Etikettarkiv: Specialist

Företagspresentation

Utvecklas på Tema akut och reparativ medicin

Rebecka Schmidt, omvårdnadschef för akut och trauma och Emil Andersson, omvårdnadschef på intensivakuten på Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen
Rebecka Schmidt, omvårdnadschef för akut och trauma och Emil Andersson, omvårdnadschef på intensivakuten på Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen

På nya Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge arbetar du i sammanhållna vårdkedjor med akut sjuka och traumapatienter. Här finns många karriärspår både kliniskt och inom ledarskap. Det är en spännande tid, då du verkligen kan göra avtryck.

Den första januari i år sjösattes den nya organisationen, som innebär stora fördelar för såväl patienter som medarbetare. Nu får patienter med svåra akuta tillstånd högspecialiserad vård i en sammanhållen process, genom hela vårdförloppet, från det akuta omhändertagandet till rehab och hemskrivning. Omvårdnadsområdena omfattar akutmottagning och specialistmottagning i samarbete med de medicinska enheterna akut och trauma, akutkirurgi och ortopedi. Det är en patientgrupp med ett brett spektrum av tillstånd och som ofta kräver många olika insatser genom vårdkedjan.

Sammanhållet flöde
För dig som är sjuksköterska finns många möjligheter till ett spännande, omväxlande och utvecklande jobb. Här finns chans att få en mer ledande roll, på Karolinska universitetssjukhuset, både i Solna och i Huddinge.
– Tidigare var vården av den här patientgruppen mer fragmenterad, men nu är det ett sammanhållet flöde. Vi har en och samma ledningsgrupp och alla strävar mot samma mål. De olika delarna berikar och inspirerar varandra, och för sjuksköterskor skapar den nya organisationen öppningar för nya roller, berättar Rebecka Schmidt, som är intensivvårdssjuksköterska i botten och nu är omvårdnadschef för akut och trauma på Karolinska sjukhuset i Solna.
Hennes kollega Emil Andersson, som är omvårdnadschef på intensivakuten i Solna, håller med. För sjuksköterskor ger verksamhetens bredd flera karriärspår. En spännande funktion är ledningssjuksköterska, som är en roll man kan utvecklas till om man har intresse för ledarskap.
– Detta är en möjlighet för den som vill ha en ledande roll i teamet. Det är en funktion där man får prioritera resurser, coacha juniora medarbetare och handleda. Ledningssjuksköterskan kommunicerar även med andra verksamheter och har ett övergripande helhetsansvar. Samtidigt är man nära den kliniska verksamheten, förklarar Emil.

Jobba med oss på Tema akut och reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Kompetensutveckling
För att passa som ledningssjuksköterska är det bra att ha ordentlig klinisk erfarenhet och vara trygg i sin yrkesroll. Vården är högt specialiserad och har ett tydligt 24/7-perspektiv. Verksamheten måste vara robust dygnet runt, så ledningssjuksköterska är en roll för mer seniora medarbetare. Man behöver inte nödvändigtvis ha erfarenhet från akutsjukvård, för det lär man sig här. Det finns också mycket goda möjligheter till kompetensutveckling för att fylla kunskapsluckor.

Dynamisk tid
Siri Odelfalk och Maria Bergqvist arbetar inom Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Siri är omvårdnadschef för akutkirurgi och trauma och Maria har samma roll på en medicinsk akutvårdsavdelning. De lyfter fram att det är en spännande och dynamisk tid att komma till Tema akut och reparativ medicin. Verksamheten håller på att ta form, och den som är drivande och engagerad har stora möjligheter att påverka vården.
– Det är inte bara en klyscha att man kan vara med och göra avtryck i verksamheten. Jag upplever att man lyssnar på medarbetarna och tar vara på det engagemang och de idéer som finns. Det går snabbt att omsätta goda omvårdnadsidéer i handling, säger Maria, som trivs med att vara tillbaka i akutsjukvården efter flera år på andra avdelningar.

Personliga egenskaper styr
Siri lyfter fram rollen som omvårdnadschef. För henne var det en chans att utvecklas som chef och bygga upp avdelningen från start. Hon hade ingen tidigare professionell erfarenhet av ledarskap, men hade jobbat kliniskt i flera år på en ortopedisk avdelning. Hon lockades också av att arbeta med akutsjukvård.
– Det känns väldigt kul och utmanande att få vara med från början. Här på Karolinska universitetssjukhuset finns en öppenhet för att låta drivna och engagerade medarbetare axla ledande roller. Man kan gå direkt från ”golvet” till ledare; det är personliga egenskaper som styr, säger hon.
Alla fyra framhåller att Karolinska universitetssjukhuset erbjuder karriärvägar och möjligheter, som troligtvis saknar motstycke i svensk sjukvård. Här kan du som är sjuksköterska utvecklas kliniskt, som chef och ledare eller inom forskning. Det finns en stark fokus på omvårdnad, och insikt om sjuksköterskans centrala roll i vården. På Tema akut och trauma kan du utvecklas och göra skillnad – på riktigt!

Maria Bergqvist, omvårdnadschef på en medicinsk akutvårdsavdelning och Siri Odelfalk, omvårdnadschef för akutkirurgi och trauma på Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund
Maria Bergqvist, omvårdnadschef på en medicinsk akutvårdsavdelning och Siri Odelfalk, omvårdnadschef för akutkirurgi och trauma på Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund

Jobba med oss på Tema akut och reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Tema Akut och Reparativ Medicin

]Vi är ett nybildat tema som fokuserar på både akutsjukvård med komplett omhändertagandet av den akut sjuka patienten och de högspecialiserade uppdragen för Karolinska. Med högspecialiserad vård menas avancerad sjukvård som kräver särskilda resurser och kompetenser när det gäller utrustning och personal. I uppdraget ingår även att säkerställa forskning och utbildning. Inom Tema akut och reparativ medicin finns en rad spännande karriärvägar för sjuksköterskor, vare sig du vill arbeta rent kliniskt, med ledarskap eller inom FoU.
www.karolinska.se

Artikel

Palliativ vård populärast

Christine Karlsson, ordförande i Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad.
Christine Karlsson, ordförande i Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad.

