Etikettarkiv: Psykiatrisjuksköterska

Psykiatrin i Örebro tar helhetsgrepp på knopp och kropp

Mathias Edquist, verksamhetschef, Moa Knutsson, psykiatrisjuksköterska, Karin Haster, områdeschef för psykiatrin och Catrin Fägell,psykiatrisjuksköterska. Foto: Richard Ström
Mathias Edquist, verksamhetschef, Moa Knutsson, psykiatrisjuksköterska, Karin Haster, områdeschef för psykiatrin och Catrin Fägell, psykiatrisjuksköterska. Foto: Richard Ström

– Vi tar ett helhetsgrepp om våra patienters mående genom att stötta till livsstilsförändring och erbjuda större utbud av fysisk aktivitet, säger Karin Haster, områdeschef för psykiatrin i Region Örebro län, där psykiatripatienter tränar tillsammans med personalen.

Etablerad forskning visar att träning har en bra effekt på psykisk ohälsa, fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som läkemedel för människor med lindrig eller måttlig depression. Detta är något som psykiatrin i Örebro har tagit fasta på.
– Vi vet att det finns fyra ohälsosamma levnadsvanor som står för majoriteten av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Fysisk inaktivitet är en av dem. Vi vet också att både personal och patienter ser det som viktigt att arbeta med förändring av livsstilsfrågor, snarare än att enbart fokusera på medicinsk behandling vid olika typer av sjukdomar, berättar Mathias Edquist, verksamhetschef.

Bred förankring
Verksamheten har redan kommit en bra bit på väg.
– Vi har ett tydligt inriktningsbeslut med bred förankring inom hela ledningsstrukturen. Dessutom finns ett stort intresse från medarbetarhåll. Frågan har kommit uppifrån men framförallt från medarbetarna, konstaterar Mathias Edquist.
Redan idag pågår ett flertal aktiviteter för att främja den fysiska träningen. Ett exempel är tränarutbildningar för medarbetare från både sluten- och öppenvård.
Moa Knutsson, psykiatrisjuksköterska på den rättspsykiatriska kliniken, tycker att detta är viktigt och är med och implementerar fysisk aktivitet inom rättspsykiatrin.
– Vi motiverar våra patienter till daglig motion genom exempelvis gemensamma morgonpromenader. Andra exempel är att vi åker till ett gym två gånger i veckan samt erbjuder en livsstilförändringsgrupp där vi ofta besöker ett utegym för att träna tillsammans.

Vi söker sjuksköterska till öppenvården, Psykiatrisk rehabilitering. Klicka här för mer information och ansökan

Hierarkier försvinner
Även Catrin Fägell, psykiatrisjuksköterska på en avdelning som erbjuder utredning och behandling för människor med diagnosen psykos, välkomnar ledningens beslut.
– På vår avdelning arbetar vi i det lilla inom ramen för den stora organisatoriska satsningen. Vi har till exempel morgonjympa samt promenad- och olika aktivitetsgrupper som skapar både glädje och gemenskap.
Att personal och patienter tränar tillsammans menar hon har flera fördelar.
– Vi har bland annat haft en musik- och rörelsegrupp som slog väldigt väl ut. Patienterna blir lika glada och lika generade som vi medarbetare. Att skötare och sjuksköterskor har olika slags rörelseträning med patienterna i dagrummet är kanske inte något vi är vana vid men det skapar en stor samhörighet där hierarkier och maktstrukturer tappas bort.

Friskfaktorer
En grundsten i arbetet med att erbjuda fler möjligheter till fysträning är att fokusera på friskfaktorer i stället för på sjukdomssymtom. Som ett led i det arbetet har alla rökhytter tagits bort.
– Rökning är heller inte tillåten på vårdavdelningen. Detta är helt nytt, förr tänkte man att det inte går att få psykiatripatienter att sluta röka, men det går visst, konstaterar Catrin Fägell.
Förhoppningen är att aktivitet under vårdtiden även ska inspirera till fortsatt rörelse efter utskrivning.
– För att underlätta övergången samarbetar vi med idrottsföreningar i syfte att skapa en bro till de allmänna gymmen som ska kännas trygg för patienten, berättar Karin Haster.
Verksamheten även knutit till sig forskare som kommer att studera vilken effekt fysisk aktivitet har på depressiva symtom och ångest, kopplat till hälsoekonomiska aspekter som till exempel påverkan på sjukskrivningar.
För framtiden hoppas samtliga att fysisk aktivitet har blivit en mer vedertagen del av behandlingen och att patienterna, oavsett om de besökt öppenvård eller varit inlagda i slutenvården, fått verktyg till att kunna bli mer fysiskt aktiva.
– Det är patienternas välmående som är i fokus men träning gynnar alla. I framtiden kan vi säkert se att sjuktalen hos medarbetarna minskar tack vare mer fysisk aktivitet på jobbet. Den friskare personalen får vi på köpet, fastslår Karin Haster.

