gonzalo Irigoyen
På Funktion Akut i Huddinge satsas stora resurser på att skapa karriärvägar och utvecklingsmöjligheter för specialistsjuksköterskor. Ett exempel är den nya, intressanta positionen som omvårdnadsspecialist.

Arbetsmiljön på Funktion Akut i Huddinge har länge präglats av öppenhet och flexibilitet. Hänsyn har tagits till sjuksköterskornas behov och önskemål, vilket har medfört att personalomsättningen har varit låg och teamen stabila.
– Vi har tillåtits tid för återhämtning och det har funnits en stor flexibilitet med såväl ledighet som arbetstidsavtal. Just denna flexibilitet var en av anledningarna till att jag sökte mig hit till Huddinge – vi har arbetstidsförkortning och eftersom vi själva lägger schemat har jag här möjligheten att kombinera arbete med familjeliv. Dessutom får jag chansen att ta mig an nya utmaningar i arbetslivet, berättar Hans Bergkvist, specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård på akutmottagningen i Huddinge.

Lyhört ledarskap
Hans får medhåll av Malin Persson, specialistsjuksköterska i akutsjukvård vid KAVA på Funktion Akut i Huddinge. Hon betonar att den positiva stämningen är ett kvitto på ett lyhört ledarskap som har sina medarbetares bästa för ögonen och som satsar på att utveckla och förbättra arbetsplatsen.
– Det har alltid varit väldigt bra gehör och det har funnits möjligheter att jobba med det en själv tycker är roligt. Det finns en vilja inom funktionen att ständigt bli bättre och skapa en arbetsplats som baseras på medarbetarnas behov och insikter, naturligtvis med patienterna i fokus – det är trots allt för dem som vi går till jobbet. Nya idéer och förbättringsinitiativ tas mycket väl emot och det finns stora möjligheter till fortbildning och utveckling. Till exempel kan en som sjuksköterska specialistutbilda sig på 50 procent av arbetstiden med bibehållen lön.

Vi söker nu sjuksköterskor till Funktion Akut i Huddinge. Läs mer här!

Har ett helhetsperspektiv
Anestesi- och IVA-sjuksköterskan Anders Åström, som även han arbetar på akutmottagningen, konstaterar att det ibland kan vara svårt för personalen att ha insyn i ledningens arbete, men att Funktion Akut i Huddinge har en ledarkader som verkligen står för sina sjuksköterskor. Positionen som omvårdnadsspecialist är ett exempel på just detta.
– Funktionen har arbetat hårt med att utforma karriärvägar och utvecklingsmöjligheter för oss sjuksköterskor, oavsett om man vill fördjupa sig kliniskt, som omvårdnadsspecialist, eller akademiskt, som biträdande universitetssjuksköterska. Som omvårdnadsspecialister är vi inriktade på det kliniska och har en handledande och coachande funktion. Vi har ett helhetsperspektiv på såväl basal som specifik omvårdnad och även mer avancerade kliniska indikationer, säger han.

Goda chanser att påverka
Positionen är nyligen etablerad och fortfarande under utformning, vilket innebär att omvårdnadsspecialisterna har stort inflytande över hur rollen gestaltar sig. Arbetsbeskrivningen ser likadan ut inom slutenvården som öppenvården och omfattar allt från implementering av nya arbetssätt och att ge feedback till biträdande universitetssjuksköterskor och omvårdnadschefer, till att ge handfast handledning kring omvårdnad, att stötta kollegor och att ge bedside-utbildning.
– I förlängningen blir det ett aktivt kunskapsutbyte som är givande även för oss, inte minst då vi driver coachande handledning av kollegor. Det är både lärorikt och intressant, säger de.
Såväl Malin som Hans och Anders hoppas att de i framtiden ska kunna axla fler och nya ansvarsområden och/eller medverka i projekt under tid avsatt för administrativa uppgifter.
– Det är en bred och stor roll som vi försöker konkretisera utifrån de visioner vi har kring arbetet framöver. Går allt som vi hoppas kommer det att innebära en spännande och varierande roll med möjlighet till både utveckling, kliniskt arbete och forskning, avslutar de.