Vilka specialistområden vill sjuksköterskorna helst arbeta inom? I Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning kommer palliativ vård överst, före akutsjukvård, distriktssköterska, sjukvård i hemmet, skolhälsovård och ambulanssjukvård.

Populäraste specialistområdet palliativ vård innebär att göra skillnad för en svårt sjuk person, utifrån personens behov. Palliativ vård både förebygger och lindrar besvärliga symtom för att höja personens livskvalitet.
– Det är glädjande att så många vill arbeta med palliativ vård! Inom palliativ vård arbetar vi med helheten, både med den som är sjuk och de närstående. Vården bedrivs där patienten befinner sig, på en palliativ slutenvårdsavdelning, i hemmet eller i den övriga sjukvården, säger Christine Karlsson, ordförande i Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad.

Närliggande områden
Närliggande specialistområden som distriktssjuksköterska och sjukvård i hemmet rankas också väldigt högt.
– De områdena bygger också på att kunna göra skillnad för en sjuk person, i bland annat hemmiljö, säger Christine Karlsson.

Vilka specialistområden inom sjukvården skulle du helst vilja arbeta inom? Bortse från var du arbetar idag och vad du redan eventuellt är specialiserad inom.
I annat specialistområde har sjuksköterskorna svarat barnmorska, blodgivarcentral, demensvård, dialys, kvinnosjukvård, livsstilsmottagning, MAS, plastikkirurgi, röntgen, vårdlärare, vårdutveckling och urologi.
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Artikel

Sjuksköterskorna: Staten ska reglera specialistutbildningarna

Jani Stjernström, styrelse­ledamot i Vårdförbundet och Ami Hommel, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening (Foto: Tomas Södergren).
Jani Stjernström, styrelse­ledamot i Vårdförbundet och Ami Hommel, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening (Foto: Tomas Södergren).
Regeringsutredningen ”Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter” presenterades i november 2018. Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening är kritiska och anser att specialistutbildningarna måste utgå ifrån patienternas och sjuksköterskornas behov och inte arbetsgivarnas intressen.

– Vi anser inte att utredningen är tydlig med vilken kompetens som behövs i framtidens hälso- och sjukvård. Utredningens utgångspunkt är istället arbetsgivarnas perspektiv, man baserar sitt resonemang på arbetsgivarnas svårigheter att utbilda specialistsjuksköterskor snarare än att utgå från patienternas behov. Det här tar bort hela ansvaret från staten att tillgodose sitt ansvar vad gäller patientsäkerheten. Utredningen tar inte höjd för att det är ett nationellt ansvar att få rätt kompetens kopplat till gällande patientsäkerhetslagstiftning, säger Jani Stjernström, styrelseledamot i Vårdförbundet.

Kräver statligt ansvar
Regeringens utredare förordar att staten ska bestämma att specialistsjuksköterskeexamen ska ges inom operation, anestesi och IVA, medan enskilda högskolor själva får styra över de övriga specialistinriktningarna.
57 procent av sjuksköterskorna anser däremot att staten ska bestämma vilka specialistinriktningar som ska ges samt reglera innehåll och kvalitet för likvärdighet i hela landet.
– Undersökningsresultatet gör mig stolt. Det är tydligt att utredarna inte har lyssnat och i tillräcklig utsträckning inkluderat sjuksköterskornas åsikter i utredningen, säger Jani Stjernström.

Nationellt kvalitetsmått
– Vi anser att staten bör ansvara för samtliga specialistutbildningar. Det är staten som ska analysera vilka utbildningar som behöver utvecklas eller kompletteras. Sjuksköterskor som går en specialistutbildning som inte är statligt reglerad får inget kvalitetsmått på sin examen. Utredningens förslag kan innebära att sjuksköterskor känner sig låsta till en specifik arbetsgivare och att deras specialistutbildning inte är gångbar hos andra arbetsgivare. Det här riskerar att utvecklas till en kvinnofälla, säger Jani Stjernström.
Vårdförbundet anser att samtliga specialistutbildningar ska vara statligt reglerade och efterlyser därför ett statligt direktiv om hur Universitetskanslersämbetet bör utveckla specialistutbildningarna. De vill även se fler specialistutbildningar kopplade till den kommunala hälso- och sjukvården.

Helhetsgrepp krävs
– Utredningen särskiljer tre specialistutbildningar från alla övriga specialistutbildningar. Man borde istället ha tagit ett helhetsgrepp om hälso- och sjukvårdens samlade behov av specialistsjuksköterskekompetens. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till den planerade utbyggnaden av primärvården, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening.
– Vi anser att specialistutbildning på avancerad nivå även fortsättningsvis ska leda till en yrkesexamen och en magisterexamen. Endast en yrkesexamen garanterar inte progression inom sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. Kvaliteten på olika specialistutbildningar riskerar dessutom att bli ojämn, vilket går ut över såväl vårdkvaliteten som sjuksköterskors utvecklingsmöjligheter, säger Ami Hommel.

Alla inriktningar viktiga
Hon anser inte att regionerna ska kunna påverka vilka specialistsjuksköterskor som ska utbildas, det leder till ojämlikhet över landet och mellan de olika utbildningsinriktningarna. Alla specialistutbildningar är samhällsviktiga. Såväl innehåll som examen bör ha en likvärdig status. Ami Hommel anser även att regeringen bör göra en analys av hur många specialistsjuksköterskor som behövs inom respektive inriktning.
– Det är självklart positivt att 57 procent av sjuksköterskorna anser att staten ska bestämma vilka specialistinriktningar som ska ges. Att andelen inte är ännu högre beror förmodligen på att många sjuksköterskor inte satt sig in i utredningen, vilket gör att det florerar en del missuppfattningar, avslutar Ami Hommel.

Vem ska bestämma över specialistutbildningar?
Idag bestäms utbildningarna som leder till specialistsjuksköterskeexamen av staten, angående innehåll, inriktningar och kvalitet. Vem tycker du ska bestämma över sjuksköterskors specialistutbildning?