Vi söker sjuksköterska till öppenvården, Psykiatrisk rehabilitering. Klicka här för mer information och ansökan

Psykiatrin, Region Örebro län
Andra pågående utvecklingsprojekt:
• Trygg och meningsfull heldygnsvård
• Ökad brukarmedverkan
• Organisation och arbetssätt
• Ökad samverkan
• Digitala tjänster
• Hyrläkaroberoende

Kontakt:
hr-assistent.hs@regionorebrolan.se
www.regionorebrolan.se/psykiatri

Psykiatrin mångfacetterad för sjuksköterskor

Jenny Karlsson, styrelseledamot i Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor.
Jenny Karlsson, styrelseledamot i Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor.
Knappt en av tre av sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin. Som psykiatrisjuksköterska har du möjlighet att verkligen möta människor utifrån ett helhetsperspektiv, ta del av deras liv och hjälpa dem att må bättre.

– Det är roligt att så många som 28 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta i psykiatrin. Samtidigt önskar jag att fler sjuksköterskor fick upp ögonen för det här området, säger Jenny Karlsson, som varit psykiatri­sjuksköterska i tjugo år och bland annat har arbetat inom rättspsykiatri, barn- och ungdomspsykiatrin och i den vuxenpsykiatriska öppenvården i Stockholm. Sedan hösten 2018 arbetar hon som bemanningssjuksköterska och är dessutom styrelseledamot i Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor.
Hon har alltid intresserat sig mycket för samtalet och mötet med människor, vilket man i allmänhet har tid för inom psykiatrin.
– Det är fascinerande att ta del av människors liv och bidra till att de ska må bättre. Jag är intresserad av människans inre och trivs med att arbeta i en verksamhet där mötet med människan verkligen får ta plats, säger Jenny Karlsson.

Öka kunskapen om psykiatrin
För att psykiatrin ska bli mer attraktiv för sjuksköterskor att arbeta och specialisera sig inom krävs, enligt Jenny Karlsson, att man ökar sjuksköterskors kännedom om vad psykiatri är och sjuksköterskans yrkesroll i psykiatrisk verksamhet.
– Psykisk ohälsa bör få ta större plats på sjuksköterskeprogrammet, människor med psykisk ohälsa möter man ju i alla delar av vården. Det är alltså en viktig dimension även i den somatiska vården. Det är även viktigt att höja statusen på psykiatrisjuksköterskans yrke, exempelvis genom att synliggöra och verkligen värdera vår kompetens, och att vårda patienter utifrån ett helhetsperspektiv snarare än utifrån ett medicinskt paradigm, säger Jenny Karlsson.

Mer självständighet
83 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta inom öppenvården, medan 48 procent kan tänka sig ett arbete i slutenvården. Viktiga faktorer för att stärka den psykiatriska heldygnsvårdens attraktivitet är, enligt Jenny Karlsson, att psykiatrisjuksköterskans ansvarsområden och arbetsuppgifter tydliggörs.
– I slutenvården tillbringar psykiatrisjuksköterskan ofta mycket tid i läkemedelsrummet istället för att verkligen möta patienterna och använda sin specialistkompetens. Slutenvårdens arbetsgivare behöver ge psykiatrisjuksköterskor möjlighet att arbeta mer självständigt, säger hon.

