Etikettarkiv: Chef

Sjuksköterska, trubadur och avdelningschef

Sjuksköterskan och avdelningschefen Joakim Blomberg planerar att allt oftare ta med sig gitarren till jobbet.
Sjuksköterskan och avdelningschefen Joakim Blomberg planerar att allt oftare ta med sig gitarren till jobbet.

Joakim Blomberg är ny avdelningschef för ortopediavdelningen på Alingsås lasarett. Sin passion, musik, hoppas kan kunna få in på avdelningen.
– Det kanske kan bli ett dragplåster för att få fler patienter att orka gå till matsalen, säger han.

Sjuksköterskan Joakim Blomberg har arbetat på Alingsås lasarett i åtta år. I januari 2020 tillträdde han som avdelningschef för ortopediavdelningen.
– Som sjuksköterska på ett sjukhus har man från första början en slags ledarroll i sitt arbetslag, man agerar arbetsledare varje pass i stort sett och ett ansvarstagande formas. Självklart har man nytta av det när man kliver upp som chef, säger Joakim Blomberg.

Det ska finnas en god arbetsmiljö samtidigt som patienten är i centrum

Musikvideo som jobbannons
Den största utmaningen hittills tycker han är att ha två grupper i fokus.
– Det ska finnas en god arbetsmiljö samtidigt som patienten är i centrum, man måste ta hänsyn till båda. Och det bästa för medarbetare kanske inte är det bästa för patienterna.
Joakim Blombergs stora passion för musik uppmärksammades i media redan för några år sedan, då han stod bakom en lite annorlunda jobbannons.
– Jag gjorde en musikvideo till en låt som jag gjort om texten till och som handlade om en dag på avdelningen. Man läste så mycket tråkigheter om vården jämt så det kan vara kul att det händer något roligt också. Det finns mycket som skulle kunna bli bättre men när man ändå är här så kan man göra det bästa av situationen och plocka fram glädjen. Då bidrar jag med musik och roligheter.

Locka patienter till matsalen
Hittills har Joakim Blombergs musikintresse främst märkts på personalfester och i ett och annat Luciatåg. På fritiden är han aktiv med spelningar och ser musiken som ett tillfälle för återhämtning. Men nu har han även en vision om hur musik ska kunna implementeras på avdelningen.
– Man skulle kunna börja med att ha en liten minikonsert i avdelningsmatsalen på högtider som jul, påsk, midsommar och liknande. Jag har också tankar på att hålla fredagskonserter vid lunch, vi har som mål att få upp patienter till matsalen, det är en del av vår rehabiliteringspolicy. Så det skulle kunna fungera som dragplåster. En del patienter ligger inne länge och kan behöva något se fram emot. Kan jag bidra med en halvtimmes glädje så gör jag gärna det, säger Joakim Blomberg.

Varför lämnar sjuksköterskor patientnära verksamheter?

Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. Foto: Jesper Berg
Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. Foto: Jesper Berg
Trots ett skriande behov inom vården, väljer var fjärde sjuksköterska att lämna den patientnära verksamheten för att bli chef eller administratör – eller för att helt lämna hälso- och sjukvården.
”Stora risker med utvecklingen”, menar forskare.

Larmrapporter om brist på sjuksköterskor återkommer år efter år – samtidigt ökar antalet utfärdade sjuksköterskelegitimationer. Istället för att arbeta ”på golvet” med patienter, väljer nämligen en av fyra sjuksköterskor, enligt Socialstyrelsen, att lämna hälso- och sjukvården eller byta bana och bli chef eller administratör.
Pia Lundbom är en av de som bytt arbetsuppgifter; från att vara operationssjuksköterska, till att idag arbeta som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. I rollen som team­ansvarig på operationsavdelningen upptäckte hon sitt intresse för verksamhetsutveckling – så efter tretton år som sjuksköterska sökte hon sitt första chefsuppdrag. Sitt arbete med patienter har hon haft stor nytta av sedan dess.
– Både på system- och verksamhetsnivå, och genom närhet till patienter och de anhörigas upplevelser, säger Pia Lundbom.

