Etikettarkiv: Psykiatri

Allt är möjligt på BUP i Västerbotten

Ellen Uusitalo, sjuksköterska på BUP, och Ylwa Berglund, avdelningschef på slutenvården. Foto: Lena Lee
Ellen Uusitalo, sjuksköterska på BUP, och Ylwa Berglund, avdelningschef på slutenvården. Foto: Lena Lee

På BUP i Västerbotten månar man om att bygga upp en bred arbetsgrupp med olika egenskaper och kompetenser.
– Vi välkomnar kreativa personer, idrottande människor, de som målar och är estetiska… Vi behöver en stor bredd av medarbetare för att möta mångfalden hos patienterna, säger Ylwa Berglund, avdelningschef på slutenvården.

Barn- och ungdomspsykiatrin i Västerbotten består av mottagningar i Lycksele, Skellefteå och Umeå, samt en slutenvårdsavdelning i Umeå. Där huserar man i ett helt nytt psykiatrihus och ser möjligheter framför svårigheter.
– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan göra här. Det hänger ihop med att vi jobbar brett och har hög grundkompetens på vår avdelning. Det är mest kuratorer och sjuksköterskor på dagar, kvällar och helger så man delar på mycket jobb vilket gör att man är ett arbetslag och team på ett mycket tydligare sätt, säger Ylwa Berglund.
Hon är sjuksköterska och numera avdelningschef på slutenvården i BUP Västerbotten. Hon började jobba inom BUP redan 1991.
– Vården har förändrats ganska mycket sedan dess, och sättet vi ser människor på inom psykiatrin. Jag möter en helt kompetent person även om de är 10 eller 17 år gamla och råkar må dåligt. Vår uppgift är inte att bota, utan att lotsa dem att komma vidare i sin problematik. Det är viktigt att ge så mycket självbestämmande som möjligt till patienten och söka samarbete, vad man kan hitta för gemensam plats att utgå ifrån, säger Ylwa Berglund.
Hon betonar att hon fortfarande lär sig nya saker varje dag.
– Människor är ju olika, så vi hjälps åt här kolleger emellan. Vi jobbar också mycket med kompetensutveckling och vidareutveckling; till exempel får alla gå en grundläggande kurs i KBT så att alla ska ha bästa möjliga arbetsverktyg.

Nu söker vi sjuksköterska till Barn- och Ungdomspsykiatrins vårdavdelning i Umeå. Klicka här för mer information och ansök

Öppna för alla möjligheter
Ellen Uusitalo har varit sjuksköterska på BUP i två år och stortrivs. Hon vill gärna slå hål på myten om att BUP skulle vara en hårt pressad arbetsplats.
– Jag har under min utbildning och praktik fått se hur det kan fungera på andra avdelningar, och det är stor skillnad mot BUP. Här kan vi ha fullt upp, men jag känner aldrig den stress och press som uppstår på somatiska avdelningar. Det är skönt att arbeta här, säger hon.
Ellen Uusitalo arbetar med mottot att ”allt är möjligt”, något som genomsyrar slutenvården i BUP Västerbotten.
– Jag fick skelettcancer som 6-åring och är enbensamputerad. Jag har blivit nekad jobb på vissa arbetsplatser eftersom man är rädd för något nytt, men här på BUP är man öppen för alla möjligheter, här kan alla få passa in. Jag har alltid tänkt att jag ska banne mig klara saker och ting och aldrig stött på hinder som jag inte kunnat komma runt. Jag vill vara en förebild för barn och ungdomar och förmedla att det kan vara jobbigt i livet men att det går att lösa, säger hon.
Och Ellen Uusitalo känner en stor arbetsglädje på BUP.
– Vi har fått ha vissa patienter hos oss ett längre tag, så då har man fått se utveckling och hur bra det går. Man känner glädjen i att ha kunnat hjälpa någon men också kunnat göra något bra för samhället.

Kompetensutveckling viktigt
Jobbet på BUP handlar om mycket mer än läkemedel.
– Man ska ha ett öppet sinne, för här kan man möta det mesta. Och man ska tycka om att umgås med barn och ungdomar för det är det vi gör här, snarare än att bara dela ut mediciner så har vi samtal med både ungdomar och föräldrar och vi umgås och spelar kort med dem till exempel, säger Ellen Uusitalo.
Därför är verksamheten mån om att kompetensutveckla sina sjuksköterskor.
– Man har alltid möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska, det uppmuntrar vi gärna. Själv har jag också en grundläggande psykoterapi, steg 1 KBT, och blev senare chef, så det finns möjlighet i flera olika riktningar. Man kan få ta mer ansvar för patienternas planering och vård och blir mer utvecklad i de olika materialen vi jobbar med, man kan jobba mot den öppna mottagningen någon dag i veckan, man kan göra lite av varje eller välja olika förbättringsområden, säger Ylwa Berglund.
Både hon och Ellen Uusitalo berättar om hur roligt de har på jobbet.
– Även om vi möter mycket svårt så finns det utrymme för skratt. Vi försöker alltid att hitta ljusglimtarna, och vi är ett fantastiskt team, säger Ylwa Berglund.
Hon hoppas på en fortsatt bredd bland nya kollegor och uppmanar de som vill att komma och lära känna avdelningen.
– Var modig och prova! Hos oss kan man göra studiebesök eller auskultera, vi är öppna för de flesta förslag. Hör av dig och hälsa på!

