Innovativa lösningar krävs för att hantera vårdskulden

De tuffa prioriteringar som sjukvården tvingades till under våren och sommarens Coronapandemi har inneburit att många patienter har fått vänta länge på vård i många delar av sjukvården. Den uppskjutna vården är en stor utmaning för sjukvården men svaren på hur problemet ska lösas finns ofta ute i verksamheterna.

– Den uppskjutna vården förekommer i hela Sverige i större eller mindre utsträckning, i såväl regional som kommunal vård. Den omfattar betydligt mer än bara operationer, säger Marlene Furbeck, chef för yrke och vårdutveckling på Vårdförbundet.
Att 85 procent av sjuksköterskorna betraktar sjukvårdens förutsättningar att hantera vårdskulden som mindre goda eller dåliga tyder, enligt Marlene Furbeck, på att sjuksköterskor överlag har lågt förtroende för politiker och beslutsfattare.

”Det är viktigt att vi låter vårdbehoven snarare än ekonomin styra i den här situationen.”

Vårdbehoven måste styra
De största utmaningarna i arbetet med att komma ikapp med den uppskjutna vården är det ansträngda personalläget med personalbrist i många verksamheter, menar Marlene Furbeck.
– Det är också viktigt att den personal som arbetat hårt under Coronapandemin erbjuds möjlighet till vila och återhämtning, annars finns ingen långsiktig energi för att ta itu med den uppskjutna vården. Det är också viktigt att vi låter vårdbehoven snarare än ekonomin styra i den här situationen, säger hon.
En viktig nyckel till att effektivt beta av de vårdköer som uppstått är att få fler sjuksköterskor att vilja stanna kvar på sin arbetsplats, och att få fler som lämnat yrket att vilja återvända, enligt Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.
– Det är inte förvånande att många sjuksköterskor anser att sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att hantera vårdskulden. Det återspeglar ett lågt förtroende för politiker och sjukvårdens ledning. Många känner en misstro till följd av brutna löften, och utlovade satsningar som inte gett några konkreta resultat. Många sjuksköterskor upplever också att de saknar möjligheten att påverka sin situation, säger Ami Hommel.

Ledarskap krävs
Hon anser att sjukvården befinner sig i ett avgörande skifte som kräver en synlighet för såväl ansvar som mandat.
– Först då kan vi återfå sjuksköterskornas förtroende för ledningen. Då kan sjukvården behålla fler, attrahera tillbaka sjuksköterskor som lämnat yrket och skapa den kontinuitet som krävs för att komma ikapp med den uppskjutna vården, säger Ami Hommel.
– Många specialistsjuksköterskor inom Anopiva är mentalt slut efter vårens pandemi. När man i media talar om vårdskuld upplever många att vårdpersonalen skuldbeläggs, trots att de jobbat dygnet runt med att rädda liv under våren. Att ta tag i vårdskulden upplevs som ett orimligt krav av många som inte fått tillräcklig återhämtning, säger Veronica Dahlgren, vårdenhetschef inom Ortopedoperation på Södersjukhuset i Stockholm. Hon har tidigare arbetat som operationssjuksköterska och har de senaste femton åren haft chefsroller på Södertälje sjukhus och Södersjukhuset.

Våga tänka utanför boxen
På flera sjukhus i Region Stockholm har operationsverksamheten ännu inte kommit igång i full skala efter vårens pandemiperiod. På Södersjukhuset tvingas man exempelvis till tuffa prioriteringar i operationskön.
– För att åtgärda den uppskjutna vården behöver man se över arbetstiderna och våga tänka utanför boxen. Man kan till exempel införa ett system med sex timmars effektiv arbetsdag, vilket ger två timmar till kompetensutveckling och reflektion. Omfördela arbetstimmarna på ett sätt som gör att personalen orkar långsiktigt, säger Veronica Dahlgren.

Annons