Louise Bringselius, doktor i organisation och ledning vid Lunds universitet.
Louise Bringselius, doktor i organisation och ledning vid Lunds universitet.
Annan karriärväg
Många sjuksköterskor vittnar idag om en stressig miljö med hög arbetsbelastning och oro över patientsäkerheten på sjukhus runt om i landet. Marlene Furbeck som är chefsspecialist på Vårdförbundet tror dock inte att sjuksköterskor blir chefer för att försöka fly från den arbetssituationen.
– Att bli chef är bara en annan karriärväg. Verksamhet som ska ge trygg och säker vård kräver yrkeskunskap, och chefer i vården leder en komplex verksamhet som är politiskt styrd. Många mål ska uppfyllas och en mängd lagar styr, därför är det viktigt med kompetenta chefer som finns nära verksamheten, säger hon.
Att förståelsen för hela vårdkedjan är viktig för ledarskapet, håller forskaren Louise Bringselius, doktor i organisation och ledning vid Lunds universitet, med om.
– När chefer och administratörer inte har denna förståelse ökar risken att man fattar beslut som drabbar personalen på golvet på ett sätt som inte var tänkt, säger hon.

Ökad status och höjda löner
Men utvecklingen medför också risker, konstaterar Bringselius – ökad administration kan betyda att många inom yrket får orimligt stor arbetsbörda och att de fastnar i uppgifter som inte tillför något värde för patienterna.
– Dessutom blir det allt färre sjuksköterskor kvar på golvet, där det viktigaste arbetet ändå utförs – där är behovet av personal skriande.
Orsaken till att den administrativa delen av arbetet lockar allt fler, beror bland annat på både ökad status och höjda löner, enligt Louise Bringselius. Hon menar också att det kan det vara lättare att sitta lite på avstånd, snarare än att kämpa i vårdens vardag, som ofta är tuff.
– Därför behöver vi fundera på hur karriärvägarna i sjukvården ser ut och vad som belönas. I många yrkesgrupper är de duktigaste medarbetarna hänvisade till en chefskarriär, medan lång erfarenhet på golvet inte alls belönas på samma sätt. Det är helt enkelt betydligt svårare att få samma inflytande, status och löneutveckling om man väljer att fortsätta med patientnära arbetsuppgifter. Det här är en utveckling som vi ser i hela västvärlden, säger hon.

Marlene Furbeck, chefsspecialist på Vårdförbundet.
Marlene Furbeck, chefsspecialist på Vårdförbundet.
Drunknar i krav
Det finns en övertro på styrning och mätning i samhället, inte minst inom vården, säger Louise Bringselius, vilket gör att kärnverksamheten drunknar i krav på rapportering och dokumentation.
Även Marlene Furbeck beskriver hur kraven på administration trappats upp inom vården. Hon menar att det ökar trycket på cheferna, vilket innebär att en sådan position inte alls behöver vara mindre tuff än en i patientnära verksamhet.
I en enkät från Vårdförbundet förra året beskrev nära hälften av vårdcheferna att de inte har rätt förutsättningar för arbetet – att arbetet ständigt går ut på att släcka bränder och att täppa hål i bemanningen.
– Administrationen är en av orsakerna till att chefer inte upplever att de har rätt förutsättningar, då det blir mindre tid för vårdutveckling, personcentrerad vård och att vara nära verksamheten, säger Marlene Furbeck.

Naturligt gå till chefsposition
Pia Lundbom tycker dock att det bara är naturligt att sjuksköterskor går över till chefspositioner, precis som hon själv har gjort. Hon ser inte heller ett problem med att många rör sig från den patientnära verksamheten:
– Vi behöver utveckla fler områden och kliniska karriärmöjligheter inom yrket än vad som har varit den traditionella vägen sedan många år.