Nischade områden
Bland de som kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin är intresset störst för vuxenpsykiatrin, där 72 procent kan tänka sig att arbeta. En av anledningarna till att allmänpsykiatrin är populärast, tror Jenny Karlsson, skulle kunna vara bristande kunskap om de mer nischade områdena som barnpsykiatri, beroendespsykiatri och rättspsykiatri.
– Arbetsgivare inom de mer nischade psykiatriverksamheterna behöver informera mer om sina verksamheter och kommunicera utvecklingsmöjligheterna för sjuksköterskor som väljer att arbeta där, säger Jenny Karlsson.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom psykiatrin?
I psykiatrin skulle jag kunna tänka mig att arbeta inom (Ange gärna flera)
Vilka områden inom psykiatrin skulle du kunna tänka dig att arbeta inom? (Ange gärna flera)
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Arbeta med kvalitet och utveckling på RPC i Trelleborg

Johanna Olsson, Kári Stensen och Zaccarina Dittlau, sjuksköterskor på RPC. Foto: Peter Löfqvist
Johanna Olsson, Kári Stensen och Zaccarina Dittlau, sjuksköterskor på RPC. Foto: Peter Löfqvist
På Rättspsykiatriskt Centrum i Trelleborg är det människan bakom brottet som är i fokus. Här arbetar du som sjuksköterska långsiktigt, ur ett individuellt helhetsperspektiv och med hög kontinuitet.

En bit utanför Trelleborg, i vacker och rogivande natur, ligger Rättspsykiatriskt Centrum, RPC, som slog upp portarna hösten 2016. Här har man skapat en lugn, genomtänkt och förtroendeingivande miljö för vården av några av psykiatrins svårast sjuka patienter. På RPC finns spännande karriärmöjligheter för såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor.
– Det är väldigt roligt och givande att få möjlighet att följa patienterna under lång tid. Vi är en del av deras omvårdnad från att de först tas in, till dess att de skrivs ut och integreras i samhället igen, vilket kan ta allt från månader till flera år. På så sätt ser vi deras utveckling ända fram till tillfrisknandet, säger sjuksköterskan Zaccarina Dittlau, som först kom i kontakt med RPC när hon gjorde praktik där under studietiden. Hon trivdes så bra att hon extrajobbade på RPC tills hon blev färdig sjuksköterska i juni förra året.

Bra stämning och nytänkande
Zaccarina får medhåll av sina kolleger Kári Stensen och Johanna Olsson. Kári tog sin examen för knappt två år sedan och arbetade först inom akutpsykiatrin. När han ville ha nya utmaningar fick han rådet att söka sig till RPC.
– Jag fick omedelbart ett mycket positivt intryck och möttes av bra stämning, taggade kolleger och nytänkande. Först trodde jag att rättspsykiatrin skulle kännas långsam jämfört med akutpsykiatrin, men så är det verkligen inte. Här ser man resultatet av sitt arbete och vilken effekt rehabilitering och habilitering har. Det är otroligt spännande, säger Kári.
Johanna blev färdig sjuksköterska för bara någon månad sedan. Hon hade redan arbetat som skötare på RPC och gjort praktik här. För henne var det ett självklart val att komma tillbaka.
– Vi arbetar i sammansvetsade och tvärprofessionella team, med personal som verkligen är intresserade och vill göra ett bra jobb. Här finns både resurser och en lyhördhet hos ledningen för att skapa en bra arbetsmiljö och förutsättningar som fungerar för medarbetarna. Exempelvis har man varit väldigt tillmötesgående med att skapa ett schema som passar mig, säger hon.

Kompetensutveckling
På RPC i Trelleborg finns ett starkt fokus på kompetensutveckling och fortbildning. Som sjuksköterska kan man engagera sig inom flera olika specialområden, exempelvis som kvalitetssjuksköterska eller som etik- och inflytandeombud. För den som vill läsa vidare till specialistsjuksköterska finns möjlighet att göra det på heltid med 80 procent bibehållen lön. Det är något som Kári har tagit fasta på och i höst ska han gå den ettåriga utbildningen till psykiatrisjuksköterska tillsammans med en kollega.
– Jag har fått stark uppmuntran och stöttning av ledningen och jag ser det som en väldigt bra möjlighet att utvecklas i professionen, säger Kári, som kan tänka sig att sedan forska, något som RPC skulle kunna ge möjlighet till.
Johanna, Zaccarina och Kári vill gärna slå hål på myten att rättspsykiatrin skulle vara en våldsam eller rentav farlig arbetsplats. Tvärtom är RPC en mycket trygg och lugn arbetsmiljö, där alla personalkategorier har hög kompetens och arbetar enligt välutvecklade och tydliga och rutiner. Detta ger trygghet för både personal och patienter. Man arbetar i tvärprofessionella team utifrån evidensbaserade behandlingsmetoder i nära samarbete med öppenvården. Det är ett framgångsrikt arbetssätt, vilket det faktum att Region Skåne har en av Sveriges kortaste medelvårdtider och väldigt få återfall i allvarlig brottslighet är ett kvitto på.

