Etikettarkiv: Arbetsvillkor

Bättre arbetsvillkor krävs för att vända utvecklingen

Den i särklass viktigaste åtgärden för att för att vända utvecklingen i svensk sjukvård är att förbättra arbetsvillkoren för personalen. Det måste finnas en attraktiv löneutveckling för sjuksköterskor samtidigt som övriga arbetsvillkor förbättras så att sjukvården blir en attraktiv arbetsplats.

De 2/3 av sjuksköterskorna som svarade att utvecklingen inom sjukvården går åt fel håll fick följdfrågan “Vilka åtgärder anser du måste vidtas för att vända utvecklingen till att gå åt rätt håll inom svensk sjukvård?” Här följer en sammanfattning av sjuksköterskornas åtgärder.

Löneutveckling
Lönesättning och löneutveckling för sjuksköterskor har diskuterats under en lång tid. På frågan om vilka åtgärder som behöver vidtas för att vända utvecklingen inom svensk sjukvård hamnar återigen högre lön i centrum. Man menar dock att lönen måste ses i ett större sammanhang och tillsammans med andra åtgärder.
En bättre lönesättning kan också få sjuksköterskor med stor kompetens att komma tillbaka till sjukvården.
”Att vara sjuksköterska är inte ett kall, vi vill ha rimligt betalt för det arbete vi gör.”
Man menar också att pengarna måste finnas, eftersom man hyr in dyr personal från bemanningsföretag när det är brist.

Övriga arbetsvillkor
Löneutvecklingen bör vara rimlig under lång tid och också i kombination med vidareutbildning och större kompetens. Arbetstider och schemaläggning hör också ihop med lönesättning. Många menar att fler önskar arbeta 80% och få full lön. Anledningen är att bristen på sjuksköterskor till stor del beror på att man inte orkar arbeta heltid med det höga tempo och stora ansvar som många sjuksköterskor på sjukhus har idag.
Att överbemanna personalstyrkan för att ge en hållbar arbetssituation nämns. Det ger som följd att arbetsmiljön blir bättre för samtliga på en avdelning. Tillräckligt mycket personal sätter också patienten i fokus igen, då sjuksköterskornas ständiga tidsbrist är en stor fara för patientsäkerheten.

Besluten för sjukvården
Det är en förutsättning att chefer och politiker som ska styra lyssnar på den personal som ska genomföra deras beslut. Man efterlyser kortare beslutsvägar och delaktig personal för att ha kvar kontinuiteten kring patienterna.

Förstatligande
Att förstatliga vården skulle ge bättre förutsättningar för jämlik vård i hela Sverige. ”En stor nationell insats på regeringsnivå där ingen skyller på någon annan, utan alla jobbar mot samma mål.”
”Regeringen måste ta ansvar. Det går inte att lägga allt på kommuner och landsting – det har redan gått för långt.”
Ett gemensamt journalsystem underlättar för personalen och minskar kostnaderna istället för att olika landsting har egna it-lösningar.

Åtgärder som krävs för att vända utvecklingen i svensk sjukvård
1. Rimliga löner och bättre löne­utveckling.
2. Förbättrade övriga arbetsvillkor.
3. Förbättrad arbetsmiljö, arbets­belastning och arbetstider.
4. Överbemanna personalstyrkan.
5. Beslutsfattarna måste lyssna på personalen.
6. Förstatligande av sjukvården för jämlik vård och gemensamma mål.
7. Gemensamma journal- och it-system.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Upprop om att stoppa försämringarna i vården

Foto: Ulf Huett / Vårdförbundet
Foto: Ulf Huett / Vårdförbundet
Två sjuksköterskor har startat ett upprop för att stoppa försämringarna i vården.
Uppropet vänder sig till regionråd, kommunalpolitiker, beslutsfattare och nationella politiker ansvariga för fördelning av resurser till hälso- och sjukvård.

Uppropet startades av specialistsjuksköterskorna Charlotta Dickman och Mathias Janus den 15 mars med syftet att stoppa försämringarna i vården och att ge personalen rättvisa löner och hälsosamma arbetsvillkor.
Bakgrunden är att Vårdförbundet har sagt upp det centrala avtalet med SKL och Sobona och parterna sitter just nu i förhandlingar. Vårdförbundet kräver förutsättningar för att sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor ska kunna ge en god och säker vård.
– Vi kräver villkor som gör att människor vill söka sig till och stanna i vården. Villkor som stoppar den pågående försämringen i svensk sjukvård som gör att människor dör varje år i väntan på vård. Vi kräver en löneutveckling där den med mycket erfarenhet och kompetens har avsevärt mycket mer i lön än den som är ny i yrket och vi kräver hälsosamma arbetstider, säger initiativtagarna.
Initiativtagarna förväntar sig att mer än 100 000 sjuksköterskor ställer sig bakom uppropet.

Klicka här för att läsa mer och skriva under!

Detta kräver Uppropet
• Möjlighet till lönekarriär hela yrkeslivet. Vi måste få en god löneutveckling för alla!
• En särskild satsning på 10 000 kronor mer per månad till särskilt yrkesskickliga. Erfarenhet och kompetens måste löna sig.
• Sänkt veckoarbetstid för nattarbete oavsett verksamhet! Idag saknas detta för ständig natt i kommunerna.
• Lokal samverkan som ger en hälsosam arbetstidsförläggning. Det handlar om schemaläggning, semester, jour, beredskap, övertid med mera.
• Att valda politiker som är med och fattar beslut om budgetar ger SKL och Sobona mandat att gå Vård­förbundets yrkanden till mötes.