Första linjens chef behöver bättre förutsättningar

Annika Cederholm, chefsspecialist på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Annika Cederholm, chefsspecialist på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
7 av 10 sjuksköterskor anser att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap. Avlastning, rätt mandat och lagom stora personalgrupper ger chefen rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb.

– Undersökningsresultatet överensstämmer med resultatet av vår chefsenkät, där många chefer beskriver förutsättningarna för att bedriva ett bra ledarskap som tuffa. Det här bekräftar att chefernas verklighet avspeglas även på medarbetarna, säger Annika Cederholm, chefsspecialist på Vårdförbundet.
Hon anser att chef- och ledarskapet fyller en nyckelroll i hälso- och sjukvården, bland annat eftersom det är chefen som ansvarar för att utveckla och driva verksamheten framåt på olika sätt.

Max 25 medarbetare
– Många chefer som deltog i vår chefsenkät anser att de har för stora personalgrupper. Vi anser att en chef i hälso- och sjukvården inte bör ansvara för fler än tjugofem medarbetare. Stora personalgrupper gör att chefen inte hinner ägna den tid som behövs åt varje medarbetare, säger Annika Cederholm.
Avlastning och stöd med administration och exempelvis vid rekrytering är en åtgärd som, enligt Annika Cederholm, kan ge första linjens chefer bättre förutsättningar att bedriva ett bra ledarskap.
– Rekrytering är en arbetsuppgift som tar mycket tid i anspråk för många chefer, inte minst med tanke på att personalomsättningen är relativt hög på många arbetsplatser. Många efterlyser mer stöd från HR-avdelningen, både i rekryteringsarbetet och med generella personalfrågor. Det är också betydelsefullt att cheferna regelbundet kan avsätta schemalagd tid till verksamhetsutveckling, säger hon.

Susanne Svensson, vårdenhetschef på Vrinnevisjukhuset.
Susanne Svensson, vårdenhetschef på Vrinnevisjukhuset.
För mycket tid på brandsläckning
Ytterligare en avgörande faktor för att chefer ska kunna göra ett bra jobb är att de får tillgång till regelbunden kompetensutveckling och att de har tillgång till stöd i form av mentorer, erfarenhetsutbyte med andra chefer och liknande.
– I vår chefsenkät anger många chefer att de tvingas lägga mycket tid på brandsläckning och att de känner sig splittrade med alltför många ansvarsområden på sitt bord. Tid till strategiskt arbete och ett mandat som överensstämmer med det ansvar man har som chef är viktigt, säger Annika Cederholm.
– Att en så stor andel av sjuksköterskorna upplever att cheferna saknar rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb kan bland annat bero på att det inte är tydligt i organisationen vilka mandat och befogenheter chefen har. Det gör att de inte alltid har möjlighet att fatta de beslut som krävs i olika situationer. Samtidigt är det viktigt att chefer som själva upplever att de saknar rätt förutsättningar verkligen gör något åt sin situation, säger Susanne Svensson, vårdenhetschef på Kardiologiska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Hon har varit sjuksköterska sedan 1981 och har sedan 1996 varvat chefsjobb med sjuksköterskearbete.

Våga delegera
– Som chef behöver man hela tiden kommunicera till sin chef vilka verktyg och förutsättningar man behöver för att kunna göra ett bra jobb. Man kan inte räkna med att någon annan ska känna till det. Jag tror också att chefsarbetet skulle underlättas om chefen får tillgång till expertstöd i vissa situationer. Experten kan bidra med sin kompetens och läsa in sig på frågor som chefen själv inte har möjlighet att fördjupa sig i, säger Susanne Svensson.
Hon betonar också vikten av att chefer vågar släppa kontrollen och delegera ut ansvarsområden till sina medarbetare.
– Som chef behöver man våga kräva det stöd man anser sig behöva för att kunna göra ett bra jobb, säger Susanne Svensson.

