fbpx

Bristen på vårdplatser ger allvarliga konsekvenser

Text: Marianne Sjöberg
Bristen på vårdplatser ger allvarliga konsekvenser
Foto: Shutterstock

Sjuksköterskor menar att det inte råder brist på vårdplatser, utan brist på sjuksköterskor. Antalet vårdplatser kan med andra ord ökas med bra arbetsförhållanden, kompetensutveckling och bra löner. Dagens situation får mycket allvarliga konsekvenser för patienterna.

Sjuksköterskorna fick i Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning frågan ”Det råder brist på vårdplatser inom svensk sjukvård. Kan du ge exempel på konsekvenser av bristen på vårdplatser?” Här redovisas deras svar. Sjuksköterskorna anser inte att det är en brist på vårdplatser utan på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

Patientsäkerheten riskeras
Majoriteten av de tillfrågade menar att patientsäkerheten försämras. Här pekar man på att alltför många patienter skickas hem för tidigt utan att få den vård de behöver. Konsekvensen blir att de kommer tillbaka inom några dagar med onödigt lidande och otrygghet som följd. Det kan i värsta fall leda till döden på grund av försenad vård. Patientsäkerheten påverkas också av att sjukvården måste prioritera patienter hårdare. Många allvarligt sjuka nekas inläggning till följd av platsbristen. Integritet och sekretess försvinner då en patient vårdas i en korridor på akuten. Platsbristen medför ”stor medicinsk hälsorisk som har orsakat dödsfall då patienten åker jojo mellan sjukhus och hem”.
Några menar dock att bristen på vårdplatser driver på utvecklingen av andra arbetssätt som hemsjukvård och kortare vårdtider.

Långa väntetider
Här anger man att långa väntetider för vård, operationer och vårdplats ger sämre vård och kan vålla vårdskador, exempelvis fallolyckor, trycksår och ökad infektionsrisk. Man menar att alltför många får ligga kvar på akuten där man inte kan ha samma uppsikt över den enskilda patienten som på en vårdavdelning. Långa väntetider på akuten innebär att patienten ligger på hårda britsar och får inga riktiga mål mat. ”Patienter får vänta på livsavgörande behandling i flera timmar mer än vad som egentligen är okej, det har skett flera gånger på vårt sjukhus.”
Överbeläggning får många konsekvenser: brister i hygien, misstag görs av stressad personal, ”patienter får ligga i dagrum, korridor, toa”.

Orimlig arbetsbörda
Många anser att platsbristen och överbeläggningar ger en ohållbar arbetssituation för personalen. Följderna blir sjukskrivning, utbrändhet och uppsägningar på grund av arbetsbelastningen; sjuksköterskorna flyr vårdavdelningar och sjukhusen. Det blir en rundgång: överbeläggning ger sämre arbetsmiljö, personalflykt och ännu färre vårdplatser. Många anser att de har dåligt samvete när de inte orkar ställa upp och jobba dubbelt.
Några menar också att det blir färre sökande till sjuksköterskeutbildningen då det finns rädslor för jobbet och dess tuffa utmaningar.

Patienter hamnar fel
Alltför ofta hamnar patienter på fel vårdavdelning eller blir kvar fast denne skulle behöva byta. Konsekvensen blir att de inte får rätt vård, eftersom kompetensen för patientens sjukdom inte finns på den avdelningen. Vården blir inte lika kvalificerad och de rondas sist. Exempel ges på patient med underbensfraktur som vårdas på onkologavdelning, eller en 87-årig njursjuk, dialysbehövande person som ligger på en barnavdelning. Detta kan leda till mycket allvarliga följder för patienten menar man.

Bristen ger högre kostnader
Det blir högre kostnader för landstingen på grund av platsbristen. Man menar att patienter som skickas hem för tidigt kommer tillbaka för att behandlas igen, och är ofta i sämre skick än tidigare. Transporter och förflyttningar medför också högre kostnader.
”Politiker ställer enorma krav utan förankring i verkligheten, de saknar kunskap och intresse att fördjupa sig i vad vi sliter med varje dag. Det borde hela samhället få veta.”

Konsekvenser av bristen på vårdplatser:
1. Patientsäkerheten försämras

2. Långa väntetider och överbeläggning

3. Orimlig arbetsbörda för personalen

4. Patienter hamnar på fel avdelning

5. Högre kostnader för landstingen

Publicerad: 13 mars, 2018