Etikettarkiv: Handledare

Kompetens- och löneutveckling viktigast för studenter

Nadja Ståhl, ordförande i Vårdförbundet Student. Foto: Ulf Huett
Nadja Ståhl, ordförande i Vårdförbundet Student. Foto: Ulf Huett

Några av de mest avgörande faktorerna för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska vilja stanna långsiktigt i sjukvården är, enligt Nadja Ståhl, ordförande i Vårdförbundet Student, kontinuerlig kompetensutveckling under hela yrkeslivet samt att arbetsgivare kan erbjuda en god löneutveckling under hela karriären.

– För oss sjuksköterskestudenter är sjuksköterska förstås ett drömyrke med många möjligheter. Samtidigt är den höga arbetsbelastningen, de låga lönerna och det faktum att drygt 25 procent av alla nyutexaminerade sjuksköterskor väljer att lämna yrket efter ett år självklart oroande, säger Nadja Ståhl.
Ytterligare ett orosmoment för många blivande sjuksköterskor är, enligt Nadja Ståhl, att tillgången till erfarna kollegor på många arbetsplatser är begränsad. Just kollegor med lång yrkeserfarenhet är en avgörande faktor för många nyutexaminerade sjuksköterskestudenter som kommer ut till sin första arbetsplats, inte minst eftersom kraven på att även nyutexaminerade sjuksköterskor ska leverera från dag ett på en ny arbetsplats är höga.

VFU är den enskilt viktigaste frågan för Vårdförbundet Student.

Erfarna handledare
– Fördelen med den rådande sjuksköterskebristen är förstås att vi har många arbetsgivare att välja mellan, vilket innebär att vi kan välja vilka patientgrupper vi helst vill arbeta med. Jag ser även många utvecklingsmöjligheter och karriärvägar i vårt yrke, sjuksköterska är ett väldigt attraktivt yrke, bortsett från lönenivån och arbetsmiljön, säger Nadja Ståhl.
Hon understryker vikten av tillgången till erfarna handledare och en genomtänkt introduktion när man kommer ut till sin första arbetsplats. Möjligheten att påverka schemaläggning och verksamhetsutveckling är andra avgörande faktorer för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska vilja stanna långsiktigt i sjukvården.

VFU viktigaste frågan
VFU är den enskilt viktigaste frågan för Vårdförbundet Student. För en sjuksköterskestudent erbjuder VFU-perioderna en efterlängtad möjlighet att sätta sin teoretiska kompetens på prov.
Det är ett högt tryck på många arbetsplatser, och det finns då inte alltid tid för reflektion tillsammans med handledaren.
– Vi efterlyser även en bättre framförhållning vad gäller schemaläggning från VFU-arbetsplatserna. Ett välkomstbrev och en kort introduktion skulle också ha stor betydelse för att VFU-perioden ska bli riktigt bra för oss studenter. Vi ser gärna att så många handledare som möjligt har gått den högskoleutbildning på 7,5 poäng med fokus på just handledning, men viktigast av allt är att handledaren har tillräckligt med tid avsatt för sitt uppdrag, säger Nadja Ståhl.

Mentor i två år på akuten i Växjö

Valentin Mendoza, sjuksköterska och Marie Söderberg, utbildningssjuksköterska på akutmottagningen i Växjö. Foto: Martina Wärenfeldt
Valentin Mendoza, sjuksköterska och Marie Söderberg, utbildningssjuksköterska på akutmottagningen i Växjö. Foto: Martina Wärenfeldt
Åtta veckors introduktion med två handledare. Och en egen mentor i hela två år! Nyanställda sjuksköterskor på akuten i Växjö får ett omfattande stöd för att känna sig säkra i jobbet.

– Vi satsar mycket på introduktion, vi vill göra våra nya medarbetare trygga i sin yrkesroll, säger Marie Söderberg, utbildningssjuksköterska på akutmottagningen i Växjö.
Hon är specialistsjuksköterska inom akutsjukvård och har jobbat på akuten i Växjö i 17 år. Sedan 1 september 2018 arbetar hon kliniskt på halvtid och med utbildning och mentorskap den andra halvan, bland annat ett pilotprojekt som ger alla nyanställda sjuksköterskor på akuten en egen mentor i hela två års tid.