1. Enskilda högskolor/universitet får själva bestämma vilka inriktningar som ska ges vid respektive högskola/universitet.
2. Staten ska bestämma vilka specialistinriktningar som ska ges samt reglera innehåll och kvalitet för likvärdighet i landet.
3. Staten ska bestämma att examen ska ges inom operation, anestesi och IVA, men övriga inriktningar får enskilda högskolor/universitet själva bestämma över.
4. Vet ej.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Företagspresentation

Utvecklande jobb på mindre sjukhus

Maria Berg, specialistsjuksköterska för intensivvård på IVA-avdelningen. Foto: Marie Linderholm
Maria Berg, specialistsjuksköterska för intensivvård på IVA-avdelningen. Foto: Marie Linderholm
På Nyköpings lasarett bedrivs avancerad sjukvård inom de flesta områden, och för personalen innebär det mycket varierande arbetsuppgifter då de ofta får ta ett större helhetsgrepp över vården än man får på större, mer specialiserade sjukhus.

Fördelarna med ett mindre sjukhus är många, en är att medarbetarna från olika professioner jobbar närmare varandra vilket skapar ett större kollegialt lärande. Dessutom blir stämningen ofta väldigt god då alla pratar med alla. Det arrangeras även sociala event tillsammans på fritiden vilket också svetsar samman arbetsgrupperna.

En komplett IVA-avdelning
På IVA-avdelningen hanteras allt som rör intensivvård, från respiratorer och dialys till HIA och postoperativa tillstånd.
– Eftersom vi är ett mindre sjukhus så samlas allt på ett ställe. Det innebär att vi jobbar med en stor bredd av vårdsituationer och olika typer av patienter vilket är mycket stimulerande, berättar Maria Berg, specialistsjuksköterska för intensivvård.
Hon kommer själv från ett större sjukhus i Göteborg och kan konstatera att där var allt både mycket större och mer opersonligt.
– Här är det nära till allt och alla och vi hjälps åt i betydligt större utsträckning. Jag uppskattar även att arbetsuppgifterna är så varierande och att jag ständigt lär mig nya saker.
Då arbetssituationen på en intensivvårdsavdelning kan vara tungt belastande under perioder med mycket svårt sjuka patienter och mycket att göra så betyder stämningen i arbetsgruppen mycket, att alla känner att de blir lyssnade på och har någonstans att gå för att få stöd.
– Under tuffa perioder försöker vi i slutet av varje arbetspass ha en reflektion där vi går igenom hur vi upplevt passet. Det är väldigt bra att alla får lyfta saker som varit jobbigt eller irriterande och det blir lättare att lämna jobbet när man går hem.

Läs mer om våra lediga tjänster och ansök. Klicka här!

Hela vårdkedjan på strokeavdelningen
Fördelarna med ett mindre sjukhus märks även tydligt på strokeavdelningen där de får möjlighet att följa patienten från det att den kommer in akut till dess att den skrivs ut.
– Det skapar en mycket utvecklande arbetsmiljö då det händer mycket varje dag och vi får använda hela vår kompetens. Vi jobbar också i team som inkluderar många andra professioner som läkare, paramedicin och logoped, något som skapar en väldigt bra dialog i arbetsteamen och en härlig stämning på jobbet, förklarar Rebecka Grundin, sjuksköterska på strokeavdelningen.
Att de har hela vårdkedjan på samma plats innebär även att de kan ta ett bättre helhetsgrepp över varje patients vård.
– Eftersom vi dagligen även jobbar med rehabilitering av strokepatienter så tänker vi på det steget redan när en patient kommer in akut med en stroke. Det kan innebära att vi snabbare får upp en patient då vi vet vikten av det för den vidare rehabiliteringen, fortsätter hon.
Hennes kollega Jonathan Skoglund är relativt nyexaminerad och uppskattar mycket den höga kompetens som finns på avdelningen.
– De tar väl hand om oss nya, jag praktiserade här redan som student och kände på en gång att här vill jag jobba. Och då vi har ett så stort vårdspann så finns en mängd olika utvecklingsvägar som jag kan välja mellan.
All personal erbjuds strokekompetensutbildning som gör att alla har samma kunskapsbas, vilket i sin tur leder till både bättre vård och bättre arbetsklimat.

En härlig stämning i teamen
På båda avdelningarna konstaterar de att det är mycket tack vare det lite mindre formatet på sjukhuset som de har en så bra stämning, då de alla jobbar tillsammans och ingen grupp skiljs från den andra.
– Vi har en fantastisk personalgrupp som alltid har kul ihop även vid tyngre arbetsbelastning och alltid har stöd av varandra. Vi är verkligen ett riktigt team, och om man kommer som ny behöver man aldrig känna sig rädd för att be om hjälp, den finns alltid där, förklarar Jonathan Skoglund.
De jobbar även med att omsätta målet att sätta patienterna i centrum i verklig handling.
– Alla på IVA-avdelningen har snart gått den studiecirkel vi har i personcentrerad vård. Det är för de flesta en självklarhet att alltid utgå från patientens behov, men vi måste även leta efter patientens, och även närståendes, resurser och möjligheter att själv delta i vården och kunna påverka tillfrisknandet. Det märks en klar skillnad nu när alla professioner jobbar mot samma mål och med samma kunskapsbas, berättar Maria Berg.