Nu söker vi sjuksköterska till Barn- och Ungdomspsykiatrins vårdavdelning i Umeå. Klicka här för mer information och ansök

Barn- och ungdomspsykiatrin – Region Västerbotten

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken är en länsklinik med mottagningsenheter i Umeå, Lycksele och Skellefteå. I länskliniken ingår även BUP vårdavdelning som finns i Umeå, i ett helt nytt psykiatrihus.
På vårdavdelningen arbetar man patientnära i olika tvärpersonella team som bestå av bland annat kuratorer, skötare, psykolog och sjukgymnast.
BUP har nära samarbete med närstående, skola, socialtjänst och andra kliniker inom sjukvården.
Arbetet innebär mycket dialog med patienter och vårdnadshavare – både utifrån manualbaserat, psykopedagogiskt material och i vardagliga stödjande samtal.
Du kommer till en arbetsplats där alla får ta ansvar och ges utrymme att växa. Vi trivs på jobbet och tror på att positiv inställning smittar.

Kontaktuppgifter:
Ylwa Berglund
Avdelningschef
ylwa.berglund@regionvasterbotten.se

Ellen Uusitalo
Sjuksköterska
ellen.uusitalo@regionvasterbotten.se

regionvasterbotten.se

Vårdpersonal skapar framtidens psykiatri

Polina Björk, sjuksköterska och Ines Spångberg, sjuksköterska och projektledare. Foto: Peter Engström
Polina Björk, sjuksköterska och Ines Spångberg, sjuksköterska och projektledare. Foto: Peter Engström

Bättre bemötande, tillgänglighet och vårdkvalitet, ökad patientsäkerhet och en förbättrad arbetsmiljö. Det är några av resultaten från ett sjuksköterskedrivet utvecklingsprojekt inom vuxenpsykiatrin i Hudiksvall.

Polina Björk blev färdig sjuksköterska 2019 och arbetade sedan inom psykiatri på olika kliniker. I december 2020 kom hon som bemanningssjuksköterska till vuxenpsykiatrin på Hudiksvalls sjukhus. Tanken var att hon skulle stanna ett par månader, men blev kvar.
– Jag tackade ja till en fast anställning. Här finns en god arbetsmiljö och en kultur med stark tillit till personalen. Det gör att jag trivs väldigt bra.
Vid sjukhuset i Hudiksvall finns den allmänpsykiatriska slutenvården som ger vård och behandling till personer i behov av akut och intensiv psykiatrisk vård. Det har dock saknats en akut psykiatrisk akutmottagning, fram tills nu.
– Vi genomför nu stora förändringar. Vi arbetar med att förbättra det akuta omhändertagandet och vårdkvaliteten, särskilt för patienter med mer vårdkrävande behov. Två vårdavdelningar ska bli en enhet, fast med tre specialiteter i form av en vårdavdelning, en psykiatrisk akutvårdsavdelning och vi kommer att få en psykiatrisk akutmottagning som är öppen dygnet runt, säger Ines Spångberg, sjuksköterska och projektledare.

Tillit till personalen
Projektet startade förra året. Vårdpersonalen har fått ett stort mandat att identifiera hinder och utmaningar och tillsammans driva utvecklingen för att på bästa sätt möta framtidens behov. I projektet deltar även brukarföreningar, patienter och närstående med sina erfarenheter och perspektiv.
Vinsterna är många, menar Ines Spångberg.
– Vår kunskap och kompetens efterfrågas och tas till vara. För patienterna innebär det ett bättre bemötande och omhändertagande. Vi har satsningar på kurser och utbildningar för närstående. Vi erbjuder även utbildningar för vårdpersonalen för att de ska kunna subspecialisera sig och möta de särskilda behov som våra patienter har.
För Polina har engagemanget i projektet varit utvecklande och stimulerande.
– Jag kommer själv att på sikt utbilda mig till specialistsjuksköterska inom psykiatri. Vi har verkligen fått ledningens tillit att bygga upp en modern verksamhet från golvet, utifrån de behov som vi har identifierat. Många goda idéer och mycket energi frigörs när vårdpersonalen bjuds in att vara delaktiga. De stora vinnarna är våra patienter.

Region Gävleborg – Psykiatri

Är du också intresserad av att vara med och skapa framtidens psykiatri i Hudiksvall?
Hör av dig så pratar vi vidare kring hur du kan passa in i teamet.

Kontakt:
Ines Spångberg
Projektledare
Region Gävleborg
Telefon: 0650-299 18
ines.spangberg@regiongavleborg.se

regiongavleborg.se

God sammanhållning på BUP Sunderby sjukhus

Pernilla Rismalm, Susanna Andersson, Lars Löfgren och Linda Henriksson på BUP avdelning 45 vid Sunderby sjukhus. Foto: Viveka Österman

På Sunderby sjukhus finns BUP avdelning 45, en akut heldygnsavdelning med sex platser för vård av patienter i det akuta skedet. Här erbjuds sjuksköterskor en variationsrik arbetsmiljö där det alltid finns utrymme för samtal med patient och närstående.