Funktionsområde Akut Huddinge
På Funktionsområde Akut Huddinge bedriver vi specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här vårdas patienter med många olika diagnoser som ger många utvecklingsmöjligheter. Arbetet bedrivs i tvärprofessionella team med exempelvis sjuksköterska, läkare, undersköterska och medicinsk sekreterare. Här är en bra introduktion lika viktig som att kunna utvecklas, både på kort och på lång sikt. Sammanhållningen är god och avdelningarna har ett tillåtande arbetsklimat där alla hjälps åt.

Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se

Nya verksamhetsmodellen prioriterar omvårdnaden

Pia Brasch Wester, omvårdnadsansvarig för Tema barn och kvinnor på Karolinska universitetssjukhuset.
Pia Brasch Wester, omvårdnadsansvarig för Tema barn och kvinnor på Karolinska universitetssjukhuset.
Nya karolinska står på plats. Att genomföra en omorganisation samtidigt som nybyggnation och flytt av sjukhusets verksamheter sker är en styrkeprövning nödvändig för att åstadkomma ett nytt sätt att styra, planera och leda vården och omvårdnaden mot framtiden.

Den nya verksamhetsmodellen möjliggör en naturlig sammanlänkning av sjukhusets verksamheter genom uppdelningen av verksamheterna i patient- respektive funktionsområden. Patienten ges ökat inflytande och beslutsvägarna blir kortare. Samarbetet med Karolinska institutet har också förtydligats. Framtidens Karriär – Sjuksköterska har intervjuat Pia Brasch Wester, omvårdnadsansvarig för Tema barn och kvinnor på Karolinska universitetssjukhuset.

Omvårdnadsfrågorna prioriteras
– Den nya organisationen bidrar absolut till nya karriärvägar för sjuksköterskor, såväl grundutbildade som specialistutbildade. De nya befattningarna är omvårdnadsansvarig, vårdenhetschef och omvårdnadschef. ”Gamla” karriärvägar, till exempel särskilt ansvarsområde som en del av sin tjänst för internutbildning, dokumentationsutveckling eller hygienombud har inte försvunnit. Också den nygamla karriärvägen i form av universitetssjuksköterska finns kvar – en möjlighet för den som är disputerad. För den som ännu inte disputerat, men som har en magister finns steget biträdande universitetssjuksköterska kvar. De nya befattningarna och ansvarsområdena gör att omvårdnadsfrågorna prioriteras och synliggörs, säger Pia Brasch Wester.

Omvårdnadsansvarig
Omvårdnadsfrågorna kommer upp på agendan och drivs av en person med mandat att utveckla just de frågorna inom ett specifikt vårdområde. Att vara omvårdnadsansvarig är en befattning som återfinns som en röd tråd igenom hela organisationen på flera nivåer. Skillnaden i den nya organisationen är att den som är omvårdnadsansvarig sitter med i ledningsgruppen. Tillsammans med övriga i ledningsgruppen är man med och fattar beslut och påverkar vården och omvårdnaden patienterna får.
– I den nya organisationsmodellen får de med omvårdnadsansvar en naturlig samarbetsyta där de gemensamt kan driva omvårdnadsfrågor neråt, uppåt och diagonalt i organisationen. Den nya rollen som omvårdnadsansvarig har stor potential. Befattningen innebär ett stort stöd till omvårdnads-och vårdenhetscheferna på de olika nivåerna och medför att omvårdnadsfrågor utvecklas och implementeras med bättre genomslagskraft än förr. Omvårdnaden i den nya verksamhetsmodellen har fått stärkt fokus och nu är det upp till oss att göra något bra av det, avslutar Pia Brasch Wester.