Rebecka Grundin och Jonathan Skoglund, sjuksköterskor på strokeavdelningen. Foto: Marie Linderholm
Rebecka Grundin och Jonathan Skoglund, sjuksköterskor på strokeavdelningen. Foto: Marie Linderholm

Region Sörmland
På Nyköpings lasarett bedrivs medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk vård, såväl akut som planerad. Lasarettet svarar för vård och behandling av i första hand boende inom den södra länsdelen (Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa kommuner) med närmare 91 000 invånare.
Nyköpings lasarett fokuserar på närvård med inriktning på den äldre patienten och patienten med kroniska sjukdomar samt på barn- och kvinnosjukvård. Lasarettet satsar på forskning inom området livsstilssjukdomar relaterat till övervikt och samverkar nära med de andra sjukhusen i Sörmland.
I Region Sörmland erbjuds du som sjuksköterska många olika möjligheter till karriärsutveckling. Som trainee erbjuds du möjligheten att pröva på olika placeringar, och genom vår studieförmån kan du med bibehållen lön specialisera dig. För dig som är ny i din yrkesroll har vi ett speciellt utformat program för att du på ett tryggt och säkert sätt ska introduceras i din yrkesroll.
Läs mer om våra olika karriär­vägar för sjuksköterskor på www.regionsormland.se
Har du frågor så är du välkommen att maila oss på rekrytering@regionsormland.se

Företagspresentation

Jobba hemifrån med framtidens vård

Sjuksköterskan Christina Wahlby har sin arbetsplats i hemmet utanför Visby. Foto: Tommy Söderlund
Sjuksköterskan Christina Wahlby har sin arbetsplats i hemmet utanför Visby. Foto: Tommy Söderlund
Vill du arbeta på distans, med intressanta och fokuserade patientmöten och få möjlighet att utvecklas som sjuksköterska?
Välkommen till MedHelp, en av Nordens ledande vårdoperatörer för distansvård och digitala vårdtjänster. Här satsar man på sina sjuksköterskor så att de ska trivas och må bra.

MedHelp grundades 2000 och är en pionjär i branschen, med innovativa tjänster och arbetssätt. Företaget erbjuder bland annat sjukvårdsrådgivning, vårdtriage, rehabstöd och andra digitala lösningar. För sjuksköterskor finns en rad spännande karriärmöjligheter.
– Det var som att komma hem när jag började här. Jag möttes av värme, tillit och intresse och fick chefer som verkligen lyssnar och uppmuntrar, säger Liz Essman, specialistsjuksköterska i ögonmedicin, som började på MedHelp hösten 2017. Idag arbetar hon på distans hemma i Göteborg, men utgår från kontoret i Stockholm, som sjuksköterska på sjukvårdsrådgivningen 1177, som MedHelp driver i Region Stockholm genom avtal med landstinget.
Liz har lång erfarenhet av att arbeta med människor. Hon började sitt yrkesliv 1980 som sjukvårdsbiträde och undersköterska för att sedan utbilda sig till polis. Efter tio år som polis läste hon till sjuksköterska. Liz har arbetat inom region-, läns- och primärvård och under tolv år med telefonrådgivning.
– Jag har alltid drivits av nyfikenhet och en vilja att arbeta på ett djupare plan med människor i utsatta situationer. Det har löpt som en röd tråd genom mina olika arbeten, säger Liz, som även är utbildad diakon i Svenska kyrkan.
Nyfikenheten och en önskan om att kunna arbeta mer flexibelt och innovativt fick Liz att ta steget från att arbeta med telefonrådgivning i offentlig regi till MedHelp.
– Stora organisationer har oftast hierarkisk och linjär organisationsstruktur och det är svårt att göra sin röst hörd. Det var ett stort beslut att våga säga upp mig, men jag har inte ångrat mig. Här på MedHelp råder en helt annan kultur. Det är korta beslutsvägar och det finns en lyhördhet för medarbetarnas idéer och synpunkter, menar hon.

Är du legitimerad sjuksköterska med minst fem års yrkeserfarenhet? Söker du nya utmaningar? Läs mer här!

Lugnare och tryggare
Liz framhåller att trots att det idag är samma arbete hon utför så är skillnaderna mycket stora. När hon arbetar i hemmet på distans får hon en bättre fokus på själva samtalet och ökad interaktion med patienten. De klara rutinerna inom Medhelp och stödet av arbetsledare under arbetet ger trygghet för såväl henne som patienterna.
Hon får medhåll av sin kollega Christina Wahlby, som har sin arbetsplats i hemmet utanför Visby. Hon har arbetat som sjuksköterska i snart 40 år, bland annat på Visby lasarett, som distriktssköterska och som verksamhetschef på sjukvårdsrådgivningen i Visby. När hon fick reda på att MedHelp erbjöd möjligheten att arbeta med telefonrådgivning hemifrån blev hon intresserad direkt.
– Att arbeta hemifrån ger en helt annan koncentration, utan stim och störningar från omgivningen. Vi hanterar alla typer av frågeställningar och vissa är mycket allvarliga och komplexa. Det är enormt intressant och spännande, men också krävande. Därför gäller det att fokusera fullt ut på patientmötet och det kan jag göra nu. Samtalen blir effektiva och jag får en helt annan kontakt med den som ringer, säger hon.
– Om jag behöver rådgöra med en kollega kan jag alltid kontakta min arbetsledare under pågående samtal. Vi har också en väldigt tydlig samtals­process, som ger struktur, trygghet och ökad patientsäkerhet.

Goda villkor
Det finns även en kontinuerlig och nära kontakt med chefer och kollegor, via videomöten, och varje fredag träffas alla i Christinas grupp för fika över Skype.
– Det är inte så att man är ensam i jobbet och utan arbetskamrater. Tvärtom har vi stark gemenskap och sammanhållning.
MedHelp satsar mycket på en god arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning. Ett led i detta är Zebra, som initierats av sjuksköterskor. Projektet innebär att man arbetar kortare dagar, med bibehållen heltidslön, och inte mer än sex timmar per dag med patienter. Kompetensutveckling och ett generöst friskvårdsbidrag är andra viktiga delar i MedHelps personalpolicy. Liz och Christina framhåller att de goda villkoren gör att de orkar mycket mer och känner sig mer tillfreds med jobbet.
– Schema och arbetstider respekteras, lönen är bra och man blir uppmuntrad, stöttad och sedd. Att dessutom få jobba hemifrån är en fantastisk förmån.

Liz Essman, specialistsjuksköterska i ögonmedicin.
Liz Essman, specialistsjuksköterska i ögonmedicin.