Som sjuksköterska kan dina insatser verkligen göra skillnad för patientens framtida psykiska hälsa.
– Jag har personliga erfarenheter av psykisk ohälsa i familjen och fick upp ögonen för psykiatrin under en VFU-period. Jag trivs med den prestigelösa atmosfären; här hjälps alla yrkeskategorier åt med samtliga arbetsuppgifter. Vi jobbar alltid i team utifrån den gemensamma målsättningen att stärka patientens psykiska hälsa och välbefinnande, säger Pernilla Rismalm, som tog examen för två år sedan och fick sitt första sjuksköterskejobb på avdelning 45.
– Jag arbetade tidigare på en hjärtavdelning, men blev frustrerad över att det aldrig fanns tid för samtal när en patient verkligen behövde det. Här slipper jag stressa från patient till patient. Nu ges jag i stället tid att etablera en förtroendefull relation med varje enskild patient. När man arbetar med barn och unga med psykisk ohälsa finns det dessutom mycket man kan göra för att vända utvecklingen och hjälpa dem att må bättre, säger Linda Henriksson, psykiatrisjuksköterska på avdelning 45.

Jobba med oss på avdelning 45. Klicka här för mer information och ansök

Nu söker vi fler sjuksköterskor som vill jobba med oss. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Sammansvetsat team
– Jag arbetade i den somatiska vården tidigare, men har alltid haft ett intresse för barn- och ungdomspsykiatri. Jag trivs i vårt sammansvetsade team där vi kollegor verkligen stöttar varandra och dessutom hinner lära känna varandra ordentligt. Jag kan också i mångt och mycket själv styra mitt arbete och jag trivs verkligen med att möta så många barn, unga och deras familjer, säger Susanna Andersson, psykiatrisjuksköterska på avdelning 45.
– Jag trivs med den omväxling arbetet erbjuder. Ena dagen befinner jag mig på permission med en patient, en annan dag möter jag en nyinskriven patient och dess familj för att kartlägga orsakerna bakom den psykiska ohälsan, säger Susanna.

Välutvecklad stödstruktur
På avdelning 45 är personcentrerad vård, och tid att sitta ner och samtala med patienter och närstående i behov av det, en självklarhet. På avdelning 45 ser man till hela patienten och dess sammanhang, vilket bland annat innebär många externa kontakter, till exempel med polis, socialtjänst och skolan.
– Jag vill gärna bidra till att avdramatisera psykiatrin. Att behandlas på en psykiatrisk avdelning är inte konstigare än att behandlas på en somatisk avdelning. Alla människor kan drabbas av psykisk ohälsa någon gång i livet. Hos oss är det väldigt högt i tak. Vi har också tillgång till en bra stödstruktur med handledning och daglig reflektionstid, där vi ges möjlighet att diskutera det vi varit med om under vårt senaste arbetspass, säger Pernilla Rismalm.

Jobba med oss på avdelning 45. Klicka här för mer information och ansök

Nu söker vi fler sjuksköterskor som vill jobba med oss. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

BUP Sunderby sjukhus

Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Norrbotten finns en akut heldygnsavdelning för vård av patienter i det akuta skedet med sex platser vid Sunderby sjukhus. På avdelning 45 är vi sammantaget cirka 25 medarbetare. Patienterna vårdas av medarbetare i team som består av skötare, sjuksköterskor, kurator, psykolog och läkare.
norrbotten.se/sunderbysjukhus

Vi behöver dig som kan få andra att förändra sitt liv

Är du legitimerad sjuksköterska som kan arbeta självständigt och trivs med en varierad vardag? Vi behöver dig!

Som sjuksköterska, hos oss, jobbar du på sjukvårdsmottagningen vid någon av landets anstalter och häkten där våra intagna kan söka vård. Här har du en egen mottagning för bedömning av lättare åkommor, men du bedömer även vilka sökande som ska träffa läkare. Det innebär att du arbetar både med somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård, assisterar vid läkarmottagning och hanterar läkemedel.

Hos oss får du ett omväxlande jobb, vanligtvis måndag till fredag, tillsammans med trevliga arbetskamrater.

Vi söker en sjuksköterskor – Klicka här för att läsa mer och ansök

Kriminalvården

Är du nyfiken och vill veta mer? På kriminalvarden.se kan du läsa mer om oss som arbetsgivare, ser filmer med medarbetare och söka bland våra lediga jobb.

Utvecklas på egna villkor på psykiatriska kliniken i Norrköping

Åsa Klarin, vårdenhetschef, Susanna Ek, psykiatrisjuksköterska, Emmelie Jakobsson, specialistsjuksköterska i psykiatri och Daniel Nahlbom, verksamhetschef för psykiatriska kliniken i Norrköping. Foto: Martin Roth
Åsa Klarin, vårdenhetschef, Susanna Ek, psykiatrisjuksköterska, Emmelie Jakobsson, specialistsjuksköterska i psykiatri och Daniel Nahlbom, verksamhetschef för psykiatriska kliniken i Norrköping. Foto: Martin Roth

Psykiatriska kliniken i Norrköping är en del av Region Östergötland och erbjuder specialistpsykiatrisk diagnostik, specialiserad beroendevårdvård och rehabilitering. Här bedrivs såväl öppen- som slutenvård, alltid med ett holistiskt perspektiv på patienten i fokus. Psykiatriska kliniken karakteriseras av en fin kollegial sammanhållning, goda utvecklingsmöjligheter och en möjlighet att göra verklig skillnad i människors liv.

