Etikettarkiv: E-hälsa

Mobil dokumentation underlättar arbetet i Karlstad

Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Ett mobilt sätt att dokumentera har effektiviserat och förändrat arbetssituationen på onkologen och njurmedicinska avdelningen vid Centralsjukhuset i Karlstad. Det mobila it-stödet för vårdavdelningsarbete Cosmic Nova har testats med framgång i två år och ska nu introduceras på hela landstinget.

– Vi valde att introducera Cosmic Nova eftersom vi såg ett behov av att underlätta journalföringen, kommunikationen mellan medarbetare och att nyttja digitala verktyg för att öka patientsäkerheten, säger Lena Lindeman, sjuksköterska och projektledare för satsningen på mobilt it-stöd på Centralsjukhuset i Karlstad.
Våren 2016 introducerades Cosmic Nova på två sjukhusavdelningar. Även om den tekniska plattformen är densamma krävs avdelningsspecifika anpassningar i tillämpningen. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal involverades därför på ett tidigt stadium för att skapa rutiner för hur systemet kan användas på bästa sätt utifrån hur rutinerna ser ut på avdelningarna.

Att-göra-lista för varje patient
– Alla medarbetare har numera en egen läsplatta som de har med sig under hela arbetspasset.
Via den kan de planera aktiviteter utifrån patientens vårdbehov. Eftersom all patientinformation finns tillgänglig för samtliga medarbetare kan de snabbt svara på frågor eller uppdatera sig om patientens aktuella hälsostatus. Systemet genererar också en att-göra-lista för varje patient, vilket gör att sjuksköterskorna snabbt kommer in i arbetet när de börjar sitt arbetspass, säger Lena Lindeman.
Några fördelar med Nova är att sjuksköterskorna kan göra noteringar i journalen på plats inne hos patienten. Många uppskattar också att de har tillgång till information om samtliga patienter, vilket gör att de även kan överblicka kollegornas arbetsbörda och hjälpa dem när det behövs. Att-göra-listorna bidrar dessutom till ett transparent och standardiserat arbetssätt som stärker patientsäkerheten och strukturerar arbetsdagen.

Samlad information spar tid
– När vi gjort uppföljningar av vad vårdpersonalen tycker om att använda Nova anger många att systemet spar tid, inte minst eftersom de slipper lägga tid på att leta upp information eftersom allt finns samlat i läsplattorna. Det leder i slutänden förhoppningsvis till att sjuksköterskorna kan ägna mer tid åt pati­entnära arbete, säger Lena Lindeman.
– Den största fördelen med att använda Nova är att inget längre glöms bort. Tidigare noterade vi det som behövde göras med varje patient på en papperslapp; nu finns informationen samlad digitalt och lättöverskådligt för alla. Det underlättar inte minst informationsöverföringen till nästa skift. Nu kan jag även svara på frågor från patienter som egentligen inte är mina. Att introducera systemet har gått över förväntan. Jag var en av de sjuksköterskor som var involverade i arbetet med att utveckla hur Nova skulle användas på just vår avdelning, säger Ida Johansson, sjuksköterska på njurmedicinska avdelningen på Centralsjukhuset i Karlstad.

Lena Lindemans råd för att lyckas med digitala satsningar i vården:
• Stöd från ledningen är viktigt. En ledning som stöttar och verkligen är med på tåget är en förutsättning för att lyckas med digitala satsningar. Det är också viktigt att projektgruppen är närvarande ute på avdelningarna under uppstartsperioden, samt att man låter implementeringen ske stegvis.
• Var tydlig när ni introducerar nya arbetssätt. Digitala verktyg innebär så mycket mer än bara teknik. Ofta kräver det nya arbetssätt, vilket kan ta tid att införa. Det är viktigt att bestämma sig för när ni ska börja jobba enligt det nya arbetssättet så det verkligen omfattar samtliga medarbetare.

Kombinerar sjuksköterskearbetet med systemutveckling

Elisabeth Lejroth, sjuksköterska och systemadministratör i Arvika kommun.
Elisabeth Lejroth, sjuksköterska och systemadministratör i Arvika kommun.

