Etikettarkiv: Svensk Sjuksköterskeförening

Ekonomiskt stöd till sjuksköterskor

Svensk sjuksköterskeförenings fonder för ekonomiskt stöd har som ändamål att stödja sjuksköterskor som är i behov av stöd till något som förbättrar livskvaliteten.

Bidraget kan exempelvis användas till tandvård, glasögon, rehabilitering, rekreation eller andra hjälpmedel som inte subventioneras.
Bidraget ska endast gå till sökande och det är viktigt att specificera vad det ska användas till.
Bidrag utdelas inte till studier eller avbetalning av skulder.

Ansök senast den 1 februari 2023.

För mer information och ansökningsblankett, klicka här

Om Svensk Sjuksköterskeförening

Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening – en ideell förening som företräder professionens kunskaps- och vetenskapliga område omvårdnad. Vi tar ansvar för och engagerar oss i omvårdnad – i forskning, etik, utbildning och kvalitet – för professionens och patientens bästa.

Sjuksköterskeföreningen kräver kraftfulla åtgärder

Oili Dahl, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Fredrik Hjerling

Ett gott ledarskap, möjligheten att nyttja hela sin kompetens, kontinuerlig fortbildning och delaktighet i sjukvårdens kvalitetsutveckling är avgörande för att fler sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket. Samtidigt krävs en nationell plan för sjukvårdens kompetensförsörjning och ökad sjuksköterskerepresentation på samtliga ledningsnivåer.

Det anser Oili Dahl, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.
– Situationen i svensk och global sjukvården just nu kan bäst beskrivas som ansträngd. Flera WHO-rapporter beskriver den hälsokris vi nu befinner oss i, där befolkningens vårdbehov överskrider sjukvårdens resurser. I Sverige saknas en nationell plan för hälso- och sjukvården, inte minst med fokus på hur sjukvården ska kompetensförsörjas utifrån befolkningen behov. Det saknas resurser till sjuksköterskors proaktiva folkhälsoarbete – vi tvingas vänta på att folk bli sjuka i stället för att arbeta proaktivt med deras levnadsvanor. Om vi ska nå våra nationella folkhälsomål måste sjuksköterskor erbjudas möjlighet att ägna sig åt hälsofrämjande arbete, säger Oili Dahl.

”Situationen i svensk och global sjukvården just nu kan bäst beskrivas som ansträngd.”

Global sjuksköterskestrategi
Svensk Sjuksköterskeförening har tagit fram en ”Handbok för politiker”, där man översatt WHO:s globala strategi för sjuksköterskor under åren 2021 till 2025. Handboken tar upp de politiska åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna rekrytera och behålla sjuksköterskor.
– Trots att WHO sedan 2020 har presenterat flera rapporter som belyser konsekvenserna av den globala sjuksköterskebristen har frågan ofta fallit mellan stolarna på regeringsnivå. Tanken med ”Handbok för politiker” var att på ett lättförståeligt sätt sammanfatta huvudpunkterna i WHO:s rapporter och att erbjuda ett konkret beslutsunderlag för politiker, säger Oili Dahl.

Sjuksköterskor i ledningen
Svensk Sjuksköterskeförening efterlyser främst kraftfulla åtgärder med fokus på ledarskap, tjänsteleverans och utbildning.
– Vi behöver kontinuerligt utveckla nästa generations ledare för omvårdnad, där sjuksköterskor måste ges inflytande, befogenheter och mandat på samtliga ledningsnivåer samt på akademiska befattningar. För att kunna implementera WHO:s prioriterade områden krävs en omfattande förändringsprocess där sjuksköterskor behöver vara med och leda dialogen med beslutsfattare. I dagsläget saknas även omvårdnadskompetens i många nationella programråden inom kunskapsstyrningen, säger Oili Dahl.

Oili Dahls önskemål för förbättrad sjukvård

• Utse en hälso- och sjukvårdsminister med övergripande ansvar för att utveckla svensk hälso- och sjukvård. Det behövs skyndsamt även en strategisk kompetensförsörjningsplan för sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

• Ökat behov av specialistsjuksköterskor och avancerade specialistsjuksköterskor i äldre- och primärvård. Omställningen till en god och nära vård ökar behovet av specialistsjuksköterskor och avancerade specialistsjuksköterskor, främst i verksamheter där patienter ofta faller mellan stolarna mellan olika vårdgivare. För att få till en pilotutbildning till avancerade specialistsjuksköterska i Sverige behöver regeringen tillföra ekonomiska resurser.