Kliniskt träningscentrum
– Mentorn checkar av att den nyanställde får ledigt för utbildningar och andra aktiviteter, att man får den kunskap man behöver, till exempel extra utbildning i vissa moment på vårt KTC, kliniskt träningscentrum, säger Marie Söderberg.
De viktiga reflektionssamtalen är också något mentorn håller koll på.
– Man ska ju ha reflekterande samtal med både handledare och mentor, men det är ofta svårt i dagens höga tempo. Då ska mentorn se till att det verkligen blir av. Mentorn har även en viktig roll i att stötta handledaren, berättar Marie Söderberg.
Här finns också en klinisk kompetenstrappa, en chans till utveckling i karriären för dem som vill stanna kvar och arbeta på akuten.
– Som medarbetare innebär det att det alltid finns det en tydlig utvecklingsmöjlighet hos oss. Man står inte still och stampar på samma ställe – längre än man själv vill, för ibland passar det ju i livet – utan här händer det saker!

Spännande arbetsmiljö
– Den som jobbat några år kan utbilda sig till specialistsjuksköterska och sedan ytterligare till behandlingssjuksköterska, ett integrerat arbetssätt som vi inför nu, inspirerade av Linköpingsmodellen, berättar Marie Söderberg.
Just chansen att utvecklas i yrket var något som lockade Valentin Mendoza till akuten i Växjö. Han läste till sjuksköterska vid Linnéuniversitet, gick ut januari 2018. Akuten lockade också med sin spännande arbetsmiljö.
– Jag gillar när det går undan, när det händer mycket och man inte riktigt vet vad man får ta itu med under dagen, det är spännande!
Valentin gick den åtta veckor långa introduktionen våren 2018 och gillade att ha två handledare.
– Då lär man känna varandra bra, jämfört med om man måste hoppa från handledare till handledare. Ett bra recept!

Jobba som sjuksköterska i Region Kronoberg. Läs mer här

Akutmottagningen i Växjö
Akutmottagningen i Växjö behandlar akut sjuka inom specialiteterna medicin, infektion, kirurgi och ortopedi. På kvällar, nätter och helger tar vi även emot de som söker till ögonkliniken och öron-näsa-halskliniken. Kirurgiska och ortopediska åkommor hos barn omhändertas på akutmottagningen medan medicinska sjukdomar omhändertas på barnakuten.

Verksamhetschef:
Carina Pettersson, tel: 0470-58 90 75, E-post: carina.pettersson@kronoberg.se

Avdelningschefer:
Clas Hjertqvist, tel: 0470-58 77 86
Magdalena Gustafsson, tel: 0470-58 73 81
www.regionkronoberg.se

Många utvecklingsmöjligheter på Funktion Akut i Huddinge

Steve Moosberg, som är sjuksköterska på AVA och Josefin Grönlund, sjuksköterska på MAVA. Foto: Gonzalo Irigoyen
Steve Moosberg, som är sjuksköterska på AVA och Josefin Grönlund, sjuksköterska på MAVA. Foto: Gonzalo Irigoyen
På Funktion Akut på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge finns många möjligheter för sjuksköterskor som vill skaffa sig en bred klinisk erfarenhet, tillgång till en genomtänkt introduktion, mycket stöd i det dagliga arbetet och många utvecklingsvägar att välja mellan.

På Funktion Akut vårdas patienter med många olika diagnoser, vilket ger många utvecklingsmöjligheter. Här är en bra introduktion lika viktig som att kunna utvecklas på kort och lång sikt.
– Jag gick sjuksköterskeutbildningen i Lund men bestämde mig för att flytta till Stockholm efter examen eftersom jag ville prova på att bo i en större stad. Eftersom jag var nyfiken på akutsjukvård, ville skaffa mig en bred klinisk erfarenhet och rekommenderades av andra sjuksköterskor att kontakta Funktion Akut så sökte jag mig hit för ett år sedan, säger Josefin Grönlund, sjuksköterska på MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning).
Hon kände sig varmt välkommen och mycket efterfrågad redan från start. Gemenskapen kollegor emellan är god och Josefin Grönlund upplever att hon verkligen får det stöd hon behöver som relativt nyutexaminerad sjuksköterska.
– Det finns alltid erfarna kollegor tillhands som jag kan fråga om jag känner mig osäker. Viljan att hjälpa och stötta varandra är stor, vilket bidrar till den goda atmosfären på MAVA. Jag trivs jättebra, eftersom jag har förmånen att möta många olika typer av patienter lär jag mig mycket och utvecklas varje dag, säger hon.