– Jag fick upp ögonen för psykiatrin när jag praktiserade inom rättspsykiatrin i samband med sjuksköterskeutbildningen. Jag hade många förutfattade meningar om psykiatrin, men praktiken gav mig en helt annan bild av vad psykiatrisk omvårdnad innebär. För mig kändes det självklart att börja jobba på psykiatriska kliniken i Norrköping efter examen 2014, säger Emmelie Jakobsson, som är specialistsjuksköterska i psykiatri och arbetar med heldygnsvård på avdelning 25.
Hon möter patienter med många olika typer av psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar. Emmelie Jakobsson uppskattar möjligheten att se till hela människans livssituation och hälsotillstånd. Arbetet som psykiatrisjuksköterska inkluderar många omvärldskontakter med socialtjänst, öppenvård och patienters anhöriga och familj. I helhetsperspektivet på patienten inkluderas även somatiska tillstånd.
– Här finns det verkligen tid att sitta ner och prata med och få en djupare kontakt med patienterna, vilket jag upplever saknas på många somatiska kliniker. Vi har ett bra kollegialt stöd i arbetsgruppen och även om jag möter många patienter med tunga livsöden så har vi en bra stödstruktur och goda möjligheter att tillsammans med kollegorna bearbeta det vi upplever under en arbetsdag, säger Emmelie Jakobsson.

Vi söker sjuksköterska med intresse för psykiatri och missbruksvård. Klicka här för mer information och ansök. (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Teambaserat arbete
Susanna Ek, som är psykiatrisjuksköterska på klinikens psykiatriska akut­enhet, har arbetat på psykiatriska kliniken i Norrköping sedan 2010. Ett par gånger har hon bytt arbetsplats och i stället börjat arbeta i den somatiska vården, men alltid sökt sig tillbaka till psykiatrin eftersom hon trivs så bra med arbetsuppgifterna, den kollegiala sammanhållningen och patienterna.
– Jag trivs jättebra med variationen; på akutenheten är ingen arbetsdag lik den andra. Jag möter patienter som råkat ut för kriser, drabbats av psykiatriska sjukdomar eller har någon annan form av akut psykisk ohälsa. Arbetet är omväxlande och givande, det känns bra att kunna hjälpa och stötta våra patienter när behovet är som allra störst. Jag uppskattar verkligen att vara en del av ett sammansvetsat team med läkare, kurator, psykolog, sjuksköterskor och skötare. Det känns också bra att vi har byggt upp en prestigelös arbetsplatskultur där vår gemensamma insats för patienten är viktigare än formella titlar, säger Susanna Ek.

Sjuksköterska till vårdenhetschef
– När jag gick sjuksköterskeutbildningen hade jag ingen tydlig bild av vad det innebär att arbeta i psykiatrin. Sista terminen praktiserade jag här på kliniken och kände då direkt att jag ville jobba inom psykiatrin efter examen. Som psykiatrisjuksköterska använder man sig själv som person och sin egen kompetens som sitt främsta arbetsverktyg, vilket passar mig bra. Jag har fått prova på många olika roller och har bland annat arbetat som vårdenhetschef och verksamhetsutvecklare, säger Åsa Klarin, vårdenhetschef på beroendemottagningen på psykiatriska kliniken i Norrköping.

Stor klinik med småskalig kultur
Hon beskriver Psykiatriska kliniken i Norrköping som en stor verksamhet med stark kollegial sammanhållning. Här erbjuds många utvecklingsmöjligheter, olika karriärvägar och betald specialistsjuksköterskeutbildning.
– Även om vi är en stor klinik så upplevs vi som småskaliga och personliga med korta beslutsvägar, en platt organisation och en bra gemenskap. Hos oss erbjuds sjuksköterskor kontinuerlig kompetensutveckling och möjlighet att delta i verksamhetsutvecklings- och forskningsprojekt. Vi har bland annat bedrivit ett projekt kring självvald inläggning som engagerade flera sjuksköterskor, säger Åsa Klarin.

Vi söker sjuksköterska med intresse för psykiatri och missbruksvård. Klicka här för mer information och ansök. (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Region Östergötland – Psykiatriska kliniken i Norrköping

Psykiatriska kliniken i Norrköping är en del av Region Östergötland och erbjuder specialistpsykiatrisk diagnostik, specialiserad beroendevårdvård och rehabilitering. Kliniken har fyra öppenvårdsmottagningar samt en akutenhet för akuta vårdinsatser med mobilt team. Det finns också fyra slutenvårdsavdelningar.

www.regionostergotland.se

Inspiration och nysatsningar inom psykiatrin

Johanna Blomqvist, Marie Palm och Anna-Karin Drewsen vid psykiatrin i Region Västernorrland. Foto: Anna-Clara Eriksson
Johanna Blomqvist, Marie Palm och Anna-Karin Drewsen vid psykiatrin i Region Västernorrland. Foto: Anna-Clara Eriksson

Vid psykiatrin i Region Väster­norrland händer mycket spännande fram­över.
– Här kommer du till en spännande och varm arbetsplats, med engagerade medarbetare som vill patientens bästa. Och just nu har vi mycket nytt på gång, säger Mats Gidlund, verksamhetschef på BUP.

Den som arbetar inom psykiatrin i Region Västernorrland, för både vuxna och barn, har stora möjligheter att vara med i ett innovativt utvecklingsarbete.
– Anledningen till att man ska jobba hos oss är att man som medarbetare kan få vara med om hur vi utifrån den enskildas behov anpassar verksamheter och försöker att bygga en ny framtid. Vi har allt från hembesök till slutenvård, det är en otrolig bredd, där man har en stor möjlighet att vara med och påverka den nya psykiatrin, säger Mats Gidlund, verksamhetschef på BUP.
Visionen är en sömlös vård som ska verkställas på kort tid. Just nu håller man på att utforma framtidens BUP i Sundsvall.