Sjuksköterskan Elisabeth Lejroth, som har ett särskilt intresse för it, har sedan 2007 kombinerat sitt arbete i hemsjukvården med att vara systemadministratör för Arvika kommuns it-system för sjukvården.

– Jag tog sjuksköterskeexamen 1994 och arbetar sedan 2004 med hemsjukvård i Arvika kommun. Jag har alltid varit intresserad av it-lösningar. När kommunen skulle upphandla ett nytt verksamhetssystem för hälso- och sjukvård var jag delaktig i upphandlingen, införandet och i utbildningen av mina kollegor. Sedan dess har jag jobbat deltid som systemadministratör vid sidan av sjuksköterskearbetet, säger Elisabeth Lejroth, sjuksköterska och systemadministratör i Arvika kommun.
I hennes uppgifter ingår bland annat att utveckla systemet och att delta i implementationen av e-hälsolösningar.

Mobil dokumentation
Arvika kommun har i flera år testat mobila e-hälsolösningar som underlättar sjukvårdspersonalens arbete. En sådan lösning är mobil dokumentation, som gör det möjligt för sjuksköterskor i hemsjukvården att få tillgång till patientdata och dokumentera i en surfplatta eller bärbar dator ute på fältet.
– Det spar mycket tid i vardagen och stärker patientsäkerheten, inte minst när vi arbetar jourtid och kommer till patienter som vi inte känner så väl. Då kan vi snabbt plocka fram dokumentation som gör vården säkrare och bättre. Kommunen genomför även ett test av digitala läkemedelsautomater, vilket stärker patientens självständighet och gör det möjligt för sjuksköterskor att lägga sina resurser där de behövs som mest, säger Elisabeth Lejroth.

Stöd från högsta ledningen
Ytterligare en e-hälsosatsning som är på gång är digital signering av läkemedel. Istället för att genomföra läkemedelssigneringar i en pärm ska kommunens vårdpersonal i framtiden kunna signera via sin mobiltelefon.
– Mitt råd till andra kommuner är att våga prova er fram med olika e-hälsolösningar. Räkna med att ibland stöta på motgångar, men ge för den sakens skull inte upp. Låt varje medarbetare få testa om de föredrar att använda sig av en mobiltelefon, dator eller surfplatta, det viktiga är att de börjar använda tekniken i sitt dagliga arbete. En viktig förutsättning för att lyckas med e-hälsolösningar i kommunen är att ha stöd från högsta ledningen redan från start. Se också till att ge utrymme för de eldsjälar som på olika sätt vill engagera sig och vara delaktiga i kommunens e-hälsoutveckling, säger Elisabeth Lejroth.

E-hälsotjänster förenklar det dagliga arbetet

Madeleine Marklund, sjuksköterska och portföljansvarig på Inera.
Madeleine Marklund, sjuksköterska och portföljansvarig på Inera.

43 procent av sjuksköterskorna anser att deras arbetsgivare inte ligger långt framme inom e-hälsa och digitalisering. En av de största utmaningarna för landstingssjukvårdens e-hälsoutveckling är att öka interoperabiliteten mellan systemen så sjukvårdspersonalen kan få tillgång till samtliga tillgängliga e-hälsotjänster via ett kärnsystem.

– Hur långt sjuksköterskor anser att deras arbetsgivare kommit med ehälsoutvecklingen beror till stor del på i vilken utsträckning de kommer i kontakt med digitala lösningar i sitt dagliga arbete. Det kan vara en förklaring till att 43 procent av sjuksköterskorna anser att deras abetsgivare inte ligger långt framme med e-hälsoarbetet. Det är dock positivt att 37 procent av sjuksköterskorna anser att deras arbetsgivare ligger ganska eller mycket långt framme med e-hälsoutvecklingen, säger Madeleine Marklund, som är sjuksköterska i grunden och portföljansvarig på Inera, som koordinerar och utvecklar digitala tjänster i samverkan med landsting, regioner och kommuner.