Prisbelönta lokaler
En av de stora fördelarna med RPC i Trelleborg är de fina lokalerna. Varje detalj i den prisbelönta arkitekturen, inredningen och färgsättningen är genomtänkt för att skapa en lugnande, läkande och harmonisk vårdmiljö. Johanna, Zaccarina och Kári lyfter fram hur betydelsefullt detta är.
– Det är verkligen en vårdmiljö som bidrar till tillfrisknandet, och hittills har vi kunnat märka att våld och hot minskar i den här omgivningen. Här finns allt och både patienter och personal uppskattar miljön.
Rättspsykiatrin vårdar samhällets mest funktionshindrade människor, med komplexa diagnoser och allvarlig psykosocial problematik. Det gör arbetet intressant och tillfredsställande, men ställer också krav på professionalism och empati, menar Johanna, Zaccarina och Kári.
– Man måste kunna se människan bakom brottet och ha förmågan att se det bästa i individen. Kan man det så är detta ett arbete där vi varje dag märker hur vår omvårdnad gör skillnad och ofta har en helt avgörande betydelse för våra patienters fortsatta liv.

Sjuksköterskor till Rättspsykiatri, avdelning 4 i Trelleborg. Läs mer och ansök här!

RPC i Trelleborg
Verksamhetsområde Rättspsykiatri ingår som en del av Psykiatri Skåne och består av rättspsykiatriska enheter i Malmö, Helsingborg och Hässleholm. Vi har idag cirka 300 medarbetare. Verksamhetsområdet är certifierat enligt ISO 9001:2015. Certifikatet, som erhålls efter certifieringsrevision av externt certifieringsföretag, är ett ”kvitto” på att verksamheten bedriver patientfokuserad och framgångsrik rättspsykiatrisk heldygns- och öppenvård samt forskning och utbildning med god kvalitet.
Målsättningen med den rättspsykiatriska vården är att habilitera/rehabilitera personer som lider av en allvarlig psykisk störning till ett liv i samhället med ökad psykosocial funktion och minskad risk för återfall i brott.
Verksamheten har aktivt arbetat för att minska antalet tvångsåtgärder, vilket resulterat i ett halverat antal 2018 jämfört med 2015.
Läs mer på www.skane.se

”En galen psykiatri”

Christer Johansson är psykiatrisjuksköterska och arbetar som chef inom psykiatrin. Han skriver just nu på sin femte bok.
Christer Johansson är psykiatrisjuksköterska och arbetar som chef inom psykiatrin. Han skriver just nu på sin femte bok.
Christer Johansson är psykiatrisjuksköterska och arbetar som chef i den psykiatriska öppenvården i Uddevalla. I hans fjärde bok, ”Chefen är galen”, börjar chefen för en psykiatrisk mottagning ge patienterna pengar till resor och önskedrömmar.

Psykiatrichefen i Christer Johanssons bok leker med tanken på en annan sorts psykiatri och drar på eget bevåg igång experiment: han bokar semesterresor till patienterna, ger dem pengar till roliga aktiviteter och agerar dejtingförmedlare. ”Jag kände mig som vårdens Robin Hood.” säger den fiktive chefen, som går allt längre över gränsen. Han börjar till exempel prova psykosmediciner för att förbättra sin förståelse och bjuder hem patienter på fest. Det hela slutar förstås i katastrof.
– Skulle jag göra de här sakerna hade jag blivit av med jobbet direkt. Jag har jobbat med det här i över 30 år och det är klart att man då och då blir frustrerad över olika strukturer och kulturer som gör att vi ibland håller på med metoder och organisation snarare än fokuserar på mötet med patienterna. Tanken med boken är att ge en bild av hur man som chef kan uppleva sin vardag, och sedan låta karaktären gå för långt, spränga gränserna rejält, säger Christer Johansson.

