Hot och våld mot sjuksköterskor har eskalerat
54 procent av sjuksköterskorna har utsatts för hot eller våld i sin yrkesutövning enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning. Rätt verktyg för att snabbt kunna identifiera och hantera potentiellt hotfulla situationer är en nyckel till att öka sjuksköterskors trygghet.
– Det är självklart inte acceptabelt att en majoritet av sjuksköterskorna har utsatts för hot eller våld. Olika former av hot är betydligt vanligare än fysiskt våld. Det förekommer även att sjuksköterskor utsätts för kränkningar, förolämpningar eller kränkningar på diskrimineringsgrunder. Även subtila hot, som att en patient eller anhörig säger sig veta var man bor, vilken bil man kör eller i vilken skola ens barn går i, bör naturligtvis tas på allvar, säger Marie Jensen, som har en bakgrund som sjuksköterska och numera är säkerhetsstrateg på Skånes universitetssjukhus.
Riskinventering
Hon anser att samtliga sjukvårdsarbetsgivare minst en gång om året ska göra en riskinventering av hot och våld på arbetsplatsen som ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Regelbundna inventeringar är nödvändigt, inte minst eftersom risknivån inte är statisk och kan ändras om man gör personella eller byggnadstekniska förändringar.
– Respektlösheten gentemot uniformspersonal, där ju sjukvårdspersonal ingår, har dessvärre tilltagit på senare år, vilket innebär att hot och våld i sjukvården har eskalerat. Sjuksköterskor i psykiatrin är ofta bättre mentalt förberedda och genom utbildning väl rustade för att bemöta olika former av hot och våld, medan sjuksköterskor i somatisk vård sällan är lika väl rustade, säger Marie Jensen.
”Respektlösheten gentemot uniformspersonal, där ju sjukvårdspersonal ingår, har dessvärre tilltagit på senare år.”
Grundläggande verktyg
Hon anser att alla sjuksköterskor bör behärska en handfull grundläggande verktyg för att hantera hotfulla situationer. Grundläggande utbildning i lågaffektivt bemötande och konflikthantering är nödvändigt eftersom hot och våld kan förekomma i alla vårdformer och verksamheter.
– Det handlar om att snabbt kunna identifiera situationer som riskerar att bli hotfulla och att ha rätt kompetens för att lugna ner situationen. Det är också till stor hjälp att vara medveten om sitt eget agerande vid den här typen av situationer, som ofta upplevs som otroligt stressande. Sjuksköterskor som har utsatts för hot eller våld bör också ges möjlighet att diskutera och ventilera sina upplevelser på arbetsplatsen, säger Marie Jensen.
Forskningsrapport
Sjuksköterskor med oregelbundna arbetstider och som arbetar kvällar och helger drabbas i högre utsträckning av hot och våld än de med kontorstider. Många sjuksköterskor tvingas dessutom hantera hotfulla situationer i vardagen på egen hand eftersom de flesta hotfulla situationer i den dagliga verksamheten inte uppmärksammas.
Det framgår av specialistsjuksköterskans och forskaren Jenny Jakobssons forskningsrapport ”Det ingår väl i jobbet?”. Enligt rapporten står patienterna för merparten av hoten, hånen och de nedvärderande situationerna i sjuksköterskors vardag.
Jenny Jakobsson pekar i rapporten på att en avgörande faktor för att förebygga hot och våld är att arbetsgivare prioriterar preventiva åtgärder i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Har du som sjuksköterska blivit utsatt för hot eller våld i din yrkesutövning?
Om undersökningen:
Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 12–16 oktober 2023. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.