Integrera e-hälsa i verksamheten
– De viktigaste utvecklingsområdena just nu finns inom områdena standardisering, regelverk och begreppsanvändning. Det ska kännas enkelt och smidigt att använda e-hälsotjänster; de ska underlätta det dagliga arbetet snarare än att kännas som en tidskrävande pålaga. En nyckel till hög användarvänlighet är att vårdgivare kan utbyta information över system- och organisationsgränserna på ett smidigt sätt, säger Madeleine Marklund.
Regeringens vision är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Ett område där arbete återstår är, enligt Madeleine Marklund, att integrera e-hälsolösningarna i verksamheten och att, om nödvändigt, förändra rutiner och arbetssätt så sjukvårdspersonal och patienter får ut största möjliga nytta av tjänsterna.

Modernare system spar mycket tid
Hon anser att de patienter som vill ska kunna använda e-tjänster som gör det möjligt att boka läkartid, se provsvar och genomföra andra enklare ärenden via nätet. Det gör att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal sparar tid som de istället kan ägna åt patienter som behöver lite extra hjälp och stöd.
– Många landsting och regioner byter just nu ut sina journalsystem. Det tar mycket resurser i anspråk, men modernare system med bättre funktionalitet spar mycket tid och underlättar det dagliga arbetet framöver. Den myndighetsövergripande samverkan som just nu pågår mellan bland annat Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, SKL och Inera skapar förutsättningar för ett samlat grepp om landstingens och den övriga sjukvårdens e-hälsoutveckling, säger Madeleine Marklund.

Hur långt framme ligger din arbetsgivare (inom hälso- och sjukvården) inom eHälsa och digitalisering?
Hur långt framme ligger din arbetsgivare (inom hälso- och sjukvården) inom eHälsa och digitalisering?

E-lösningar förenklar vårdplanering

Med hjälp av plattorna träffar Anna och patienten en läkare i ett speciellt avsatt chattrum. Det ger möjligheten för patienten att tala direkt med läkaren, att berätta om och visa upp symptom.
Med hjälp av plattorna träffar Anna och patienten en läkare i ett speciellt avsatt chattrum. Det ger möjligheten för patienten att tala direkt med läkaren, att berätta om och visa upp symptom.
Vården har redan vunnit mycket på att anamma ny teknik, men ännu finns stora framsteg att göra, inte minst inom hemsjukvård och distansvård. I Nässjö har man under drygt ett år utnyttjat läsplattor för att skapa digitala möten mellan patienter och läkare.

Specialistsjuksköterskan inom geriatrik, Anna Björk, började sin karriär inom ambulansverksamheten, men har sedan dess hunnit med att arbeta även inom akutvård, på vårdcentral och inom hemsjukvård. Hon kom till Nässjö kommun 2011 och utbildade sig där inom geriatriken.
– Under mina år här har jag hela tiden varit verksam inom geriatriken på särskilt boende. Under kvällar och helger omfattar arbetet även ordinära boenden i hemsjukvården, så allt som allt täcker jag två demensavdelningar, två äldrehem och ett särskilt boende med cirka 40 boende. I övrigt finns 10 andra äldrehem/demensboende i kommunen och totalt antal vårdtagare inklusive de som har endast enstaka besök och de inom funktionshinderomsorgen är 1 005.

Anna Björk, specialistsjuksköterska inom geriatrik.
Anna Björk, specialistsjuksköterska inom geriatrik.
Kan mötas öga mot öga
För drygt ett år sedan inledde kommunen ett samarbete med Nässjö Vårdcentral, Bra liv, vars syfte var att undersöka hur vardaglig teknik kunde användas för att underlätta i vårdmötet.
– Vi införskaffade tre läsplattor och introducerade dem i vårt arbete ute hos patienterna. Det är särskilt användbart i situationer då det av någon anledning inte går att träffas öga mot öga, exempelvis om patienten har blivit oväntat sjuk. Det är dessutom ett utmärkt verktyg för direkt vårdplanering mellan slutenvården och oss själva och något vi använder i samverkan med biståndshandläggare.

Visuellt verktyg
Anna betonar att verktyget lämpar sig bäst för visuella åkommor såsom utslag, men att det även kan vara bra vid exempelvis psykiska åkommor eller vid krampanfall så att läkare får en realtidsuppdatering om vad som sker.
– Med hjälp av plattorna träffar jag och patienten en läkare i ett speciellt avsatt chattrum som kräver en unik, gemensam kod. Det ger möjlighet för patienten att tala direkt med läkaren, att berätta om och visa upp symptom och även att med hjälp av läkarens bedömning lägga grunden för remisser till olika vårdinstanser eller direkt sätta in behandling. I dessa fall är tilliten mellan läkare och sjuksköterskor oerhört viktig och vi måste även våga lita på tekniken. Det är det dock värt för att vinna mark åt våra äldre och sjuka, avslutar hon.