• Säkra tillgången till forskarutbildade sjuksköterskor. För att kunna utbilda fler sjuksköterskor krävs fler undervisande disputerade sjuksköterskor. Att via en nationell plan säkra tillgången till såväl forskarutbildade sjuksköterskor bidrar till en fortsatt hög kvalitet på grundutbildningen. En nationell VFU-överenskommelse med övergripande kvalitetskrav och finansieringssystem är också en angelägen satsning.

• Öka anslagen till omvårdnadsforskningen. Omvårdnadsforskningen fyller en otroligt viktig funktion för att kontinuerligt utveckla kvaliteten i sjukvården. Jag vill därför se ökade anslag i form av öronmärkta medel för just omvårdnadsforskning och omvårdnadsrelaterad metodutveckling.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.

Sjuksköterskedagarna 3-4 oktober 2022

Årets Sjuksköterskedagar kommer att hållas på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3-4 oktober 2022.

Svensk sjuksköterskeförening är så glada att åter kunna erbjuda vår tvådagarskonferens med temat Sjuksköterskans kompetens – nyckel till hälsa.

Vi kommer belysa vilken nyckel till hälsa just du är och hur du kan agera preventivt i ditt arbete. Utbyt erfarenheter med sjuksköterskor från hela landet och fördjupa dig inom personcentrerad vård och omvårdnad, levnadsvanor, agenda 2030 och sjuksköterskans roll.

Ta chansen att knyta kontakt med våra sektioner och nätverk som passar just ditt specialområde. Glöm inte att besöka alla fantastiska utställare som också längtat efter att få mötas på riktigt.

Klicka här för att läsa mer och anmäla dig senast den 14 september

Varmt välkommen!

Sök ekonomiskt stöd från Svensk sjuksköterskeförening

Svensk sjuksköterskeförenings fonder för ekonomiskt stöd har som ändamål att stödja sjuksköterskor som är i behov av stöd till något som förbättrar livskvaliteten.

Bidraget kan exempelvis användas till tandvård, rehabilitering, rekreation, glasögon eller andra hjälpmedel som inte subventioneras. Bidraget ska endast gå till sökande och det är viktigt att specificera vad det ska användas till. Bidrag utdelas inte till studier eller avbetalningar av skulder.

Ansök senast den 8 september 2022.

För mer information och ansökningsblankett, klicka här

Om Svensk Sjuksköterskeförening

Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening – en ideell förening som företräder professionens kunskaps- och vetenskapliga område omvårdnad. Vi tar ansvar för och engagerar oss i omvårdnad – i forskning, etik, utbildning och kvalitet – för professionens och patientens bästa.

Viktigaste sjukvårdsfrågorna inför valet

Oili Dahl, ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Fredrik Hjerling

I höst är det val och sjukvården kommer att vara på agendan. Men enligt Oili Dahl, ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening, räcker det inte med extra pengar och löften om fler sjuksköterskor.
– Vi måste få till bättre stöd för att sjuksköterskor kan arbeta med hela sin kompetens och finnas i beslutsrummen.

Regeringen vill satsa ökade resurser på fler sjuksköterskor, verksamhetsförlagd utbildning och ökad specialisering för sjuksköterskor, vilket enligt Oili Dahl naturligtvis är välkommet. Men löftena räcker inte, menar hon.
– Jag uppfattar att vården har en annan problematik än ekonomi just nu. Vi har större utmaningar än jag har sett att politiker har tagit upp. Jag förväntar mig att arbetet med att få till en jämlik vård samt kompetensförsörjning för sjuksköterskor ska bli stora frågor i valet, säger Oili Dahl.
Coronakommissionens rapport som släpptes nyligen har enligt henne hamnat i skymundan.
– Den bekräftade att vården är ojämlik i Sverige, och att de stora skillnader som finns märkts tydligt i pandemin. När det är kris drabbas alla hårt, men de som hade det svårt redan innan drabbas hårdast. Det var ojämlikt innan pandemin och det är det fortfarande. I ett så utvecklat land som Sverige är det omotiverat.