Hejar på patienterna
Men alla idéer i boken är inte tagna ur luften. Att psykiatripatienter ska dela med sig av sina erfarenheter och utbilda personalen är något som enligt Christer Johansson pågår, liksom att hans mottagning anställt en så kallad peer support, en före detta patient.
– Han kan komplettera vårdpersonalen genom att vara ett kamratstöd till patienterna, påverka våra attityder och bidra till ett förbättrat vårdklimat. Så det går att göra nya och bra saker, men tyvärr är det ofta det negativa inom psykiatrin som får spridning.
Engagemanget i patienterna är starkt, både hos den fiktive chefen och hos Christer Johansson. Han pratar om dem med stor värme.
– Jag träffar en del av patienterna på stan eller när jag åker och handlar, då hejar vi på varandra och småsnackar ibland om något. De här människorna lever ju bland oss och ibland är det grannen som mår dåligt, ibland någon annan.

Psykiatrisjuksköterskor trivs
Christer Johansson beklagar att alldeles för få unga söker sig till ett arbete inom psykiatrin.
– Min bild är att psykiatrisjuksköterskor inom öppenvården runtom i landet trivs bra. Det är ett yrke där man får ganska mycket utbildning och jobbar inom team, men samtidigt självständigt och varierat. Det är helt klart ett framtidsyrke.

Psykiatrin växer i Dalarna

Sara-Mira Salminen och Frida Lindholm jobbar inom öppenvårdspsykiatrin i Borlänge. Foto: Patrik Lindström
Sara-Mira Salminen och Frida Lindholm jobbar inom öppenvårdspsykiatrin i Borlänge. Foto: Patrik Lindström
– Den som söker sig till psykiatrin inom landstinget Dalarna nu kommer i en mycket spännande tid. Vi har exempelvis färska resurser som samordnare och nya forum för samverkan. Det minskar köerna och ger mer tid till det vi ska göra: hjälpa andra människor att må bättre och få ett bra liv. När det lyckas är det värt alla tyngre dagar, säger Gunilla Månsson, sjuksköterska inom barn- och ungdomspsykiatrin och vårdkoordinator.

Gunilla Månsson, sjuksköterska inom barn- och ungdomspsykiatrin och vårdkoordinator vid BUP i Falun.
Gunilla Månsson, sjuksköterska inom barn- och ungdomspsykiatrin och vårdkoordinator vid BUP i Falun.
Gunilla Månsson pratar utifrån en synnerligen rik erfarenhet inom vård och omsorg i Dalarna. Under sina 41 år i yrket har hon bland annat jobbat inom IVA, medicin, kirurgi och ortopedi. Som sjuksyster och i olika chefspositioner.
– För 14 år sedan växlade jag över till psykiatrin och BUP här vid lasarettet i Falun. Jag ville göra något annat och det har jag fått göra. Man måste verkligen vara flexibel inför alla möten med de unga och deras anhöriga. I vårt yrke får vi ju möta allt från unga med anorexiproblem till utåtagerande, suicidala och de som faktiskt behöver lugn och trygghet.
Med sin erfarenhet kan Gunilla konstatera att just psykiatrin i Dalarna genomgått stora och positiva förändringar. Genom en bättre koordinering av resurserna inom barn- och ungdomspsykiatrin i länet har köerna kapats och man klarar nu vårdgarantin.
– Vi är en klinik med fem öppenvårdsmottagningar i länet. Till kliniken hör även ett antal länsgemensamma enheter, exempelvis avdelning 68 med heldygnsvård, en familjeterapienhet och en ätstörningsenhet. Vi arbetar för att utbyta kunskap och erfarenhet mellan de olika enheterna, säger Gunilla som sedan tre år arbetar på BUP-mottagningen vid Falu lasarett.