Mats Gidlund, verksamhetschef på BUP.
Mats Gidlund, verksamhetschef på BUP.

Spännande resa
– Vi försöker att specialisera oss ytterligare och bli bättre på att ta emot de barn som är allra sjukast och har de största behoven, och vi vill bland annat utveckla högspecialiserad vård för ätstörningar. Vi håller också på att utveckla en egen slutenvårdsavdelning och försöker att hitta nya samarbetsformer med skola och första linjen. Det blir en spännande resa framöver i hur vi bäst utvecklar BUP, säger Mats Gidlund.
Anna-Karin Drewsen är verksamhetsutvecklare för vårdområde psykiatri habilitering i Region Västernorrland. Hon är sjuksköterska i botten har jobbat inom psykiatrin sedan 1987.
– Det som är roligt med psykiatrin här är att man hela tiden utvecklar vården och inför nya saker. Som SPOT till exempel, där hembesök blir som en brygga mellan heldygnsvård och öppenvård, och kan förhindra inläggningar. Det har visat sig att SPOT ersatt något som inte fanns och att det är en vårdform som det finns behov av, säger hon.

Vårdtiden förkortas
SPOT, specialistpsykiatriskt omvårdnadsteam, är den nya resursen i vuxenpsykiatrin i Region Västernorrland. I Sundsvall har man också infört BI, brukarstyrd inläggning, och påbörjat ett arbete med beroendeverksamhet. Sammantaget satsar man på mycket nytt, och på att överbrygga öppenvård och heldygnsvård.
– Glappet som kan uppstå är inte bra och kan innebära lång väntan. Hos oss kan hjälpen ganska snabbt finnas till hands och gör att tiden inom slutenvården kan förkortas. Man behöver inte ligga på sjukhus så länge, vilket är i linje med den nya Nära vårdreformen där man i större utsträckning ska vårdas nära hemmet, säger Anna-Karin Drewsen.
Johanna Blomqvist är enhetschef för mellanvården och slutenvården på BUP.
– Samhället förändras och det behöver vi också göra. Det är många delar som är på gång, och vi försöker att utveckla en slutenvård som används kortvarigt för stabilisering, och där man sedan kan skrivas ut med hjälp av en mellanvård innan man går över till öppenvård. Det är spännande att jobba hos oss just nu för man får vara med och implementera vård och insatsprogram som innebär att vi behöver strukturera oss på ett annat sätt, säger hon.

Drivna sjuksköterskor
Förändringsprocessen som startats upp är spännande att följa.
– Vi satsar hårt när det gäller att få till en vårdkedja som möter patientens alla behov. Alla medarbetare är med på den resan, och vi har en engagerad skara. Många känner att de får bidra till utvecklingen och vara med och skapa något hållbart. Att möta människor i kris och arbeta fram förbättring är oerhört givande och meningsfullt, säger Johanna Blomqvist.
Sjuksköterskorna som arbetar inom psykiatrin i Region Västernorrland beskrivs som lugna, stabila och drivna. Marie Palm, sjuksköterska som arbetar med vuxna, är en av dem.
– Det händer mycket spännande hos oss och det är väldigt fint och givande att se människor gå från att må väldigt dåligt till att må bra. Det finns också allt större möjligheter att jobba med friskfaktorer vilket jag tycker är kul. Hela psykiatrin och alla kolleger har en fin sammanhållning och känner mycket glädje kring utvecklingen, säger hon.

Är du intresserad av att jobba med psykiatri i Västernorrland? Kontakta någon av våra enhetschefer nedan.