I alla ledningsnivåer
Utöver fokus på vården krävs ett bra ledarskap för omvårdnad för att vården ska kunna stärkas.
– Det saknas en nationell ledarskapsutveckling i omvårdnad. Också sjuksköterskor ska vara med och ta beslut på befolkningsnivå. Vi behöver en CNO, Chief Nursing Officer, hos socialdepartementet. Det behöver också anläggas en ledningsstruktur så att sjuksköterskor med omvårdnadskunskaper är med i varje ledningsnivå, och det gäller både sjukhus, primärvård och de högsta ledningarna, säger Oili Dahl.
Enligt en del rapporter från till exempel WHO och politiker, behövs fler sjuksköterskor. Men enligt Oili Dahl är det minst lika viktigt att utveckla och behålla de sjuksköterskor som redan finns.
– Vi behöver fler möjligheter till fortbildning. Många sjuksköterskor gör ett väldigt bra arbete och gör skillnad, det är därför vi valt det här arbetet. Men många är trötta efter pandemin och det är viktigt att komma i gång med kompetensutveckling. Det är för patienternas bästa, men det ger också stor tillfredsställelse för oss sjuksköterskor när vi ser att vi kan utveckla omvårdnaden, säger hon.

”Många är trötta efter pandemin och det är viktigt att komma i gång med kompetensutveckling.”

Satsa på omvårdnadsforskning
Sjukvården behöver utvecklas från flera olika håll.
– Det handlar om att se till att det finns en hållbar professionell utveckling och att det finns ett ledarskap som fokuserar på patienten och har etiken som förebild. Och att det finns kunskap om omvårdnad, säger hon.
Och just forskning är en viktig fråga för Svensk Sjuksköterskeförening. Det saknas nämligen många forskarutbildade sjuksköterskor i Sverige.
– Vi vill att man inrättar förenade anställningar, där sjuksköterskor kan både arbeta kliniskt och forska. Vi har inte återväxt för lärare på högskolor och universitet, och det innebär att vi har svårt att upprätthålla den goda kvaliteten i utbildningen samt implementera den bästa kunskapen och utveckla omvårdnadsåtgärder. Ett område som behöver beforskas är till exempel den nära vården, säger Oili Dahl.

Inrätta ett nytt yrke
Ett led i att förbättra omvårdnadskompetensen vore att inrätta ett nytt yrke i Sverige, en så kallad avancerad specialistsjuksköterska. Svensk Sjuksköterskeförening driver den frågan tillsammans med Vårdförbundet.
– Yrket finns i många länder och har fördjupad kunskap i omvårdnad och medicin samt tydligt mandat. Den avancerade specialistsjuksköterskan kan handleda alla i teamet, göra mer avancerade undersökningar och behandlingar och hindra onödiga inläggningar på sjukhus. Det nationella Vårdkompetensrådet ska stödja implementeringen av den nya rollen i svensk sjukvård, säger Oili Dahl.

Digitalisering och e-hälsa
Ett område som hon också ser är viktigt i nuläget är digitalisering och e-hälsa.
– Det är verkligen på frammarsch och vi har provat på det mycket under pandemin, med digitala vårdmöten till exempel. Men vi vill gärna ha med sjuksköterskor som sakkunniga i införande och utvärdering av olika digitala sätt att möta patienter. Sjuksköterskor måste finnas i både beslut och ledning. Det är en stor och viktig utveckling där vi behöver vara med, avslutar Oili Dahl.

Vilka anser du är de viktigaste hälso- och sjukvårdsfrågorna inför valet 2022? Ange gärna flera.


1. Förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren
2. Bemanningen
3. Mer resurser till hälso- och sjukvården
4. Vårdplatsbristen
5. Reformerna styrningen av den svenska sjukvården
6. Använda befintliga resurserna bättre
7. Fortbildning för vårdpersonalen
8. Öka professionernas inflytande
9. Utbyggnaden av den Nära vården
10. Bättre fungerande it- och datasystem
11. Stärka omvårdnads­forskningen
12. Annat

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Sök ekonomiskt stöd från Svensk sjuksköterskeförening

Svensk sjuksköterskeförenings fonder för ekonomiskt stöd har som ändamål att stödja sjuksköterskor som är i behov av stöd till något som förbättrar livskvaliteten.

Bidraget kan exempelvis användas till tandvård, rehabilitering, rekreation, glasögon eller andra hjälpmedel som inte subventioneras. Bidraget ska endast gå till sökande och det är viktigt att specificera vad det ska användas till. Bidrag utdelas inte till studier eller avbetalning av skulder.