MedHelp
MedHelp är en av Nordens ledande vårdoperatörer för högkvalificerad vård på distans och smarta lösningar inom e-hälsa. Företaget erbjuder bland annat sjukvårdsrådgivning per telefon, och digitala tjänster inom rehabstöd, vårdtriage och sjukanmälan. Här arbetar cirka 270 sjuksköterskor i en utvecklande och stöttande miljö.
Är du intresserad av att veta mer? Läs mer på www.medhelp.se

Företagspresentation

Region Gävleborg fokuserar starkt på kompetensutveckling

Anna Maria Winroth, vårdenhetschef, Jonas Vargmyr, röntgensjuksköterska, Jenny Kolb, specialistsjuksköterska inom palliativ vård och Ulla Eriksson, vårdenhetschef. Foto: Pernilla Wahlman
Anna Maria Winroth, vårdenhetschef, Jonas Vargmyr, röntgensjuksköterska, Jenny Kolb, specialistsjuksköterska inom palliativ vård och Ulla Eriksson, vårdenhetschef. Foto: Pernilla Wahlman
I Region Gävleborg står kompetensutveckling högt på dagordningen. Möjligheterna till fortbildning är många och regionen erbjuder oerhört förmånliga villkor för de sjuksköterskor som vill specialisera sig. Utbildningstjänster på masternivå initierades utifrån behov i verksamheterna och drivkraften hos två sjuksköterskor.

Utbildningstjänster på masternivå
Ulla Eriksson är vårdenhetschef för den palliativa enheten inom regionens onkologiska verksamhet, och har en bakgrund som specialistsjuksköterska inom onkologi. Hon har arbetat inom Region Gävleborg i nästan 20 år och trivs fortfarande väldigt bra.
– Det som gör regionen till en attraktiv arbetsgivare för mig är de stora möjligheterna till utveckling. Under tiden jag har arbetat har jag fått möjlighet att vidareutbilda mig inom onkologi, arbetat som huvudhandledare på vårdavdelning, varit sektionsledare och läst både magister- och ledarskapsutbildningar. Det finns helt enkelt många olika karriärvägar att gå och jag tycker om den mångsidigheten, säger Ulla.
Kollegan Anna Maria Winroth är vårdenhetschef på röntgenavdelningen. Liksom Ulla har hon många års erfarenhet av sjuksköterskeyrket, både som allmänsjuksköterska och som röntgensjuksköterska.
– Jag håller med Ulla – här har man många möjligheter till att utvecklas och Region Gävleborg satsar stort på sina sjuksköterskor. Ett exempel är de utbildningstjänster på masternivå som vissa av våra engagerade sjuksköterskor får gå med såväl bibehållen lön som stöd med litteratur och resor. Utbildningstjänsterna etablerades av regionen då våra sjuksköterskor hade intresse av att läsa vidare på masternivå. Både Jonas och Jenny är intresserade av förbättringsarbete och såg behov av förändrade arbetssätt till gagn för både patientsäker och effektiv vård. För oss som vårdenhetschefer känns det positivt att kunna vara lyhörda för medarbetarnas initiativ.

Vi söker sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor till flera sjukhus och avdelningar runt om i länet. Vill du bli en av oss? Klicka här för att läsa mer!

Vill skapa nya rutiner
Jenny Kolb är specialistsjuksköterska inom palliativ vård och arbetar tillsammans med Ulla. Hon har länge varit intresserad av barnperspektivet inom den palliativa vården. Jenny har bland annat startat ett nätverk på onkologkliniken för att utforma rutiner till hjälp för barn med sjuka anhöriga.
– Jag såg brister i hur vi möter barn inom den palliativa vården. Jag kände att jag ville fortsätta utvecklas och läsa vidare och att en masterutbildning skulle vara ett sätt att ta mig an bristerna. Så när jag fick chansen att fördjupa mig inom ämnet via den här tjänsten var det oerhört positivt. Det är sådana möjligheter som verkligen utmärker Region Gävleborg som arbetsgivare. Här får jag göra det jag brinner för och jag uppmuntras till att bli bättre, både som yrkesperson och privat. Det finns en flexibilitet och en öppen och varm stämning som man inte hittar överallt.
Inom sin masterutbildning har Jenny för avsikt att undersöka och finna lösningar på hur hela regionen kan få till en god samverkan kring palliativ vård för personer under 18 år, med motiveringen att alla ska erbjudas lika vård.
– Det spelar ingen roll var man söker vård, samma rutiner ska gälla. Därför är det viktigt att etablera samarbeten med såväl kommuner som andra vårdgivare och att också vända blicken utåt, mot andra landsting, för att dra lärdom av deras initiativ och upplägg.

Får gehör för initiativ
En annan sjuksköterska som har en utbildningstjänst på masternivå är röntgensjuksköterskan Jonas Vargmyr. Han håller med Jenny om möjligheterna att växa i sin roll, och poängterar att det framförallt från ledningshåll finns en stor förståelse för hur viktigt det är att satsa på kompetensutveckling.
– Vården är pressad på många håll i Sverige, men här får jag alltid gehör för mina idéer och initiativ. Det är en anledning till att jag i min utbildningstjänst fördjupar mig inom kvalitetsarbete och ledarskap. Möjligheten att kombinera studier och arbete lämnar också utrymme för reflektion kring det man studerar och öppnar för nya perspektiv. Det är naturligtvis något vi båda kommer att föra med oss tillbaka till våra nya roller när vi börjar arbeta på heltid igen.

Skapar vinning för vård och patient
Jonas är på sin fjärde termin på halvfart och fokuserar i nuläget på hur remitteringen av datortomografiundersökningar kan effektiviseras.
– Datortomografiundersökning är den undersökning som ger störst stråldos, och ibland utförs undersökningen utan att vara riktigt befogad. Varje undersökning behöver vara berättigad, och att hitta system för att underlätta för remittenterna att göra rätt innebär att rätt undersökning blir gjord. Detta gagnar patienterna, arbetsmiljön och ger en effektiv vård, avslutar Jonas.

Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder dig ett meningsfullt arbete i en spännande arbetsmiljö. Här finns goda utvecklings- och karriärmöjligheter och en bra miljö att leva och bo i.
Hos oss får du utveckla dina kunskaper i en dynamisk verksamhet med generösa personalförmåner. Med cirka 6 500 anställda är Region Gävleborg en av länets största arbetsgivare och en viktig aktör för utvecklingen av ett livskraftigt Gävle­borg.