Kristina Nordén
Läkarchef
070-211 08 47
kristina.norden@rvn.se

Marie-Louise Karlsson
SPOT Sollefteå
070-170 55 41
marie.louise.karlsson@rvn.se

Daniel Zart
Sollefteå
073-076 75 23
daniel.zart@rvn.se

Jens Tågestad
Kramfors
070-218 81 25
jens.tagestad@rvn.se

Eva Digas
Härnösand
076-143 78 05
eva.digas@rvn.se

Amanda Englund
Örnsköldsvik
073-274 23 19
amanda.englund@rvn.se

Anna Joald
SPOT Örnsköldsvik
073- 085 12 69
anna.joald@rvn.se

Björn Olsson
Avd 7
070-190 44 42
bjorn.olsson@rvn.se

Mattias Lindgren
Avd 50/Psykos
073-274 23 23
mattias.lindgren@rvn.se

Theresa Nordström
Avd 51
073-275 33 58
theresa.nordstrom@rvn.se

Kristine Lokrantz
NPA
073- 842 58 18
kristine.lokrantz@rvn.se

Ingbritt Lind
Avd 52A
073-274 29 04
ingbritt.lind@rvn.se

Maria Hellzén
Avd 52B
073-274 29 03
maria.hellzen@rvn.se

Marika Vikström
Affektiva A
070-190 76 31
marika.vikstrom@rvn.se

Anna Edblom
Affektiva B
072 450 16 86
anna.edblom@rvn.se

Tomas Almroth
Psykiatriska akutmottagningen
076-141 30 25
tomas.almroth@rvn.se

Jon Liedegren
LARO
072-541 56 69
jon.liedegren@rvn.se


Barn- och ungdomspsykiatrin


Johanna Blomqvist
BUP mellanvård
073-841 45 24
johanna.blomqvist@rvn.se

Johanna Hedman
BUP-mottagning Sollefteå
073-801 16 45
johanna.hedman@rvn.se

Patrik Järnberg
BUP-mottagning Örnsköldsvik
073-077 60 25
patrik.jarnberg@rvn.se

Tomas Löfdahl
BUP NP-mottagningen Sundsvall
070-190 30 86
tomas.lofdahl@rvn.se

Anna Alfredsson
BUP-mottagning 2 Sundsvall
073-673 75 96
anna.alfredsson@rvn.se

Annika Söderberg
BUP-mottagning Sundsvall
076-118 93 84
annika.soderberg@rvn.se

Region Västernorrland – Psykiatri

Länssjukvård psykiatri och habilitering samordnar länssjukvården för vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt habilitering i Region Västernorrland. Länssjukvårdsverksamheterna bedrivs vid tre sjukhus: Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, och vid ett antal mottagningar som är förlagda till flera orter i länet. Området har cirka 700 anställda.
Länsverksamhet psykiatri har för sin verksamhet ett upptagningsområde som omfattar Västernorrlands län med sju kommuner. Öppenvårdsmottagningar finns på fem orter: Sundsvall, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Heldygnsvård finns i Sundsvall. Därtill finns SPOT i Sollefteå och i Örnsköldsvik som erbjuder psykiatrisk sjukvård i hemmet. BUP finns i Sundsvall.

Kontakt:
Anna-Karin Drewsen
Verksamhetsutvecklare psykiatri habilitering
Tel: 060-181 748
E-post: anna-karin.drewsen@rvn.se
www.rvn.se

Podd från en heldygnsavdelning

Rebecka Somogyi Iresjö och Emma Hannerstam poddar om hur det är att vara sjuksköterska inom psykiatrin. De finns på @normaltgalen_podcast på Instagram.

I podden “Normalt galen” tar de två psykiatrisjuksköterskorna Emma Hannerstam och och Rebecka Somogyi Iresjö upp allt ifrån sin vardag på jobbet till diskussioner om vad ”galenskap” är.

Emma Hannerstam är sjuksköterska biträdande enhetschef på en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning i Stockholm. Hon och kollegan och sjuksköterskan Rebecka Somogyi Iresjö har poddat i över ett år.
– Vi vill ge människor en inblick i hur det är att jobba inom psykiatrin, och hur det är att vårdas där. Bilden i media är ofta ganska onyanserad och vi har träffat en del patienter som varit rädda för att söka vård men sedan inte fått sina farhågor besannade, säger Rebecka Somogyi Iresjö.

Större öppenhet
När Emma Hannerstam berättar för andra att hon jobbar inom psykiatrin är det fortfarande många som gör associationer till filmen ”Gökboet”.
– Att ha en föreställning om att det är en viss typ av personer som läggs in bidrar till stigmatiseringen. Folk vågar inte berätta för anhöriga och vänner att man vårdats inom psykiatrin utan ljuger och säger att man haft hjärtproblem. Vi vill att öppenheten ska bli större, säger hon.
Också bilden som andra sjuksköterskor har är delvis felaktig, upplever Emma Hannerstam.
– Många tror att det är mycket hot och våld, men det är det faktiskt sällan. Jag är räddare på tunnelbanan en sen kväll efter jobbet.

”Vi vill ge människor en inblick i hur det är att jobba inom psykiatrin, och hur det är att vårdas där.”

Omväxlande jobb
Jobbet på en heldygnsavdelning inom psykiatrin tycker Rebecka Somogyi Iresjö är väldigt intressant.
– Det är väldigt omväxlande och man hamnar ständigt i nya situationer. Det finns alltid mer att lära om olika tillstånd, och man blir också väldigt glad av att se en utveckling hos patienterna. Någon kan komma in och vara jättesjuk och knappt kunna äta själv, efter ett par veckor pratar och skrattar personen. Det finns förstås långvariga tillstånd, men där får man vara med och hitta vägar till livskvalitet trots de funktionsnedsättningar som sjukdomen innebär. Man blir aldrig fullärd, säger hon.
Emma Hannerstam ser det som givande att man som sjuksköterska får ge mycket av sig själv.
– Det viktigaste på avdelningen är medarbetarna, och man sitter i många tuffa samtal, exempelvis när en patient vill ta livet av sig. Det är det intressanta med jobbet, men också något som blir slitsamt emotionellt och dränerar en på energi.

Våga vara i nuet
Rebecka Somogyi Iresjö håller med.
– Det är en balansgång, att ge av sig själv men inte så att man själv inte orkar. Det kan också vara krävande i kontakt med anhöriga. Vi behöver ta ett helhetsgrepp på patienten i mycket större utsträckning än på en medicinsk avdelning, och måste veta hur det fungerar med jobb, försörjning, barn, familj och så vidare. Då kan anhöriga känna att det är ett stort ingrepp i deras privatliv, och det måste man hantera, säger hon.
Emma Hannerstam tycker att det viktigaste för en sjuksköterska inom psykiatrin är att våga vara i nuet med patienten.
– Det övar man oftast inte på så mycket inom somatiken, men här måste man kunna sitta tyst, lyssna och finnas där. Sedan måste man förstå att vissa patienter kommer att söka sig till en och vissa inte. Förutsättningarna ändras hela tiden så man måste vara ganska prestigelös.
Rebecka Somogyi Iresjö tillägger att man inte får se saker som ett misslyckande.
– Man kan ha lagt timmar på en patient en dag men sedan går den ändå och självskadar. Man får inte gräva ner sig och tycka att man gjort något fel. Det viktigaste är att man är engagerad i patienten, och det brukar lysa igenom.