Vilka förutsättningar anser du att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Inkludera chefssjuksköterskor på alla ledningsnivåer

Susanne Gustavsson, chefssjuksköterska på Skaraborgs Sjukhus. Foto: Johan Främst / Skaraborgs Sjukhus
Susanne Gustavsson, chefssjuksköterska på Skaraborgs Sjukhus. Foto: Johan Främst / Skaraborgs Sjukhus

90 procent av sjuksköterskorna anser att det bör finnas en chefssjuksköterska i ledningsgruppen på varje sjukhus.
– Det är viktigt att omvårdnadsperspektivet inkluderas när sjukhusledningen fattar avgörande beslut, säger Susanne Gustavsson, chefssjuksköterska på Skaraborgs sjukhus.

– Med tanke på vilken central funktion omvårdnaden fyller i sjukhusvården och att merparten av medarbetarna på ett sjukhus ägnar sig åt omvårdnad så är det inte förvånande att 90 procent av sjuksköterskorna anser att det bör finnas en chefssjuksköterska i sjukhusens ledningsgrupper, säger Susanne Gustavsson, chefssjuksköterska på Skaraborgs Sjukhus. I april 2018 byter hon tjänst till kvalitetschef på samma sjukhus.
Susanne Gustavsson, som även är utbildad barnmorska och har disputerat på patientinvolvering i utvecklingsarbete, har varit chefssjuksköterska sedan 2011, med omvårdnadsfrågor och patientsäkerhetsfrågor som sitt primära fokus.
– Det är viktigt att omvårdnadsperspektivet inkluderas när sjukhusledningen fattar avgörande beslut. Chefssjuksköterskans omvårdnadskompetens är ett betydelsefullt komplement till det medicinska perspektivet, säger Susanne Gustavsson.

Utvecklingen håller på att vända
– Även om det i dagsläget saknas chefssjuksköterskor i ledningssammanhang på många sjukhus så upplever jag att utvecklingen håller på att vända. En faktor som kan ha bidragit till att fler sjukhusledningar ser värdet i att inkludera en chefssjuksköterska är de studier som genomförts inom ramen för Magnetmodellen. De visar att sjukhus som har omvårdnadskompetens på samtliga nivåer i organisationen har lättare att rekrytera och behålla sina sjuksköterskor. Många av de vanligaste vårdskadorna återfinns inom omvårdnadsområdet, exempelvis fallskador, trycksår och undernäring, säger Susanne Gustavsson.

Jämlik med chefsläkarrollen
Hon rekommenderar fler sjukhus att inkludera chefssjuksköterskor i ledningssammanhang på alla nivåer. Susanne Gustavsson anser att chefssjuksköterskan även fyller en viktig funktion som patienternas företrädare i omvårdnadsperspektivet i ledningssammanhang och tillägger att chefssjuksköterskans roll bör vara jämlik med chefsläkarrollen på sjukhus.
– En prestigelös och nära samverkan mellan chefsläkare och chefssjuksköterska på ledningsnivå gör att professionerna lär av varandra och lättare kan få ett helhetsperspektiv på patientens vård. Exempel på frågor som läkare och sjuksköterskor kan hantera tillsammans på ledningsnivå är utvecklingen av personcentrerad vård och vårddokumentation. Av tradition skriver läkaren sina anteckningar i en del av journalen, medan sjuksköterskan använder en annan. Det medför en risk att professionerna går miste om viktig patientinformation om man inte läser varandras anteckningar, säger Susanne Gustavsson.

Bör det finnas en motsvarighet till chefsläkare i form av en chefssjuksköterska i ledningsgruppen på varje sjukhus?

10–35 anställda för första linjens chef

Robert Green, HR-strateg.
Robert Green, HR-strateg. Foto: Västra Götalandsregionen

Sjuksköterskor från hela landet fick frågan hur många anställda som är lämpligt för en första linjens chef inom hälsooch sjukvården att ha under sig. Majoriteten angav 20-30 anställda. Robert Green, HRstrateg på Västra Götalandsregionen berättar om deras införande av färre anställda per första linjens chef.