Region Gävleborg
Regionkontoret
801 88 Gävle
Tel. vxl: 026-15 40 00
E-post: rg@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se

Företagspresentation

Alla kan utvecklas på ANOPIVA – oavsett inriktning

Sofie Hoskins och Charlotta Cedervall, operationssjuksköterskor på ANOPIVA. Foto: Lasse Hejdenberg
Sofie Hoskins och Charlotta Cedervall, operationssjuksköterskor på ANOPIVA. Foto: Lasse Hejdenberg
På ANOPIVA finns stora utvecklingsmöjligheter för alla sjuksköterskor. Här erbjuds bland annat rotationstjänster där grundutbildade kan prova på anestesi, IVA och operation innan de väljer inriktning, utbildningstjänster samt avancerade fortbildningar för redan specialiserade kollegor.

– Jag kan verkligen rekommendera andra sjuksköterskor att söka sig till ANOPIVA i Linköping som ett sätt att prova på olika inriktningar och komma in i yrket. Det är ett jättebra system och borde finnas överallt, säger Charlotta Cedervall, operationssjuksköterska.
Själv blev hon färdig sjuksköterska 2011 och kom till ANOPIVA för snart sex år sedan.
– Jag började titta efter nytt jobb och hittade annonsen om klinikens projekt med allmänsjuksköterskor på operation, tyckte det lät spännande och bestämde mig för att testa. Det var lika kul som jag föreställt mig så jag fortsatte på den inslagna vägen, läste vidare till operationssjuksköterska och blev klar 2015.
Sofie Hoskins, som tog sin sjuksköterskeexamen 2001, berättar en liknande historia. Efter mer än tio år som sjuksköterska, då hon arbetat både inom olika specialiteter och administrativt, hoppade hon 2013 på projektet att arbeta som allmänsjuksköterska inom operation.
– Jag hade nästan redan bestämt mig för att utbilda mig till operationssjuksköterska men tyckte att detta var en bra möjlighet att testa om jag passade för yrket. Här skolades jag gradvis in i verksamheten och hade möjlighet att gå tillsammans med narkos-, operations- och IVA-sjuksköterskor och verkligen pröva på de olika inriktningarna. Det ledde fram till att jag efter en tid läste vidare till operationssjuksköterska precis som planerat!

Spännande
Nu har det gått ett par år sedan Charlotta och Sofie blev klara med sin specialistutbildning, ett karriärval de inte har ångrat.
– Jag trivs med att arbeta i team och med att få ägna mig åt en patient i taget. På en vårdavdelning kan dagen rulla på och man vet ibland inte om man hunnit med allt förrän vid överrapporteringen. Här har vi ett fast schema och kan tydligt följa att det som ska göras också hinns med, vilket är väldigt skönt, säger Sofie.
Hon får medhåll av Charlotta som flikar in att det på många sätt också är ett spännande jobb.
– Som operationssjuksköterska kommer du väldigt nära patienten, kroppen och själva anatomin. Dessutom tar vi hand om både barn och vuxna och möter många olika medicinska tillstånd, vilket är både spännande och lärorikt.

Vill du specialisera dig? Läs mer här!

IVA
Även Amanda Lindblom började som allmänsjuksköterska på ANOPIVA.
– Jag hade varit färdig sjuksköterska i drygt tre år när jag fick jobb på klinikens postop-avdelning. Det var en bra start där jag bland annat hade hospiteringsdagar och gick bredvid en IVA-sjuksköterska för att prova på yrket och se om det var detta jag ville göra.
Det visade sig att Amanda hamnat helt rätt och efter en tid bestämde hon sig för att läsa specialistutbildningen.
– Jag blev färdig IVA-sjuksköterska i juni 2018 och roterar nu mellan intensivvårdsavdelningen och uppvaket, med större delen på IVA som jag tycker är en jättespännande och högteknologisk verksamhet.

Många möjligheter
För den som vill erbjuds stora utvecklingsmöjligheter på kliniken. För ANOPIVA tillhandahåller inte bara specialistutbildning för klinikens allmänsjuksköterskor utan även post graduate-utbildningar för specialistsjuksköterskor samt goda forskningsmöjligheter.
Amanda säger att hon personligen just nu vill bli varm i kläderna, men att det den dagen hon är redo att ta nästa steg finns många olika karriärvägar att välja mellan.
– Först och främst vill jag bli så bra som möjligt på det jag gör nu. Det är en händelserik verksamhet där kompetens och teknisk apparatur ligger i framkant och ingen dag är den andra lik. Gillar man det så är detta ett kanonjobb med massor av utvecklingsmöjligheter för alla sjuksköterskor, oavsett inriktning och antal år i yrket.

Amanda Lindblom, IVA-sjuksköterska. Foto: Lasse Hejdenberg
Amanda Lindblom, IVA-sjuksköterska. Foto: Lasse Hejdenberg

ANOPIVA på Universitetssjukhuset i Linköping
ANOPIVA på Universitetssjukhuset i Linköping omfattar anestesi, operation och intensivvård. På kliniken utförs cirka 15 000 operationer varje år, inom allmän kirurgi, urologi, hand- och plastikkirurgi, ortopedi, ryggkirurgi, gynekologi, neurokirurgi, käkkirurgi samt ögon- och öronkirurgi. Anestesiläkare, operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor samarbetar med läkare från de olika opererande klinikerna. Kliniken ger också anestesiservice till andra kliniker och enheter som exempelvis gynekologiska kliniken, psykiatriska kliniken och röntgenavdelningen.
www.regionostergotland.se

Artikel

Psykiatrin mångfacetterad för sjuksköterskor

Jenny Karlsson, styrelseledamot i Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor.
Jenny Karlsson, styrelseledamot i Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor.
Knappt en av tre av sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin. Som psykiatrisjuksköterska har du möjlighet att verkligen möta människor utifrån ett helhetsperspektiv, ta del av deras liv och hjälpa dem att må bättre.

