Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning, nulägesbeskrivning och analys av hur brister i kompetensförsörjning och bemanning påverker risken för vårdskador i hälso- och sjukvården. Rapporten visar på ett samband mellan otillräcklig bemanning och kompetens och ökad risk för vårdskador.
– Vår undersökning, som fokuserar på akutsjukvård och förlossningsvård och omfattar yrkeskategorierna läkare, sjuksköterska och barnmorska, har genomförts i form av vetenskaplig litteraturöversikt, djupintervjuer med patientsäkerhetsexperter och professionsföreträdare, fokusgruppsintervjuer med vårdpersonal och enkäter till verksamhetschefer. Respondenterna beskriver att brist på kompetens påtagligt ökar risken för vårdskador. Underbemanning beskrivs snarare som ett arbetsmiljöproblem, som är lättare att kompensera för än bristande kompetens, säger Carina Skoglund, sjuksköterska, sakkunnig i patientsäkerhet och projektledare för Socialstyrelsens rapport ”Kompetensförsörjning och patientsäkerhet – Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten”, som presenterades den 28 februari 2018.
Kompetens = patientsäkerhet
När det gäller kompetens och risken för vårdskador är det mer kopplat till erfarenhet än den formella utbildningen. Flera respondenter anser att enskilda medarbetare med otillräcklig kompetens inte nödvändigtvis behöver innebära någon risk för patientsäkerheten om det finns tillräcklig kompetens hos de andra i vårdteamet. Otillräcklig kompetens kan exempelvis handla om att det finns många nyutexaminerade och oerfarna sjuksköterskor på en vårdavdelning eller att personalomsättningen är hög, vilket innebär att många medarbetare inte har någon längre erfarenhet från just den arbetsplatsen. Rapporten visar samband mellan högre bemanning av sjuksköterskor och läkare ger en lägre dödlighet och färre vårdskador.
– Den riskfaktor som anses ha störst inverkan på patientsäkerheten är brister i kommunikationen mellan patient, vårdpersonal och anhöriga. Ökad arbetsbelastning medför ökad stress och stress ökar risken för misstag. Förutsättningarna för god kommunikation försämras avsevärt vid utlokalisering, hög personalomsättning och sämre personalkontinuitet och, inte minst, vid hög arbetsbelastning, säger Carina Skoglund.
Bristande bemanning påverkar
Enligt rapporten är lindriga vårdskador betydligt vanligare än allvarligare skador. Bristande personalkontinuitet, hög arbetsbelastning och bristande handledning påverkar i sin tur risken för att lindriga vårdskador ska uppstå i akutsjukvården.
– Exempel på situationer där brist på kompetens och bemanning har påverkat patientsäkerheten är i förlossningsvården. När barnmorskan inte kunnat vara närvarande under hela förlossningen kan den födande kvinnan uppleva otrygghet, vilket leder till fler samtalspatienter som behöver hjälp att bearbeta sin förlossningsupplevelse. Ett annat exempel är hämtat från en akutmottagning där man inte upptäckte en fraktur hos en patient eftersom patienten undersöktes av en olegitimerad läkare som saknade tillräckligt stöd från legitimerade kollegor, säger Carina Skoglund.
Hög personalomsättning risk
59 procent av sjuksköterskorna anser inte att personalomsättningen är på en rimlig nivå i deras organisation.
– Hög personalomsättning innebär förstås brister i personalkontinuiteten, med fler oerfarna medarbetare som behöver introduktion och handledning. Även sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet kan ju vara oerfarna när de kommer till nya arbetsgivare med nya rutiner och arbetssätt. Hög personalomsättning påverkar patientsäkerheten, säger Carina Skoglund.
Avdelningar utan sjuksköterskor
96 procent av sjuksköterskorna anser inte att sjukvårdsavdelningar bemannade utan sjuksköterskor kan ge en patientsäker vård.
– Att driva en vårdavdelning helt utan sjuksköterskor kan medföra patientsäkerhetsrisker eftersom det då saknas rätt kompetens för att göra omvårdnadsbedömningar och sätta in förebyggande åtgärder. I sjuksköterskans kompetensområde ingår ju även läkemedelshantering, där kan det också uppstå en ökad risk på en avdelning utan sjuksköterskor, avslutar Carina Skoglund.
• Att vårdgivarna får ett ökat stöd i sitt systematiska patientsäkerhetsarbete från exempelvis Socialstyrelsen.
• Nationella forum för patientsäkerhet som bland annat Socialstyrelsen kan arrangera.
• Relevanta mått och indikatorer på exempelvis lindriga vårdskador. Det underlättar bland annat vårdgivarnas egenkontroll av patientsäkerheten, och uppföljning av interventioner.