Hitta podden här!

Dynamiskt fält där sjuksköterskor är viktiga

Daniel Nahlbom, verksamhetschef för psykiatriska kliniken i Norrköping.

Psykiatrin är ett föränderligt område med kontinuerliga forskningsrön som uppmuntrar till ett livslångt lärande. Behovet av sjuksköterskekompetens är stort och för sjuksköterskor som väljer att gå en specialistutbildning i psykiatri erbjuds en mängd valmöjligheter, alltid med hela människan i fokus.

– Jag kände att psykiatrin var rätt verksamhet för mig redan när jag arbetade som skötare på ett kommunalt boende för patienter med psykossjukdomar. Parallellt med sjuksköterskeutbildningen arbetade jag extra på en psykiatrisk heldygnsavdelning. Efter examen fortsatte jag inom psykiatrin och två år senare specialistutbildade jag mig till psykiatrisjuksköterska. Jag har arbetat i psykiatrin i 21 år och nu är jag verksamhetschef för psykiatriska kliniken i Norrköping, säger Daniel Nahlbom.

Bedömning, råd eller samtal
Verksamheterna och valmöjligheterna är många för sjuksköterskor i psykiatrin. Man kan arbeta med omvårdnad eller i en arbetsledande roll på slutna vårdavdelningar eller i öppenvården, i mobila team, med beroendevård eller på en psykiatrisk akutmottagning, för att nämna några exempel. Möjligheterna att ägna sig åt fortbildning och utveckling eller att ta på sig en ledande roll i en verksamhet är också goda.
– I öppenvården arbetar psykiatrisjuksköterskor ofta självständigt med bedömningar, rådgivning eller samtalsbehandling. Man kan vidare­utbilda sig till specialistsjuksköterska, och även inom olika terapier, som KBT. Ytterligare en spännande inriktning är det prehospitala team som ska starta upp och åka ut på larm via SOS alarm, säger Daniel Nahlbom.

”Som sjuksköterska i psykiatrin möter man många människor med olika sjukdomstillstånd.”

Möjlighet att arbeta i team
En faktor som attraherade honom med psykiatrin var att arbeta i team där exempelvis sjuksköterskor, läkare, psykologer, kuratorer och fysioterapeuter jobbar prestigelöst med patienten i fokus.
– Det paramedicinska arbetssättet gör att man utvecklats mycket i min medicinska yrkesroll; man lär sig ständigt nya saker. Psykiatrin är dessutom ett dynamiskt och forskningsintensivt fält med många nya rön och arbetssätt. Som sjuksköterska i psykiatrin möter man många människor med olika sjukdomstillstånd och kan göra konkret skillnad i människors liv, säger han.

Specialistutbildning
Specialistsjuksköterskor inom psykiatri är eftertraktade på arbetsmarknaden och har dessutom många karriärvägar att välja mellan.
– För sjuksköterskor som vill arbeta och utvecklas inom psykiatri är specialistutbildningen viktig. Den ger en helt annan bas att stå på, inte minst eftersom andelen psykiatri på grundutbildningen är relativt liten. Behovet av psykiatrisjuksköterskor är stort och utvecklingsmöjligheterna otroligt många, avslutar Daniel Nahlbom.

Digitaliseringskliven från pandemin bör tillvaratas

Linda Wesén, projektledare på ePsykiatrienheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

De rekordsnabba digitaliseringskliv som sjukvården tagit under pandemin motsvarar enligt somliga mellan fem och tio års ordinarie digital utveckling. Nu är det av största vikt att sjukvården tillvaratar de framsteg som gjorts under pandemiperioden och fortsätter ett högt utvecklingstempo.

– Sjukvården har tagit stora digitaliseringskliv under pandemin. Det första som skedde var att andelen digitala vårdmöten ökade markant. Senare har vi även märkt en större efterfrågan på stöd som medieras via den digitala Stöd- och behandlingsplattformen som förvaltas nationellt av 1177 Vårdguiden. Under pandemin har tröskeln för att testa och introducera nya digitala lösningar sänkts, en utveckling som förhoppningsvis fortsätter. Den tekniska infrastrukturen finns många gånger redan på plats och ofta kan vi använda oss av befintlig teknik för att testa nya lösningar småskaligt, säger Linda Wesén, projektledare på ePsykiatrienheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som utvecklar digitala lösningar till sjukhusets vuxenpsykiatriska verksamheter. Hon har även gått en masterutbildning i eHälsa och arbetade kliniskt som sjuksköterska innan hon kom till ePsykiatrienheten 2017.

”Efter pandemin är det viktigt att vi fortsätter att samverka över verksamhetsgränserna och håller ett högt digitalt utvecklingstempo.”

Lyft fram konkreta lösningar
En utmaning i digitaliseringsarbetet är, enligt Linda Wesén, att det fortfarande finns ett visst motstånd mot digitala lösningar hos delar av sjukvårdens medarbetare och beslutsfattare. Ibland saknas det även adekvata tekniska lösningar.
– Efter pandemin är det viktigt att vi fortsätter att samverka över verksamhetsgränserna och håller ett högt digitalt utvecklingstempo. Jag tror också mycket på att lyfta fram konkreta exempel på lösningar som faktiskt fungerat, och att varje verksamhet bör analysera vilka digitaliseringslösningar som gör mest nytta i deras verksamhet och för just deras patienter, säger Linda Wesén.