Åsa Heikelberg, specialistsjuksköterska inom psykiatrin vid Säters sjukhus.
Åsa Heikelberg, specialistsjuksköterska inom psykiatrin vid Säters sjukhus.
Öppenhet inom slutenvården
Åsa Heikelberg, specialistsjuksköterska inom psykiatrin, jobbar vid Säters sjukhus på en sluten avdelning sedan 2008. Hon träffar människor i akut behov av hjälp och kan, förutom av sina specialkunskaper, dra nytta av sina år som frisör.
– Man ska aldrig vara rädd för att testa något nytt som man är intresserad av. Det mellanmänskliga samtalet och hur det påverkar oss har jag ofta funderat på. I en frisörstol kan det verkligen avhandlas tunga, djupt personliga ämnen och det gjorde mig nyfiken på psykiatrin, berättar Åsa Heikelberg.
I yrkesrollen på en sluten avdelning för vuxna måste Åsa och hennes kollegor kunna hantera att de träffar människor bara en kortare tid. Vilka krav ställer det på dem?
– Vi måste dels vara duktiga på att skapa kontakt snabbt, dels på att verkligen fokusera på vad som är problemet just nu för personen som sitter framför en. Vi kan inte vänta. Så vi går igenom vad som gjorde att han eller hon kom till oss och hur det ska kunna undvikas i framtiden. Vad kan man faktiskt ändra på? Här och nu.
Till sin hjälp har Åsa sina kollegor och chefer och rikliga möjligheter till vidareutbildning. Hon har på betald arbetstid studerat på högskolenivå, bland annat KBT och metoder för samtal med barn. Hon har också medverkat i forskningsprojekt inom KBT.
– Rent generellt har psykiatrin ett verkligen oförtjänt dåligt rykte. Är man intresserad av människor och hur de mår, och vill göra något åt det, tycker jag att man ska ägna en karriär inom psykiatrin en tanke. Nu kan jag bara prata om hur det är i Dalarna men här har jag mötts av så rika möjligheter till vägar vidare och nya kunskaper att jag aldrig tvivlat på att jag valt rätt yrkesbana och arbetsgivare, intygar Åsa.

Bättre öppenvård
Frida Lindholm och Sara-Mira Salminen jobbar inom öppenvårdspsykiatrin i Borlänge. Båda är psykiatrisjuksköterskor. Båda var inställda på att jobba inom psykiatrin redan under utbildningen. Sara-Mira utvecklar:
– Jag har ett stort intresse för människor och människors beteende och kände direkt att jag hamnat helt rätt inom vuxenpsykiatrin där jag möter alla typer av människor med alla typer av problem, från unga vuxna till äldre. Till stor del blev det som jag trodde. Det som överraskar är hur tvärprofessionellt vi arbetar.
Det Sara-Mira syftar på är det arbetssätt med team runt varje patient som genomsyrar psykiatrin i Dalarna. Teamen skräddarsys för varje individ men kan innehålla läkare, sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut och psykoterapeut.
– Kort sagt ingår de människor som är viktiga för att individen ska må bättre. För mig, i min yrkesutövning, är teamet väldigt viktigt. Tillsammans med kollegorna i vårdlagen är det en stor resurs för mig och patienten, menar Sara-Mira.
Kollegan Frida Lindholm, som också jobbar som koordinator, är inne på samma spår och betonar samarbetet med kollegorna som en källa till kunskap, nya infallsvinklar, inspiration och styrka.
– Det här jobbet är inte alltid enkelt, det är ingen hemlighet. Men idag vågar man prata om psykisk ohälsa mer än tidigare, och det underlättar vårt arbete. Personligen får man verkligen utmana sig själv, sina styrkor och sina kunskaper dagligen. Genom att arbetsgivaren är så positiv till fortbildning och justeringar av organisationen finns det möjlighet att forma sitt arbetsliv också, säger Frida och avslutar:
– Vi känner verkligen att vi kan göra skillnad och påverka människors liv i en positiv inriktning. När det lyckas är det en känsla som är svår att beskriva. Den måste upplevas.

Psykiatrin inom landstinget Dalarna
• BUP: Falun, Borlänge, Avesta, Ludvika och Mora.
• Vuxenpsyk (slutenvård): Falun och Säter.
• Mottagningar: Falun, Borlänge, Ludvika, Avesta och Mora.
• Antal anställda: cirka 800.
• Söker: bland annat läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer.
www.ltdalarna.se
jobb.ltdalarna.se