Smärtlindring är centralt för fullgod rehabilitering

Text: Sandra Ahlqvist
Leena Jylli, smärtsjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset.
Leena Jylli, smärtsjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset.

De senaste decennierna har svensk sjukvård tagit jättekliv framåt inom smärtlindring. Såväl forskning som kunskaper har ökat, vilket har skapat bättre möjligheter att skräddarsy smärtbehandlingar, men än finns det mycket kvar att göra.

– Det handlar till syvende och sist om sättet att tänka här. Smärta existerar i en fysiologisk och psykologisk kontext, där vi behöver ha mycket information om patienten för att kunna rikta och individanpassa behandlingen. Vilka faktorer påverkar egentligen smärtupplevelsen och vad kan vi göra åt dem? Det ställer krav på oss som arbetar inom vården, säger Leena Jylli, smärtsjuksköterska och disputerad inom smärtområdet på perioperativ medicin och intensivvård, högspecialiserad smärta, Karolinska universitetssjukhuset.

Minskar onödigt lidande
Leena har kompetensutbildat sig inom smärtområdet sedan tidigt 1990-tal och under sitt inledande arbete med barn på uppvak insåg hon att det fanns ett stort, onödigt lidande. Barnen fick begränsat med smärtlindring efter kirurgi och genom ytterligare granskning förstod Leena att det hela berodde på okunskap.
– Jag fick söka information internationellt och besökte barnsmärtenheter i bland annat Boston och London. Att helt eliminera smärta efter kirurgi är inte realistiskt, men det är angeläget att minska onödigt lidande. Idag vet vi att patienter som upplever svår smärta i samband med kirurgi löper ökad risk för persistant post operative pain, något som skapar problem vid rehabiliteringen. Dessutom orsakar smärta stress och rädsla, vilket påverkar bland annat läkningsförloppet och funktionaliteten.

Ingående kunskap viktigt
1994 var Leena ledande i etableringen av en postoperativ barnsmärtenhet på Astrid Lindgrens barnsjukhus, en enhet som finns än idag. Den var ett av flera viktiga framsteg inom området, men hon framhåller att patienter idag ofta har komplexare samsjuklighet och svårare smärttillstånd, något som ställer högre krav på vårdens kompetens.
– Vi behöver bli duktigare på att hantera och stödja patienterna för att skapa bättre funktion och livskvalitet. Det kräver ökad kunskap; lyckligtvis går forskningen stadigt framåt och allt fler sjuksköterskor skaffar sig insikt i de utvärderingsverktyg som finns och i avancerade smärtlindringsmetoder. Det är otroligt viktigt för att vi ska hamna rätt med patienterna, avslutar hon.

Publicerad: 13 mars, 2018