Sjuksköterskor avgörande för framtidens e-hälsoutveckling

Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Foto: Landstinget i Värmland
Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Foto: Landstinget i Värmland
En växande åldrande befolkning och patienters krav på en mer tillgänglig vård där de själva i högre utsträckning är delaktiga, är några faktorer som driver utvecklingen inom e-hälsa. Sjuksköterskors generalistkompetens och goda inblick i vårdsystemet gör att de fyller en nyckelroll i framtidens e-hälsoarbete.

– En viktig framgångsfaktor inom e-hälsa är att formulera de konkreta nyttoeffekter man vill uppnå för patienten och för sjukvården. Landstingen behöver tydliga målsättningar och strategier för sitt samlade e-hälsoarbete, och de kommer att behöva lägga mycket resurser på e-hälsoutveckling under de kommande åren, för att sen kunna hämta hem effekterna under åren därpå, säger Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland. Hon är specialistsjuksköterska inom intensivvård och arbetade kliniskt i tio år innan hon år 2000 blev chef inom hjärtsjukvården i Skövde och därefter från 2012 biträdande divisionschef för medicindivisionen på Landstinget Värmland. Sedan 2016 arbetar hon som e-hälsostrateg i Landstinget i Värmland.
Landstinget i Värmland arbetar bland annat med tidsbokningar via nätet, journaler som tillgängliggjorts för patienter via nätet och att vårdpersonalen utrustats med läsplattor som de har med sig i det patientnära arbetet. Det underlättar planeringen av dagens arbete och gör det möjligt att dela med sig av mer information till patienten.

Ökar patientens delaktighet
Ett område som förmodligen kommer att växa framöver är, enligt Cecilia Karlsson, hemmonitorering, alltså att patienter själva mäter blodtryck eller andra vitala värden i hemmet som förs över digitalt till journalsystem och sjukvården där patienter som har behov kan få rådgivning av en sjuksköterska.
– E-hälsotjänster som ökar patientens delaktighet och möjlighet att påverka sin egen vård kommer sannolikt att öka framöver, liksom stödprogram via nätet, exempelvis fysisk aktivitet på recept, sluta röka-program och liknande. Jag tror också att vi kommer att få se fler beslutsstödsystem för både patienter och vårdpersonal, säger Cecilia Karlsson.
Hennes råd till vårdgivare som vill utveckla sitt e-hälsoarbete är att satsa på nära samverkan mellan huvudmän. Patienten ska kunna följas och följa sin egen vård, oavsett om den sker i kommunal, privat eller landstingsregi. Att verkligen se patienten som en resurs i vård och behandling, ge möjligheter med hjälp av digitala verktyg att sköta mer av vården från hemmet.

Sjuksköterskor fyller nyckelroll
– Den tekniska utvecklingen har kommit långt, och många av de system som behövs i framtidens e-hälsoutveckling är redan här. Samtidigt behöver vårdgivarna lägga mer resurser på att utbilda och motivera sin personal i att använda den teknik och de system som utvecklas. Ett annat råd är att våga testa olika lösningar, se till att ha tillräckligt mod för att våga prova, säger Cecilia Karlsson.
Hon anser att sjuksköterskor fyller en nyckelroll i arbetet med att utveckla framtidens e-hälsolösningar. Sjuksköterskors generalistkompetens och goda överblick över vårdkedjan är värdefulla tillgångar när e-hälsotjänster ska utvecklas.
– Sjuksköterskor har även en viktig funktion i att lotsa patienten rätt i sjukvården och att fungera som vårdcoach, inte minst för kroniskt sjuka och multisjuka patienter. Jag är övertygad om att fler sjuksköterskor kan involveras i e-hälsoutvecklingen. En bra början är att vara lika digital i sitt tänkande och agerande när man befinner sig på jobbet som privat, säger Cecilia Karlsson.