Fler verksamhetsnära enheter
70 procent av sjuksköterskorna anser inte att coronapandemin har snabbat på förändringar i rätt riktning inom sjukvården.
– Även om digitaliseringsutvecklingen är en positiv effekt av pandemin så upplever nog många sjuksköterskor att pandemin gett upphov till negativa effekter där förebyggande vård prioriterats bort till förmån för den akuta vård som naturligtvis har varit nödvändig under krisen.
Framöver kommer vi förhoppningsvis att se fler verksamhetsnära e-hälsoenheter som minskar avståndet mellan verksamheten och digitaliseringsutvecklingen, säger Linda Wesén.
För att digitaliseringens möjligheter ska kunna tas tillvara fullt ut ser jag ett stort behov av att öka automatiseringsgraden i sjukvårdspersonalens administrativa arbete. Som det ser ut nu så läggs mycket sådant arbete på vårdpersonalen, och det hindrar dem från att utföra patientarbete, säger Linda Wesén.

Tror på egenmonitorering
Egenmonitorering är ett av de digitala utvecklingsområden som hon tror mycket på framöver.
– Med egenmonitorering kan patienter själva skatta sitt eget mående och mäta vitalparametrar mellan besöken i vården. Det leder i sin tur till en ökad kännedom av diagnosen och sjukdomsbilden såväl för patienten som för vårdpersonalen. För att kunna utveckla egenmonitorering till sin fulla potential krävs att sjukvården har en stark tilltro till patientens egen förmåga och vilja att vara delaktig i vården, säger Linda Wesén.

Anser du att pandemin har snabbat på förändringar i rätt riktning inom sjukvården?

Inom öppenvården anser 37% att coronapandemin snabbat på förändringar i rätt riktning.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Sjuksköterskor i psykiatrin arbetar holistiskt

Karin Haster, sjuksköterska och områdeschef för psykiatrin i Region Örebro län. Foto: Håkan Risberg

Psykiatri är ett mångsid­igt arbetsfält för sjuksköterskor. Här finns stora möjligheter att inrikta sig på det område som lockar mest, oavsett om det är slutenvård, öppenvård, forskning eller en kombination av somatisk och psykiatrisk vård. Psykiatrin befinner sig dessutom i ett paradigmskifte som öppnar upp många nya möjligheter för sjuksköterskor framöver.

Som sjuksköterska i psykiatrin har man många valmöjligheter eftersom den psykiatriska vården är bred, med en mängd områden: öppen- och slutenvård, rättspsykiatri, primärvård, kommunal vård och omsorg samt akutvård med psykiatrisk inriktning.
– Psykiatrin behöver såväl grundutbildade sjuksköterskor som psykiatrisjuksköterskor. Grundutbildade som vill fördjupa sig i vår specialitet erbjuds ofta möjligheten att kombinera jobb och specialistutbildning, säger Karin Haster, själv sjuksköterska, och områdeschef för psykiatrin i Region Örebro län.
Beroende på intresse kan sjuksköterskor i psykiatrin arbeta inom allt från missbruksvård till psykosvård. Som specialist kan man även bli klinisk kvalitetssköterska, satsa på en chefskarriär eller en mer forskningsinriktad tjänst.

”Psykiatrin behöver såväl grundutbildade sjuksköterskor som psykiatrisjuksköterskor.”

Somatisk och psykiatrisk vård
– Psykiatrin befinner sig för närvarande i en spännande förändringsfas som drivs av introduktionen av nära vård. Begreppet psykisk ohälsa har nyanserats och hamnat mer i fokus på senare år, och det holistiska synsättet där kropp och själ hör ihop som ofta tillämpas i psykiatrin känns mer aktuellt än någonsin. Det är absolut inte nödvändigt att släppa den somatiska vården helt så snart man börjar arbeta i psykiatrin. Eftersom många patienter har en samsjuklighet med både somatiska och psykologiska vårdbehov kan sjuksköterskor i psykiatrin kombinera dessa områden, säger Karin Haster.
En faktor som kan göra psykiatrin mer attraktiv för sjuksköterskor är, enligt Karin Haster, att fler arbetsgivare erbjuder kombinationstjänster som ger sköterskor möjligheter att askultera inom både psykiatrin och somatiska verksamheter.

Positiva förändringsarbete
Den främsta drivkraften till hennes egen karriär i psykiatrin är att minska samhällets stigmatisering av psykisk sjukdom, etablera samarbete mellan olika aktörer och att vara med och stödja och hjälpa individer med psykisk ohälsa till en tillvaro med så hög livskvalitet som möjligt.
– Sjuksköterskor i psykiatrin använder den egna kompetensen och erfarenhetsbanken som sitt viktigaste arbetsverktyg. Psykiatrin genomför för närvarande många förändringar som pekar i rätt riktning, och sjuksköterskor fyller en nyckelroll i det förändringsarbetet. Sjuksköterskor som vill vara med och utveckla omvårdnadsarbetet kring patienter med psykiatriska diagnoser har goda möjligheter att vara med och påverka under de kommande åren. Det är också spännande att vara verksam inom ett område där det löpande presenteras mycket nya forskningsresultat, säger Karin Haster.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom psykiatrin?
Vilka områden inom psykiatri skulle du kunna tänka dig att arbeta inom? Ange gärna flera.
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.