Ansök senast den 1 februari 2022.

För mer information och ansökningsblankett, klicka här

Om Svensk Sjuksköterskeförening

Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening – en ideell förening som företräder professionens kunskaps- och vetenskapliga område omvårdnad. Vi tar ansvar för och engagerar oss i omvårdnad – i forskning, etik, utbildning och kvalitet – för professionens och patientens bästa.

Sök ekonomiskt stöd från Svensk sjuksköterskeförening

Svensk sjuksköterskeförenings fonder för ekonomiskt stöd har som ändamål att stödja sjuksköterskor som är i behov av stöd till något som förbättrar livskvaliteten.

Bidraget kan exempelvis användas till tandvård, rehabilitering, rekreation, glasögon eller andra hjälpmedel. Det är viktigt att specificera vad bidraget ska gå till. Bidrag utdelas inte till studier eller avbetalning av skulder.

Ansök senast den 10 september 2021

Klicka här för mer information om att söka ekonomiskt stöd

Om Svensk Sjuksköterskeförening

Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening – en ideell förening som företräder professionens kunskaps- och vetenskapliga område omvårdnad. Vi tar ansvar för och engagerar oss i omvårdnad – i forskning, etik, utbildning och kvalitet – för professionens och patientens bästa.

Sjuksköterskor i Coronapandemins frontlinje

Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp

För många sjuksköterskor har Coronapandemin hittills inneburit schemaändringar och förändrade arbetstider, många gånger med relativt kort varsel. Vårdförbundets vice ordförande Ann Johansson upplever att många sjuksköterskor oroar sig för hur pandemin ska drabba dem själva, deras kollegor och anhöriga.

– Läget är förstås pressat just nu, i synnerhet i många delar av den slutna vården. Just nu är läget som mest pressat inom intensivvård och på infektionskliniker, men även den kommunala hälso- och sjukvården och äldreomsorgen befinner sig i en svår tid nu. Oron är stor bland sjuksköterskor, inte minst för hur man ska kunna hantera situationen om Coronapandemin eskalerar ytterligare. Osäkerheten i sig ger upphov till mycket oro. Ingen vet ju när toppen kommer, om den kommer och hur länge pandemiutvecklingen ska vara, säger Ann Johansson.
– Äldrevården och hemsjukvården är en hårt belastad verksamhet just nu. På exempelvis äldreboenden tillhör den absoluta majoriteten av de boende en riskgrupp. Vi efterlyser fler utbildningsinsatser för all personal i äldreomsorgen samt att smittskydds- och hygienorganisationer fokuserar lite extra på just den här verksamheten. Det behövs för att vi ska kunna skydda våra sköra äldre, säger Ann Johansson.

Hållbar schemaläggning
Hennes budskap till arbetsgivare är att fokusera på en hållbar schemaläggning med ordentliga möjligheter till vila och återhämtning mellan arbetspassen. Det är nödvändigt för att sjuksköterskor ska hålla över tid och orka arbeta under hela Coronapandemin. Samtalsstöd, utbildningsinsatser och utökade hälsokontroller av medarbetare är några åtgärder som också kan bidra till en hållbar arbetssituation för sjuksköterskor.
– För att vi ska kunna ta oss igenom den här situationen krävs chefer som är närvarande och stöttar sina medarbetare ute i verksamheten. Chefer behöver därför avlastning med administration och bemanningsfrågor. Alla kommer att vara beredda att göra sitt yttersta för att hantera pandemin. Då finns det risk att bland annat sjuksköterskor tar på sig för många arbetspass. Här måste chefer våga bromsa och tänka långsiktigt, säger Ann Johansson.

Sjuksköterskor utgör alltid kittet i hälso- och sjukvården.

Sjuksköterskor kittet i vården
Hon efterlyser smidiga och lättillgängliga testmöjligheter för sjuksköterskor som misstänker att de blivit Corona­smittade. Oron för att själv vara smittad stjäl mycket energi. Bättre testmöjligheter skulle öka vårdpersonalens trygghet.
– Sjuksköterskor utgör alltid kittet i hälso- och sjukvården. I samband med en pandemi blir den rollen ännu tydligare. Sjuksköterskor är självklart experter på omvårdnad, men de fyller även en viktig funktion som koordinatorer. Sjuksköterskor befinner sig verkligen i frontlinjen i bekämpandet av Coronapandemin, de stöttar även befolkningen med viktig förebyggande rådgivning via telefon, i barnhälsovården och inom elevhälsan, säger Ann Johansson.