– Det är roligt att så många som 28 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta i psykiatrin. Samtidigt önskar jag att fler sjuksköterskor fick upp ögonen för det här området, säger Jenny Karlsson, som varit psykiatri­sjuksköterska i tjugo år och bland annat har arbetat inom rättspsykiatri, barn- och ungdomspsykiatrin och i den vuxenpsykiatriska öppenvården i Stockholm. Sedan hösten 2018 arbetar hon som bemanningssjuksköterska och är dessutom styrelseledamot i Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor.
Hon har alltid intresserat sig mycket för samtalet och mötet med människor, vilket man i allmänhet har tid för inom psykiatrin.
– Det är fascinerande att ta del av människors liv och bidra till att de ska må bättre. Jag är intresserad av människans inre och trivs med att arbeta i en verksamhet där mötet med människan verkligen får ta plats, säger Jenny Karlsson.

Öka kunskapen om psykiatrin
För att psykiatrin ska bli mer attraktiv för sjuksköterskor att arbeta och specialisera sig inom krävs, enligt Jenny Karlsson, att man ökar sjuksköterskors kännedom om vad psykiatri är och sjuksköterskans yrkesroll i psykiatrisk verksamhet.
– Psykisk ohälsa bör få ta större plats på sjuksköterskeprogrammet, människor med psykisk ohälsa möter man ju i alla delar av vården. Det är alltså en viktig dimension även i den somatiska vården. Det är även viktigt att höja statusen på psykiatrisjuksköterskans yrke, exempelvis genom att synliggöra och verkligen värdera vår kompetens, och att vårda patienter utifrån ett helhetsperspektiv snarare än utifrån ett medicinskt paradigm, säger Jenny Karlsson.

Mer självständighet
83 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta inom öppenvården, medan 48 procent kan tänka sig ett arbete i slutenvården. Viktiga faktorer för att stärka den psykiatriska heldygnsvårdens attraktivitet är, enligt Jenny Karlsson, att psykiatrisjuksköterskans ansvarsområden och arbetsuppgifter tydliggörs.
– I slutenvården tillbringar psykiatrisjuksköterskan ofta mycket tid i läkemedelsrummet istället för att verkligen möta patienterna och använda sin specialistkompetens. Slutenvårdens arbetsgivare behöver ge psykiatrisjuksköterskor möjlighet att arbeta mer självständigt, säger hon.

Nischade områden
Bland de som kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin är intresset störst för vuxenpsykiatrin, där 72 procent kan tänka sig att arbeta. En av anledningarna till att allmänpsykiatrin är populärast, tror Jenny Karlsson, skulle kunna vara bristande kunskap om de mer nischade områdena som barnpsykiatri, beroendespsykiatri och rättspsykiatri.
– Arbetsgivare inom de mer nischade psykiatriverksamheterna behöver informera mer om sina verksamheter och kommunicera utvecklingsmöjligheterna för sjuksköterskor som väljer att arbeta där, säger Jenny Karlsson.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom psykiatrin?

I psykiatrin skulle jag kunna tänka mig att arbeta inom (Ange gärna flera)

Vilka områden inom psykiatrin skulle du kunna tänka dig att arbeta inom? (Ange gärna flera)

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Företagspresentation

Som HMK-sköterska får jag det bästa av två världar

Eva Björklund, sjuksköterska, Tomas Ehrs, ansvarig sjuksköterska på HMK och Johan Göransson, sjuksköterska vid akutkliniken i Falun. Foto: Trons
Eva Björklund, sjuksköterska, Tomas Ehrs, ansvarig sjuksköterska på HMK och Johan Göransson, sjuksköterska vid akutkliniken i Falun. Foto: Trons
– Jag delar min tid mellan kliniskt arbete och att ta hand om medicinskt relaterade nödsamtal på SOS-larmcentral. En kombination som ger det bästa av två världar, säger Johan Göransson, sjuksköterska vid akutkliniken i Falun som även arbetar med högre medicinsk kompetens (HMK).

HMK-sköterskor vid akutkliniken i Falun har till uppgift att i samarbete med SOS Alarm bedöma och prioritera vårdbehov för alla invånare i Dalarna som ringer larmnumret 112. De jobbar cirka femtio procent på larmcentralen och resterande tid på Akutmottagningen i Falun.
– Jag trivs utmärkt med att få del av båda världar. Det kan vara ganska slitsamt att arbeta länge på en akutavdelning, därför är komplementet med telefontjänsten jättebra. Det är lite svårare när man inte ser patienten, men bedömningarna och tankesättet är ju detsamma, säger Johan Göransson.
Han får medhåll av kollegan Eva Björklund som liksom Johan har lång erfarenhet av både sjuksköterskeyrket och HMK.
– Jag tog min examen 1990 och arbetade i tio år på medicinkliniken innan jag sökte mig till akuten. Drygt ett år senare började jag inskolningen till HMK och på den vägen är det.
Att jag stannat kvar i alla år beror främst på att jag trivs med mitt jobb och med att träffa patienterna på akuten för att sedan varva detta med telefonbedömningarna.
Tomas Ehrs, ansvarig sjuksköterska på HMK, berättar att jobbet på larmcentralen omfattar en rad olika uppgifter.
– När det kommer in ett medicinskt relaterat larmsamtal till 112 i Dalarna, och det inte är något livshotande då ambulans skickas ut direkt, får inringaren prata med oss för att vi ska bedöma om det råder ett akut ambulansbehov. Vi blir också inkopplade i samtal där ambulans redan skickats ut, för att ge råd och stöttning fram till att vårdpersonal anländer.
HMK-sköterskor bedömer alla samtal som kommer in till larmcentralen i Dalarna. Av dem är 94 procent direkta bedömningar i telefon, resten görs via skriftliga underlag från 112-operatörerna.
– Vi gör även sekundära bedömningar på Prio 3-larm då patienter ska transporteras inom eller till och från Dalarna. Vår uppgift är då att göra bedömningar av vilken typ av transport som behövs.