Beslutet i Västra Götalandsregionen baseras på Institutet för stressmedicins rapporter från projektet Chef i Offentlig sektor som syftade till att utveckla kunskap om sambanden mellan organisatoriska förutsättningar för chefskap och verksamhetens arbetsmiljö och prestationer i kommunala förvaltningar. 2015 tog regiondirektör Ann-Sofi Lodin beslut om ett normtal på 10-35 anställda för en första linjens chef i regionen.
Forskningen visade att färre anställda per chef gav högre trivsel, mindre sjukfrånvaro och mindre nyrekrytering. Det innebär att implementeringen kan ske inom befintliga ekonomiska ramar.
I Västra Götalandsregionen finns 55 000 anställda och drygt 2 000 chefer. Olika verksamheter kräver olika antal anställda per chef, beroende på om de anställda har liknande eller differentierade arbetsuppgifter, var gruppen finns geografiskt och personalomsättning.

Bättre kommunikation
– Vi tittar på chefers förutsättningar. Förändringar kan sen genomföras genom att man delar grupper mellan flera chefer, inrättar ett nytt chefsled och inför delat/gemensamt ledarskap. Det viktiga är att man hittar en modell som passar för varje verksamhet. Inom sjukvården är det inte ovanligt med 150 anställda eller fler på en chef. Inom dessa grupper blir förändringen mest tydlig, framförallt vad gäller kommunikation och teamwork. I en personalgrupp på maximalt 35 blir alla synliga och kan gemensamt arbeta mot bättre resultat, säger Robert.

Chefen har tid för sin personal
Beslutet om mindre antal anställda för varje första linjens chef mottogs oerhört positivt enligt Robert. Cheferna tycker att det har blivit en klar förbättring, och personalen upplever en chef som har tid för sin personalgrupp. Det är dock viktigt att poängtera att chefer som får en mindre personalgrupp att hantera inte ska lägga mer tid på eget arbete utan tiden ska gagna personalen.
– Andra regioner och landsting i landet har hört av sig till oss för att höra hur vi genomför denna förändring, vilket är väldigt positivt, avslutar Robert.

Hur många anställda anser du att en första linjens chef inom sjukvården maximalt ska ha under sig?
linjen_graf

Gör karriär som ledare i Gävleborg

Cajsa Gunnarsson, vårdenhetschef på infektionsavdelningen och Sofia McGuinness, vårdenhetschef på geriatrikavdelningen på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling
Cajsa Gunnarsson, vårdenhetschef på infektionsavdelningen och Sofia McGuinness, vårdenhetschef på geriatrikavdelningen på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling
Vill du ha ett jobb där du verkligen blir sedd som sjuksköterska och där det finns många karriärvägar, inte minst som ledare eller chef? Välkommen till slutenvården i Region Gävleborg, där sjuksköterskor är en av de viktigaste resurserna.

– Inom vårt verksamhetsområde Specialmedicin finns ett stort omvårdnadsfokus och sjuksköterskan spelar en central roll i vården. För oss är sjuksköterskans arbetsmiljö och möjligheten till kompetensutveckling ständigt aktuella frågor, säger Cajsa Gunnarsson, som sedan ett år arbetar som vårdenhetschef på infektionsavdelningen på Gävle sjukhus.
Cajsa kom till infektionskliniken direkt efter examen 2009 och har snabbt kunnat avancera och anta nya utmaningar, först som vårdledare och därefter i sin nuvarande befattning.
– Mitt nuvarande uppdrag är oerhört spännande, utmanande och jag trivs väldigt bra, berättar hon. Stödet från en erfaren ledningsgrupp och en närvarande verksamhetschef är faktorer som gjort mig trygg i att våga utveckla mitt eget ledarskap och därigenom verksamheten på infektionsavdelningen.
Hon får medhåll av sin kollega Sofia McGuinness, som är vårdenhetschef på geriatrikavdelningen. Innan hon kom till Gävle sjukhus arbetade hon flera år inom vården i Stockholm.
– Jag hade hört mycket gott om Gävle sjukhus och mina förväntningar har verkligen infriats. Sjukhuset har en bra storlek, man blir sedd och beslutsvägarna är korta. Det underlättar för mig i mitt ledarskap, jag har förtroendet uppifrån att utveckla min avdelning utifrån vad jag och personalen vet fungerar bäst för våra patienter. En framgångsfaktor på geriatriken är att vi arbetar strukturerat med evidensbaserad omvårdnad, och det stärker hela teamet, säger hon. Våra specialistsjuksköterskor inom vård av äldre är experter på att se helheten kring patienten, och gör självständiga bedömningar av den äldres vårdbehov och ordinerar omvårdnadsåtgärder. Det både gagnar patienten och stärker sjuksköterskan som ledare.