Perfekt första arbetsplats
För Steve Moosberg, som är sjuksköterska på AVA (akutvårdsavdelning med akuta tillstånd inom kirurgi, infektion, ortopedi), är Funktion Akut en idealisk första arbetsplats. Han är nyutexaminerad och har arbetat på AVA i en dryg månad.
– Som nyutexaminerad sjuksköterska vill jag skaffa mig ett så brett erfarenhetsregister som möjligt. På AVA avlastar vi akutmottagningen och tar emot patienter som skickas vidare till specialistavdelningar på sjukhuset eller skickas hem efter att ha vårdats hos oss. Eftersom vi tar emot många olika typer av patienter för utredning, diagnostisering och behandling så får jag en värdefull bas att stå på genom att jobba här, säger Steve Moosberg.
Han började jobba som undersköterska på AVA våren 2017 parallellt med sjuksköterskeutbildningen. Steve Moosberg, som vill utforska många vårdinriktningar innan han bestämmer sig vad han vill fokusera på i framtiden, trivs jättebra på AVA.
– Att bli sjuksköterska är ett av mitt livs bästa beslut, jag känner verkligen att yrket passar mig perfekt. Ett annat strategiskt viktigt beslut för min del var att börja jobba på AVA. Jag trivs med att jobba på en generell akutavdelning som inte är specialiserad på några specifika diagnoser, säger han.

Utvecklande och stimulerande arbete
Även Steve Moosberg upplever att han blivit väldigt väl mottagen som ny på Funktion Akut. Han har fått bra kontakt med sin handledare och känner att han får den tid han behöver för att introduceras i arbetet.
– En faktor som gör att jag trivs så bra med mitt jobb är att det ständigt händer något nytt. Eftersom flera akutavdelningar hänger ihop under Funktion Akut så uppmuntras vi även till arbetsrotation. Jag kan exempelvis välja att jobba en period på AVA eller KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning), säger Steve Moosberg.

Vecka med tid för återhämtning
På samtliga avdelningar inom Funktion Akut har de sjuksköterskor som vill möjlighet att arbeta 32,2 timmar per vecka med bibehållen lön. Både Josefin Grönlund och Steve Moosberg har valt att använda sig av den möjligheten.
– Eftersom verksamheten är intensiv, med ett högt tempo är det jättebra att vi får möjlighet till en extra ledig dag för återhämtning och vila varje vecka. Det gör att vi kan vara pigga och alerta när vi kommer till jobbet och orkar hålla skärpan under hela arbetspasset, säger Steve Moosberg.
– En bidragande faktor till att jag trivs så bra på jobbet är att ledningen stöttar oss sjuksköterskor, de är verkligen måna om att vi ska utvecklas och trivas och arbetar konsekvent för att skapa en stimulerande arbetsmiljö. Det känns att ledningen verkligen tror på oss sjuksköterskor och uppmuntrar oss till ständig utveckling. Idag har jag exempelvis arbetat som ledningssjuksköterska för andra gången. Det är en bekräftelse på att cheferna tror på min förmåga, säger Josefin Grönlund.

Karolinska Universitetssjukhuset, Funktionsområde Akut Huddinge
På Funktionsområde Akut Huddinge bedriver vi specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här vårdas patienter med många olika diagnoser som ger många utvecklingsmöjligheter. Arbetet bedrivs i tvärprofessionella team med exempelvis sjuksköterska, läkare, undersköterska och medicinsk sekreterare. Här är en bra introduktion lika viktig som att kunna utvecklas, både på kort och på lång sikt. Sammanhållningen är god och avdelningarna har ett tillåtande arbetsklimat där alla hjälps åt.

Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se

Linköping satsar på preventiva förbättringsåtgärder

Sjuksköterskorna Elin Fors, Lina Gustavsson, Kristin Eklind och Lise-Lotte Marmsjö. Foto: Lasse Hejdenberg
Sjuksköterskorna Elin Fors, Lina Gustavsson, Kristin Eklind och Lise-Lotte Marmsjö. Foto: Lasse Hejdenberg
Ortoped- och ryggkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, Region Östergötland är en arbetsplats med komplexa utmaningar. Detta, i kombination med tydliga förbättringssatsningar gällande återhämtning och patientsäkerhet, skapar en stimulerande och intressant arbetsmiljö.

På ortopediska kliniken i Linköping finns en tydlig inriktning mot förbättringsarbete och utveckling. Liksom på andra håll i regionen har kliniken introducerat den visuella metoden Gröna korset för att skapa ett arbetssätt för förbättringsarbete gällande riskbedömningar som inkluderar både patienter och medarbetare. Metoden skapades ursprungligen för att identifiera och kartlägga risker i linjeproduktion inom industrin, men har sedan dess adapterats för vårdens behov. Idag är modellen ett krav från regionen och ortopediska kliniken är en av de första som har integrerat den i sin verksamhet.
– Arbetet är inte helt klart utan det är en kontinuerlig utveckling för att kunna nyttja dess fördelar på lämpligast sätt. Det är en arbetsmetod som förbättrar den interprofessionella bedömningen, som lyfter och synliggör risker i vårdteamet och för patienten. Arbetssättet är utformat för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård, berättar sjuksköterskan Lise-Lotte Marmsjö. Lise-Lotte är en erfaren sjuksköterska på ortopedavdelningen som dessutom är mentor för nyanställda sjuksköterskor och delaktig i sektionen för övre extremiteter.
Kollegan Kristin Eklind, som just nu studerar till specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård och är ansvarig för ryggpatienter, håller med Lise-Lotte.
– Det är ett preventivt arbete som är närvarande i alla diskussioner vi har, vilket också gör det till ett lärotillfälle. Hittills har det medfört kortare vårdtider, tydlig skillnad i statistiken vad gäller vårdskador och stimulerat till ständiga förbättringsförslag. Målet är att detta ska leda till en arbetskultur där riskbedömningar alltid är en naturlig del som sitter i ryggraden och sker på rutin.

Schemaändring för återhämtning
Förbättringssatsningarna omfattar även konkreta åtgärder för medarbetarna, bland annat en omfattande förändring i schemaläggningen som ökar möjligheterna till återhämtning. Sjuksköterskorna Lina Gustavsson och Elin Fors betonar att den nya schemaläggningen redan har fått mycket positiv respons.
– Vi har tidigare arbetat med traditionella scheman där man ibland går direkt från kväll till dag, men forskningen visar att man inte är lika alert dagarna efter kvällspass. Det tar på krafterna och det är också sådant som har påverkat patientsäkerheten. Baserat på de vetenskapliga studier som finns gällande detta lade arbetsgruppen fram en önskan om att ändra schemat och de fick gensvar hos ledningen, säger Lina, som är facklig förtroendevald. Lina är även handledare på den kliniska undervisningsavdelningen KUA, och schemaläggare.
Elin, sjuksköterska, HLR-ansvarig och KUA-handledare på 70 procent, berättar att hon redan innan den övergripande förändringen hade haft en dialog med sin chef om behovet av att varva ner och att hon då fått möjlighet att planera sitt schema för större återhämtning.
– Jag känner betydligt större ork sedan schemaändringen och tycker att det är ett utmärkt initiativ att låta alla sjuksköterskor få det här utrymmet i sitt schema. Det var också väldigt skönt att få den responsen av min chef – det är lyhört och högt i tak och alla förslag beaktas. På så vis märks det verkligen att vi arbetar i team runt patienterna, där alla professioner för en dialog för att åstadkomma en så bra vård som möjligt. Detta skapar en bra arbetsmiljö.