Inskolning
För att arbeta som HMK-sköterska krävs hög medicinsk kompetens och förmåga att arbeta självständigt med avancerad medicinsk rådgivning och prioritering. Akuten i Falun är uppdelad i medicin, kardiologi, kirurgi, ortopedi, barn, infektion samt gynekologi.
– Sjuksköterskor som ska börja på HMK blir numera inskolade på samtliga dessa specialistområden. Därefter skolas man in i rollen som larmsjuksköterska med tillhörande traumautbildning under ungefär ett års tid. Då tar man hand om högprioriterade larm hos patienter med mer livshotande tillstånd och gör första omhändertagandet/bedömningen innan respektive akutkliniks sjuksköterska tar över ansvaret för patienten. Då livshot föreligger för patienten som är på väg till akuten, ingår även radiokommunikation med ambulansen via Rakel. När alla dessa delar är avklarade är sjuksköterskorna väl förberedda för ett uppdrag på HMK, berättar Tomas.

Delad tjänst
En viktig förutsättning för att klara jobbet på larmcentralen är att tjänsten är delad.
– Genom att alla sjuksköterskor på HMK även arbetar 50 procent på akutmottagningen hänger vi med i förändringar och allt som sker vad gäller nya behandlingsmetoder och vägar in i vården. Faktum är att många samtal handlar om rådgivning vad gäller rätt vårdinstans, akuten kanske inte alltid är rätt väg in, säger Eva.
Hon får medhåll av Johan som flikar in att också lokalkännedom i Dalarna är en viktig kunskap i sammanhanget.
– Vi vet var vårdcentraler och andra vårdgivare finns i regionen och kan hänvisa våra patienter inte bara till rätt instans, utan även till rätt adress.
På frågan om de kan rekommendera andra sjuksköterskor att söka sig till Akutmottagningen i Falun och ett uppdrag på HMK blir svaret ett unisont ja!
– Absolut, om man har erfarenhet av akutsjukvård, är stresstålig och har förmågan att kunna ta patienter på rätt sätt i telefon, så är det här rätt plats. Det är ett jätteroligt jobb som jag faktiskt lämnade för några år sedan för att prova vingarna som avdelningschef. Men jag längtade tillbaka både till akuten och HMK. Ett toppenjobb om du frågar mig, fastslår Johan.

Söker du som sjuksköterska ett spännande och stimulerande arbete med stor variation? Nu har du chansen! Läs mer här!

Akutkliniken vid Falu lasarett
Akutkliniken vid Falu lasarett bedriver specialiserad sjukvård där vi bedömmer, prioriterar och behandlar akut svårt sjuka eller skadade medborg­are. Specialistområdena omfattar medicin, kardiologi, kirurgi, ortopedi, barn, infektion samt gynekologi. Akutkliniken samarbetar med SOS Alarm AB i bedömning och prioritering av vårdbehov för de medborgare som ringer larmnumret 112.

Region Dalarna
Box 712
791 29 Falun
www.regiondalarna.se

Företagspresentation

Rent-A-Nurse är förstahandsvalet

Lotta Enström, verksamhetschef för vårdcentralen Lilla Edet och Katarina Rolander, konsultchef vid Rent-A-Nurse. Foto: Sebastian LaMotte
Lotta Enström, verksamhetschef för vårdcentralen Lilla Edet och Katarina Rolander, konsultchef vid Rent-A-Nurse. Foto: Sebastian LaMotte
Rätt matchning mellan kund och konsult är absolut centralt inom bemanningsverksamhet och därför fokuserar Rent-A-Nurse kraftigt på personliga möten med såväl sjuksköterskor som kunder. På så vis kan företaget alltid erbjuda rätt person för rätt uppdrag.

Katarina Rolander är konsultchef vid Rent-A-Nurse med säte i Trollhättan. Hon har lång erfarenhet inom vården, bland annat som distriktssköterska och som verksamhetschef på vårdcentral i Trollhättan, men hon kände att det saknades tillräckligt med utrymme för henne att utveckla verksamheten på allvar.
– Det är brist på sjuksköterskor och det leder ibland till onödiga svårigheter. Jag ville utveckla primärvården genom att se till att rätt sjuksköterskor hamnade på rätt ställe och därför sökte jag mig till Rent-A-Nurse. Nu kan jag hjälpa till på ett annat sätt, exempelvis med att stötta upp i samband med vakanser eller vid rekryteringar.

Ett personligt möte
Rent-A-Nurse är ett auktoriserat bemanningsföretag som följer kollektivavtalen. Förutom Trollhättan finns kontor i både Stockholm och Umeå. Samtidigt ger arbetsformen sjuksköterskor möjlighet till en flexiblare arbetssituation med större valmöjlighet och bättre ersättning.
– Matchningen är oerhört viktig och därför är vi väldigt personliga. Vi träffar alltid både våra konsulter och våra kunder och håller personlig kontakt med dem för att lära känna dem och se vilka kvalifikationer respektive behov de har. Vi har en ständig rekryteringsprocess för att finna rätt kompetens, till exempel en viss specialistutbildning.

Känner förtroende
Lotta Enström, verksamhetschef för vårdcentralen Lilla Edet som drivs av Medpro Clinic, är en av de kunder som just nu söker efter en specialistutbildad sjuksköterska i samverkan med Rent-A-Nurse.
– Ända från början har vi haft bra kontakt med Rent-A-Nurse. De har varit väldigt lyhörda och håller oss kontinuerligt uppdaterade om hur arbetet fortskrider. Jag känner stort förtroende för att de kommer att hitta en sjuksköterska som passar våra behov – det är stor efterfrågan på personal i hela landet, men tack vare Rent-A-Nurse känner jag att vi vågar vara lite kräsna. Det faller ut väldigt bra, konstaterar hon.

Rent-A-Nurse
Rent-A-Nurse är en av de största aktörerna i bemanningsbranschen och vi arbetar med både offentliga och privata uppdragsgivare runt om i hela Sverige. Genom att arbeta via Rent-A-Nurse ges du möjligheten att styra över din egen arbetstid. Du väljer arbetsomfattning och kan om du vill prova nya verksamhetsområden för att på så sätt utöka din egen kompetens.

Kontor Trollhättan: infovg@rentnurse.se
Kontor Umeå: infonorr@rentanurse.se
Kontor Stockholm: info@rentanurse.se
www.rentanurse.se