Bemanning utifrån patienternas behov

6 av 10 sjuksköterskor har inte förutsättningar att bedriva vård med den kvalitet som de anser nödvändig. Det visar Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning i februari 2017.

– Undersökningsresultatet förvånar mig inte, kraven som ställs på sjuksköterskor blir allt högre. De ska inte bara ansvara för patientens omvårdnad, de ska även vara logistiker för patientens väg genom vårdkedjan. Samtidigt har arbetstempot ökat, många känner att de inte hinner hantera alla de arbetsuppgifter som hamnar på deras bord, säger Anna Lena Brantberg, specialistsjuksköterska i anestesi och kvalitetsutvecklare på ortopedkliniken på Södersjukhuset i Stockholm.

Utgå från patienternas behov
Hon anser att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att bemanna utifrån patienternas behov, vilket ställer krav på graderingar av patienternas behov i form av vårdbehovsmätningar. Det skapar förutsättningar för en dynamisk bemanning där förstärkning kan göras av arbetspasset med undersköterska eller sjuksköterska utefter vilken omvårdnad patienten är i behov av.
– Merparten av arbetstiden på ett dygn är jourtid och då drar vi av tradition ned bemanningen till ett minimum. Men patienter läggs in på avdelningarna från akuten alla tider på dygnet, operationer görs i stort sett dygnet runt och patienter blir försämrade och behöver akuta åtgärder även på jourtid. Även patienternas behov av omvårdnad är i stort sett lika stort på jourtid samtidigt som stödet från medicinsk personal och hälsoprofessionerna är som minst. Det blir en stor belastning på vårdpersonalen under jourtid, säger Anna Lena Brantberg.

Arbeta i fungerande team
Ytterligare en åtgärd som kan stärka kvaliteten i sjukvården är, enligt Anna Lena Brantberg, att förstärka det interprofessionella samarbetet.
– Vården arbetar fortfarande mycket i stuprör, vi skulle vinna mycket på att lära oss mer om vad det innebär att på riktigt arbeta i fungerande team. Det ställer krav på tydliga strukturer för vårt arbete så alla i teamet inklusive patienten vet vad som förväntas av dem under vårdtid. Kompetensutveckling bör vara en naturlig del i det dagliga arbetet. Interprofessionellt samarbete främjar kompetensutveckling, det borde vara en naturlig del i det dagliga arbetet, säger hon.
Hon anser även att sjukvården behöver satsa mer på specialistsjuksköterskor och tydlig karriärsutveckling med differentierade tjänstenivåer för sjuksköterskor.
– Då måste det också finnas tjänster på olika kliniska nivåer för sjuksköterskor. Det ska löna sig att kompetensutveckla sig och göra karriär. Då kommer det också att märkas i lönekuvertet för medarbetaren och inte minst för patienten att kvaliteten i vården blir bättre, säger Anna Lena Brantberg.