Oili Dahl, vice ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Tomas Södergren
Oili Dahl, vice ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Tomas Södergren

Extraordinära insatser varje dag
– Situationen i hälso- och sjukvården är självklart väldigt ansträngd nu, främst inom intensivvården. Jag upplever att hela hälso- och sjukvården präglas av en stor vakenhet för utvecklingen och att man gör extraordinära insatser varje dag, säger Oili Dahl, vice ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening samt utbildningschef för omvårdnad inom funktionsområdet PMI på Karolinska Universitetssjukhuset.
Eftersom en stor del av sjukvården består av omvårdnadsinsatser så har sjuksköterskor förstås ett stort ansvar i samband med Coronapandemin. För att vi skall klara detta krävs det ett utpräglat teamarbete där att alla bidrar med sin kompetens.
– För att situationen ska bli hållbar för sjuksköterskorna under hela Coronapandemin krävs framförallt fungerande teamarbete och en stabil struktur samt ett lugnt, bestämt, kommunikativt och empatiskt ledarskap. Sjukvårdens medarbetare kommer att vara med om tuffa situationer framöver, vilket förutsätter att alla hjälps åt och stödjer varandra över professionsgränserna, säger Oili Dahl.

Debriefingteam och utbildning
Regeringens viktigaste uppgift i samband med Coronapandemin är, enligt Oili Dahl, att på ett effektivt sätt sprida information till allmänheten, information bör ges på flera språk. Regionerna behöver stödja sjukvården med ett effektivt anställningsförfarande för individer med adekvat utbildning.
– Regionerna behöver också inrätta debriefingteam. Även om vi är professionellt utrustade för att hantera den här typen av situationer så tär Coronapandemin på samtliga medarbetare. Kommuner behöver se till att det är legitimerade sjuksköterskor som leder arbetet inom vård och omsorg. I den kommunala omsorgen behöver man även öka teamets samlade kompetens genom utbildningsinsatser. Det kan förebygga ett större sjukdomsutbrott och lidande bland våra sköra äldre, säger Oili Dahl.

2020 – sjuksköterskans och barnmorskans år

Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Jonas Hermansson
Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Jonas Hermansson

Världshälsoorganisationen WHO har utnämnt 2020 till sjuksköterskans och barnmorskans år. Under året genomförs ett stort antal arrangemang och initiativ som på olika sätt synliggör sjuksköterskans profession och omvårdnadens avgörande roll för en säker sjukvård.

Sjuksköterskans år är en del av den treåriga globala satsningen ”Nursing Now”, som bland annat tydliggör sjuksköterskors avgörande roll i arbetet med att påverka den globala folkhälsan. Av forskningsrapporten ”Triple Impact Report” framgår att verksamheter som satsar på sjuksköterskor förbättrar folkhälsan och bidrar till en tryggare och mer patientsäker vård. Enligt WHO är det dessutom omöjligt att nå de globala världshälsomålen till 2030 utan sjuksköterskors medverkan.

Sjuksköterskor ser till att patienter får god och evidensbaserad omvårdnad som ökar överlevnadsmöjligheterna och förutsättningarna för en god livskvalitet.

Vår expertis behöver lyftas
Svensk Sjuksköterskeförening definierar sjuksköterskans år som ”Ett år för att lyfta och stärka sjuksköterskor som innovativa ledare som förvandlar hälso- och sjukvård för hälsa till alla”.
– Sjuksköterskor ser till att patienter får god och evidensbaserad omvårdnad som ökar överlevnadsmöjligheterna och förutsättningarna för en god livskvalitet. Som den största vårdprofessionen, med kunskap om främst omvårdnad men även med goda kunskaper inom medicin, pedagogik, ledarskap och hälsoekonomi, behöver sjuksköterskors expertis lyftas, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.

Livslångt lärande
Svensk Sjuksköterskeförening uppmärksammar bland annat att sjuksköterskor med såväl ansvar som mandat att fatta beslut behövs på samtliga beslutande nivåer. Vikten av kontinuerlig kompetensutveckling och tillgången till ett livslångt lärande lyfts fram som en nyckelfaktor för att säkra tillgången på sjuksköterskor, även på längre sikt.
Ami Hommels ambition är att Sjuksköterskans år även på sikt ska få effekt på sjuksköterskors löneutveckling och utvecklingsmöjligheter, så fler sjuksköterskor får tillgång till ett livslångt lärande och en god arbetsmiljö. Specialistsjuksköterskans viktiga roll ska lyftas, liksom vikten av att involvera patienterna i sjukvården.