Omväxlande arbetssituation
Alla fyra betonar att de ändrade förutsättningarna är av intresse för många av de sjuksköterskor som söker sig till regionen, men poängterar att det i första hand är arbetsklimatet och de intressanta uppgifterna som gör ortopediska kliniken till en attraktiv arbetsplats.
– Vi arbetar nära varandra och får lära oss väldigt mycket, så det finns stora möjligheter att utvecklas. Det är inte bara ortopediska åkommor vi hanterar, utan vi möts ofta av multisjuka patienter och har ett växlande tempo med oerhört varierande uppgifter, inklusive både akutvård och elektiva procedurer, pre- och postop vård, smärtlindring vid komplexa tillstånd, infektioner och satelliter från andra avdelningar. Det är väldigt brett och vi har förmånen att ha riktigt bra chefer, dessutom, avslutar de.

Ortoped- och ryggkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping
Ortoped- och ryggkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping ansvarar för ortopedisk specialistvård vilket innebär att diagnostisera, behandla och vårda patienter med akuta och kroniska problem i rörelseapparaten. Den vanligaste åkomman som behandlas är akuta frakturer (benbrott). De mest förekommande frakturerna är höft-, fotleds- och handledsfrakturer. Ryggkliniken ansvarar för planerad och akut ryggkirurgi i bröst och ländrygg inom Region Östergötland.

Utbildning är en integrerad del i verksamheten med KUA – klinisk undervisningsenhet på avdelning 31, med studenter inom alla professioner och även utbytesstudenter.

Region Östergötland
581 91 Linköping
Tel vxl: 010-103 00 00
E-post: region@regionostergotland.se
www.regionostergotland.se

Flexibilitet och kompetens vid Falu lasarett

Anna Jansson, Andreas Petersson, Zenja Enlund och Anna-Karin Johansson på OP/AN/IVA-kliniken på Falu lasarett. Foto: Mikael Tengnér/Spegelbild
Anna Jansson, Andreas Petersson, Zenja Enlund och Anna-Karin Johansson på OP/AN/IVA-kliniken på Falu lasarett. Foto: Mikael Tengnér/Spegelbild
Faluns avdelningar för operation, anestesi och intensivvård vill ligga i den tekniska och medicinska utvecklingens framkant. För att hålla sig à jour med nya rön satsar avdelningarna kraftigt på kompetensutveckling och kunskapsutbyte mellan avdelningarna.

I Falun har fortbildning varit en stående punkt på agendan sedan länge, men förra året togs beslutet att göra en extra kraftsatsning för att sjuksköterskorna även fortsättningsvis skulle kunna hålla sig à jour med utvecklingen. Vid årsskiftet etablerades en utbildningssamordnare på 20%, som vid sidan om sitt ordinarie arbete som sjuksköterska även driver utbildningsfrågor.
– Jag har alltid varit intresserad av pedagogik och utbildning. Alla sjuksköterskor agerar handledare, både till studenter, nyanställda och andra kollegor och det var något jag verkligen trivs med. Därför kändes det här som en spännande uppgift, berättar utbildningssamordnaren Zenja Enlund, som har varit färdig sjuksköterska sedan 1996 och verksam i vården sedan 1988.
I OP/AN/IVA-kliniken ingår centraloperation, intensivvårds- och uppvakningsavdelning, anestesimottagning, sterilteknisk avdelning samt dagkirurgisk avdelning, där Zenja vanligtvis arbetar. Avdelningarna har förutom ordinarie inskolning obligatoriska utbildningar inom exempelvis HLR, strålskydd och brand som alla tar del av. Det är Zenjas uppgift att i samverkan med vårdutvecklare samordna dessa utbildningstillfällen.
– Olika sjuksköterskor har naturligtvis olika erfarenheter och därför är det viktigt att vi arbetar utifrån samma referensramar. I mitt uppdrag ingår att vara delaktig i att identifiera vilka utbildningar som faktiskt behövs och sedan se till att genomföra dem, exempelvis under studiedagar eller i samband med arbetsplatsträffar.