Bättre arbetsvillkor för sjuksköterskor minskar vårdplatsbristen

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Vårdplatssituationen har försämrats under de senaste sex månaderna och endast 5 procent av sjuksköterskorna anser att patientsäkerheten har förbättrats.
– En avgörande faktor för att minska vårdplatsbristen är att förbättra arbetsvillkoren för sjuksköterskor, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundet.

– Undersökningsresultatet är självklart alarmerande och oroväckande. Det är allvarligt att bara fem procent av sjuksköterskorna anser att patientsäkerheten har förbättrats, vilket visar att utvecklingen går åt fel håll. Det ser vi exempel på när det gäller vårdskador. Antalet vårdskador har dessvärre ökat sedan 2015, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
En viktig bidragande faktor till både vårdplatsbristen och patientsäkerhetsfrågan är bristen på såväl sjuksköterskor som specialistsjuksköterskor. Det leder till att vårdplatser och ibland hela vårdavdelningar stängs, vilket gör att belastningen ökar på de verksamheter som fortfarande är igång.

Förbättra arbetsvillkoren
– Vårdplatsbristen har ett naturligt samband med bristen på våra yrkesgrupper. En avgörande grundläggande faktor för att minska vårdplatsbristen är därför att förbättra arbetsvillkoren och höja lönerna för sjuksköterskorna så fler sjuksköterskor blir motiverade att söka sig till och att stanna i olika verksamheter. Man måste helt enkelt värdera sjuksköterskornas kompetens mycket högre. Vårdens arbetsgivare bör också införa utbildningsanställningar i högre utsträckning, så att fler sjuksköterskor kan vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. säger Sineva Ribeiro.
Förändringar direkt på arbetsplatsen kan ge en bättre arbetsmiljö och säkrare vård. Det handlar till exempel om hur arbetet organiseras, hur arbetstiden förläggs och vem som gör vad. Här har vårdens chefer och ledare ett stort ansvar att tillsammans med medarbetarna hitta lösningar som passar den egna verksamheten.

Långsiktiga satsningar krävs
– Eftersom det finns ett tydligt samband mellan patientsäkerheten och vårdplatsbristen krävs ett helhetsgrepp om dessa frågor. Här finns inga genvägar. För att åtgärda statistiken och på allvar förbättra situationen för såväl sjuksköterskor som patienter krävs långsiktiga och strukturerade satsningar. Man måste exempelvis ha chefer som ger sjuksköterskor möjlighet att arbeta med patientsäkerhetsfrågor i nära samverkan med patienterna, avslutar Sineva Ribeiro.

Anser du att patientsäkerheten har förbättrats inom sjukvården under de senaste 6 månaderna?

Har situationen angående vårdplatser förbättrats?
98% av sjuksköterskorna ansåg i mars 2017 att brist på vårdplatser var ett allvarligt problem för patientsäkerheten. Har situationen ang. vårdplatser förbättrats under de senaste 6 månaderna?


För långsiktiga arbetsvillkor: Högre lön och bättre arbetstid

Arbetsvillkoren måste förbättras för att attrahera och behålla sjuksköterskor långsiktigt inom hälso- och sjukvården. Det framkommer tydligt i Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning. En klar majoritet pekar på vikten av högre lön och bättre löneutveckling.

Sjuksköterskorna har svarat på frågan ”Hur måste arbetsvillkoren förändras för att attrahera och behålla sjuksköterskor långsiktigt inom hälso- och sjukvården?”
Tre fjärdedelar av de tillfrågade framhåller att lönen bör höjas, i många fall markant. Lönen bör spegla den utbildning, erfarenhet och ansvar som sjuksköterskor har. Därtill ska kompetensutveckling premieras. Man efterfrågar en bra ingångslön och god löneutveckling, till exempel en tydlig lönetrappa som står i relation till antalet yrkesverksamma år. En konkurrenskraftig lön är viktig för att såväl bibehålla som rekrytera personal.

Bättre och kortare arbetstid
På andra plats kommer arbetstiden, som man vill korta ned, exempelvis till 6 timmars arbetsdag. Man efterfrågar också tid för återhämtning, i synnerhet efter ett nattskift, samt tid för reflektion, analys och utvärdering. Och framförallt tid för patienten. Kortare arbetspass och ett flexibelt schema där man kan planera sin arbetstid värderas högt.

Vården behöver fler händer
Bemanning är nästa viktiga fråga. Det framgår tydligt att man efterfrågar mer personal per arbetspass. Behovet ligger dels i bättre grundbemanning och dels i att rekrytera. Erfaren personal är en viktig resurs för nyanställda. Vidare leder ökad personaltäthet till lägre arbetsbelastning, större fokus på att vårda och en mer patientsäker vård.

Arbetsmiljön sätter tonen
En betydande andel betonar arbetsmiljön, både den fysiska och psykosociala, och framhåller vikten av att kunna påverka och förändra den. Någon menar också att det är just tid till återhämtning som skapar en bättre arbetsmiljö, andra nämner trygghet för patienten. Utökad bemanning och kortare arbetstid spelar också in. Bättre arbetsmiljö kan även handla om en minskad arbetsbörda eller ett gott ledarskap.

Kompetensutveckling lockar
Slutligen anser man att kompetensutveckling är en viktig faktor för att bibehålla och rekrytera sjuksköterskor till vården. Man efterfrågar utbildning och framförallt tiden att kunna förkovra sig. Det finns ett tydligt behov av fortbildning, specialistutbildning och interna utbildningar för att utvecklas i sin profession. Många ser gärna utbildning under arbetstid eller betald vidareutbildning.

Förändringar för långsiktiga arbetsvillkor
1. Högre lön
2. Kortare och bättre arbetstider
3. Ökad bemanning
4. Arbetsmiljö
5. Kompetensutveckling