Kommunal hälso- och sjukvård i ett paradigmskifte

Den kommunala hälso- och sjukvård befinner sig mitt i ett avgörande paradigmskifte till följd av att allt mer sjukvård flyttas från sjukhusen in i patienternas hem. Samtidigt satsar många kommuner på att erbjuda fler karriär- och utvecklingsvägar för sjuksköterskor som vill arbeta självständigt med ofta relativt komplexa och varierade omvårdnadsinsatser, och med långa patientrelationer.

– Den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs av legitimerad personal, främst sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Målgruppen för den här vårdformen är personer som inte kan ta sig till vårdcentralen eller som behöver vårdinsatser flera gånger om dagen. I de flesta kommuner ansvarar sjuksköterskor även för hälso- och sjukvården på korttidsboenden, vård- och omsorgsboenden samt LSS-boenden, säger Ramona Schenell, disputerad sjuksköterska och utvecklingsledare på Utvecklings- och kompetenscenter i Göteborgs stad, med uppdrag att göra forskning och utveckling till en naturlig del av den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen i Göteborg. Hon är även styrelseledamot i Svensk Sjuksköterskeförening samt adjungerad lektor vid Göteborgs universitet.

Fler specialistsjuksköterskor
En viktig uppgift för sjuksköterskan är att göra en välfungerande vård i patientens hem möjlig. Sjuksköterskor ansvarar ofta för ett antal patienter i sitt geografiska område eller i specifika verksamheter. I dialog med patienten upprättar de en individuell vårdplan som kontinuerligt utvärderas.
– Majoriteten av sjuksköterskorna i den kommunala hälso- och sjukvården är i dagsläget grundutbildade, men behovet av specialistutbildade sjuksköterskor är stort och ökar i takt med att alltmer avancerad vård bedrivs i patienternas hemmiljö. Specialistsjuksköterskor har en strategiskt viktig roll för att vården kan bedrivas på ett patientsäkert sätt när gränserna mellan primärvårdsnivå och specialistvårdsnivå förflyttas, säger Ramona Schenell.
Distriktssköterskor och sjuksköterskor med specialistutbildning inom vård av äldre, psykiatri och demens är de vanligast förekommande specialistinriktningarna i dagens kommunala hälso- och sjukvård. Mot bakgrund av omställningen till nära vård väntar sannolikt en ökad efterfrågan även på andra typer av specialistsjuksköterskor i framtiden.

”Specialistsjuksköterskor har en strategiskt viktig roll för att säkerställa att vården bedrivs på ett patientsäkert sätt.”

Möjlighet till forskning
– Många kommuner satsar nu på att utveckla sina karriär- och kompetensmodeller för sjuksköterskor, där kompetens tydligt kopplas till ökade befogenheter, nya typer av arbetsuppgifter och löneutveckling. Den här utvecklingen är en viktig förutsättning för att kommunerna fullt ut ska kunna tillvarata sjuksköterskors kompetens. Kopplingen mellan kommun och akademi blir också allt tydligare, vilket ger fler sjuksköterskor möjlighet att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning eller undervisning, säger Ramona Schenell.

Självständigt och omväxlande
Sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården utvecklar en värdefull förmåga att ge god och kvalitetssäkrad vård i hemmiljöer som inte primärt utformats för sjukvård. En fördel med att arbeta i den kommunala vården är möjligheten att följa patienten över tid eftersom många patienter vårdas under längre tidsperioder, i vissa fall livet ut.
– Det ger goda möjligheter att arbeta personcentrerat och att etablera en långsiktig patientrelation. Teamsamverkan här är ofta stark. Arbetet är omväxlande och självständigt, men samtidigt finns alltid kollegor i teamet till hands om man behöver diskutera eller ventilera något. Att vara delaktig i det spännande paradigmskifte som just nu äger rum är ytterligare ett argument till varför fler sjuksköterskor bör söka sig till den kommunala hälso- och sjukvården, säger Ramona Schenell.

Annons