Arbetar proaktivt
Båda menar att Region Gävleborg och verksamhetsområde Specialmedicin utmärker sig genom att prioritera frågor som bibehållen kompetens inom slutenvården och att kunna erbjuda sjuksköterskor spännande karriärvägar som ledare och utvecklare av professionen.
– För sjuksköterskor innebär chefsrollen ofta att man får en mestadels administrativ funktion. Vår drivkraft är ett stark fokus på aktivt ledarskap inom omvårdnad och att stärka sjuksköterskor i den rollen. Vi vill arbeta proaktivt med att investera i sjuksköterskor och bredda deras karriärmöjligheter, säger Sofia.
Cajsa och Sofia framhåller att en viktig del av deras roll som vårdenhetschef är bygga upp en struktur för framtidens ledare och annan kompetens inom slutenvården, så att sjuksköterskor utvecklas och stannar kvar:
– Ambitionen är att tillsammans med medarbetarna utveckla karriärvägar för sjuksköterskorna på våra enheter. Vi behöver ge dem förutsättningar vilket motiverar sjuksköterskorna till egen utveckling inom professionen.


Linda Myrman, sjuksköterska på Kardiologiskt interventionscentrum på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling
Linda Myrman, sjuksköterska på Kardiologiskt interventionscentrum på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling

Stor variation i klinisk karriär

Från hjärtavdelning till HIA, vidare till hjärtmottagning och nu KIC. Linda har hunnit pröva många roller under sin tid på Gävle sjukhus.

Region Gävleborg erbjuder inte bara spännande chefskarriär för sjuksköterskor. För dig som vill utveckla och fördjupa ditt kliniska arbete finns en rad varierade och utmanande karriärvägar.
Linda Myrman kom till hjärtavdelningen på Gävle sjukhus direkt efter sin sjuksköterskeexamen 2002. Efter några år började hon på hjärtintensiven, HIA, där hon fick erfarenhet av omvårdnad av svårt sjuka hjärtpatienter. Därifrån gick hon vidare till att ha egen mottagning för patienter med hjärtsvikt, ett självständigt arbete med stort eget ansvar. Förra året fick Linda möjlighet att gå en kurs i kranskärlsröntgen i Göteborg. Nu arbetar hon på KIC, Kardiologiskt interventionscentrum, där hon bland annat assisterar vid kranskärlsröntgen, operationer för ballongvidgning av kranskärl och insättning av pacemaker. Ofta rör det sig om avancerad och livräddande behandling.
– Jag har kunnat skaffa mig en bred och djup erfarenhet av olika typer av hjärtsjukdomar och hjärtpatienter och har fått möjlighet att vidareutbilda mig. Det har verkligen hjälpt mig att utvecklas professionellt, säger Linda.
För Linda har möjligheten att pröva sina vingar i omväxlande roller varit avgörande.
– Jag uppskattar verkligen möjligheterna jag fått till kompetensutveckling, så att jag gör nytta samtidigt som jag utvecklas själv. Här är det väldigt lätt att trivas.

Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder spännande jobb och många karriärvägar för både allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom slutenvården. Det finns ett etablerat introduktionsprogram för nya sjuksköterskor, med handledning och dagliga reflektioner. Regionen arbetar proaktivt med att skapa karriärmöjligheter för sjuksköterskor, bland annat som ledare och chef.
www.regiongavleborg.se