Lasarettet ligger i framkant
En av de stora fördelarna med Falu lasarett är dess storlek. Anestesisjuksköterskan Anna Jansson betonar att sjukhuset är lagom stort för att underlätta samverkan mellan avdelningar och nära kontakt mellan kollegor, men ändå stort nog för att ha en omfattande och utmanande verksamhet.
– Vi har hög kompetens och ligger i framkant inom flera områden, bland annat robotkirurgi, och i nuläget byggs en hybridsal. Kompetensen är hög och sjukhuset satsar kontinuerligt på att förnya och förbättra. Inom anestesin tjänar vi alla vårdlag, vilket ger oss en bred kunskap inom många områden. Det är verkligen roligt att arbeta i en sådan värld och passar de som liksom jag är sugna på att utvecklas, säger hon.
Anna har arbetat som sjuksköterska sedan 1992, men kom till Falun först för tre år sedan. Hon berättar att hon imponerades av det starka fokuset på kompetensutveckling då hon först började arbeta på lasarettet.
– Förutom 7 studietemadagar per år då vi kan bjuda in föreläsare inom olika områden, kan vi också läsa kurser på högskola, göra studier och mycket annat. Flera kollegor kombinerar sitt arbete med högskolestudier.

Uppdaterade rutiner och verktyg
Kollegan och operationssjuksköterskan Anna-Karin Johansson har arbetat i Falun i 27 år. Hon började som undersköterska och har sett hur sjukhuset har förändrats och utvecklats över åren. Även hon framhåller vårdutvecklarna som en viktig del i utbildning och samordning. Avdelningen har ansvariga inom medicinsk teknik, trauma och patientsäkerhet.
– Vi är en centraloperationsavdelning med tio operationssalar och en hybridsal under uppbyggnad. I och med att vi har så nära samarbete med anestesi är det av yttersta vikt att alla är uppdaterade kring rutiner och verktyg för att snabbt kunna tillhandahålla adekvat vård. Dessutom har vi sektionskoordinatorer med ansvar för att organisera, planera och leda det dagliga arbetet inom sektionen, för att utveckla rutiner och metoder för bland annat omvårdnadsarbete och dokumentation samt att ta ett övergripande ansvar för utbildning, introduktion och handledning av personal inom sektionen.

Kontinuerligt kunskapsutbyte
Hon understryker dock att det är den starka teamkänslan och den positiva stämningen som gör att hon verkligen trivs i Falun och där får hon medhåll från IVA-sjuksköterskan Andreas Petersson. Andreas bytte bana mitt i karriären och framhåller att lasarettet ända från början uppmuntrade honom till att våga utbilda sig vidare men att han icke desto mindre lär sig mest i sitt vardagliga arbete.
– Den starka samverkan som finns över professionsgränserna medför ett ständigt kunskapsutbyte. Förutom interaktionen med operationsenheten och anestesin samarbetar vi på IVA också med till exempel sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder. Det skapar en oerhört intressant arbetssituation där högteknologiska lösningar och omvårdnad samt nära kontakt med anhöriga ligger i fokus. Det är ett arbete som utmanar och utvecklar varje dag, avslutar han.

Falu lasarett
Landstinget Dalarnas uppdrag är att bedriva hälso- och sjukvård, hjälpmedelsverksamhet, tandvård, kulturverksamhet och utbildning. Hälso- och sjukvården i Dalarna är organiserad i fyra divisioner. Operationsverksamhet bedrivs på länets två kirurgiska akutsjukhus i Falun och Mora. OP/AN/IVA-kliniken på Falu lasarett omfattar centraloperation (10 OP-salar), dagkirurgisk operationsavdelning (5 OP-salar), intensivvårdsavdelning (8 vårdplatser), uppvakningsavdelningar, anestesimottagning och sterilteknik. På operationsavdelningarna bedrivs operationer inom kirurgi, ortopedi, gyn­ekologi och obstetrik. Totalt utförs cirka 13 000 operationer per år.

Vill du bli vår nya medarbetare?
Välkommen hit!

Falu lasarett
Lasarettsvägen 10
791 82 Falun
Tel: 023-49 00 00
E-post: landstinget.dalarna@ltdalarna.se
www.ltdalarna.se