Sjuksköterskedagarna
– Vi har initierat ”Sjuksköterskor springer för hälsa och liv”, en stafett där sjuksköterskor springer från Kiruna till Trelleborg, och har dessutom utlyst ett hygienpris på 50 000 kronor i samarbete med bland annat Sophiahemmet. Ett av årets största evenemang, Sjuksköterskans år sätter även sin prägel på Sjuksköterskedagarna, som arrangeras den 25 till 26 november. Där medverkar bland annat en talare från WHO och en expert på Magnetmodellen, säger Ami Hommel.

Nära hälften har funderat på att lämna yrket

Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Jonas Hermansson
Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Jonas Hermansson
I en SKOP-undersökning som gjorts mot Svensk Sjuksköterskeförenings medlemmar framgår att 43 procent har funderat på att lämna arbetet som sjuksköterska under det senaste året. Bland yngre sjuksköterskor har hälften funderat på att lämna yrket.

– Undersökningsresultatet är naturligtvis alarmerande. Samtidigt har nästan sextio procent av sjuksköterskorna inte övervägt att lämna yrket. Svensk och internationell forskning visar att färre sjuksköterskor i vården ger fler dödsfall, längre vårdtider och fler återinskrivningar. När många sjuksköterskor lämnar yrket tvingas man även stänga vårdplatser, vilket självklart är allvarligt, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.

Försämrad patientsäkerhet
Bland yngre sjuksköterskor i åldern 22–35 år har 50 procent funderat på att lämna yrket. Det beror troligen, enligt Ami Hommel, på att möjligheterna till reflektion är betydligt färre i yrkeslivet än under studietiden. Svensk sjuksköterskeutbildning är mycket bra, men när unga sjuksköterskor kommer ut i det hektiska arbetslivet och det inte motsvarar de förväntningar som de har kan det leda till samvetsstress. De kanske inte heller erbjuds kontinuerlig fortbildning eller får de möjligheter att ge god omvårdnad som de önskar. Det kan innebära att de byter yrke eftersom de är unga och inte rädda för att skola om sig.
– Att många sjuksköterskor funderar på att lämna yrket innebär att patientsäkerheten inte kan upprätthållas och att det viktiga teamarbetet, där alla professioner tillsammans med patienten fyller lika viktiga funktioner, hamnar i obalans, säger Ami Hommel.

Ami Hommels krav för att fler sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket:
• Ett rimligt antal patienter per sjuksköterska. Sjuksköterskor ansvarar i dagsläget för sjukare och mer komplexa patienter jämfört med för exempelvis tio år sedan. Det ökar förstås arbetsbördan. Det är därför viktigare än någonsin att varje sjuksköterska ansvarar för ett rimligt antal patienter.
• Möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Sjuksköterskor har rätt till ett livslångt lärande. Kontinuerlig kompetensutveckling är därför helt centralt för alla sjuksköterskor.
• Bra chefsstöd och tydliga rutiner. Sjuksköterskor som får bra chefsstöd känner oftare att de räcker till. De slipper samvetsstress och känslan av att bara hinna med det absolut mest nödvändiga.
• Uppvärdera sjuksköterskors kompetens. Att ledning och kollegor inser vikten av sjuksköterskors kompetens är otroligt viktigt. Det är även en av de faktorer sjuksköterskorna i vår undersökning ansåg som avgörande för att stanna i yrket.
• Sjuksköterskor på samtliga ledningsnivåer. För att omvårdnaden ska få rätt fokus och uppmärksamhet i hela vårdprocessen krävs sjuksköterskor med mandat på samtliga chefsnivåer, såväl i första linjen som högre upp i chefslagren.

Har du funderat på att lämna arbetet som sjuksköterska? Andel som senaste året har funderat på att lämna.

Om undersökningen
Undersökningen gjordes av SKOP på uppdrag av Svensk Sjuksköterskeförening den 14 mars–7 april 2019. Undersökningen gjordes mot ett urval av Svensk Sjuksköterskeförenings cirka 55 000 medlemmar. 1 300 medlemmar svarade på undersökningen.