Etikettarkiv: Utmaningar

Sjuksköterskor bör leda äldreomsorgen

Cajsa Åkerholm, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Eskilstuna kommun och Christine Gustafsson, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola.

Framtidens äldreomsorg står inför demografiska utmaningar i form av en växande åldrande befolkning och personalbrist. Samtidigt befinner sig äldreomsorgen i en spännande utvecklingsfas där välfärdsteknik underlättar vardagen för såväl personal som brukare.

Allt mer äldreomsorg kommer dessutom att äga rum i brukarens hemmiljö i framtiden.
– Medellivslängden ökar, så fler lever längre med kroniska sjukdomar och komplexa sjukdomstillstånd. Samtidigt sker en förskjutning från sjukhusvård till primärvård. Ett viktigt skifte i äldreomsorgen är också att allt mer omsorg och sjukvård kommer att bedrivas i hemmet framöver, säger Christine Gustafsson, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola.
– Framtidens äldreomsorg behöver arbeta betydligt mer hälsopreventivt. Där fyller sjuksköterskor en nyckelfunktion med sin gedigna kompetens inom hälsopreventivt arbete. Det är också viktigt att den kommunala äldreomsorgen kontinuerligt analyserar demografi och ohälsotal för att kunna förutse de framtida behoven av äldreomsorg och rusta sig för dem, säger Cajsa Åkerholm, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Eskilstuna kommun. Hon har tidigare även arbetat som distriktssköterska och hälso- och sjukvårdsstrateg i Västerås stad.

Leda och organisera
Sjuksköterskor är äldreomsorgens omvårdnadsspecialister och är även utbildade i att leda omvårdnadsarbete.
– Sjuksköterskor behöver ta ett kliv framåt i äldreomsorgen genom att komplettera sin konsulterande roll med en mer handgriplig omvårdnadsbaserad ledarstil. Genom att låta fler sjuksköterskor ta ett kliv framåt i äldreomsorgen kan arbetsgivare verkligen dra nytta av sjuksköterskans samlade kompetens. Sjuksköterskor har även rätt kompetensprofil för att leda och organisera äldreomsorgens allt viktigare hälsopreventiva arbete i samverkan med andra professioner, exempelvis beteendevetare och fysioterapeuter, säger Cajsa Åkerholm.
– Äldreomsorgen har uppmärksammats mycket och intresset för vårdutbildningar har ökat i samband med coronapandemin. Äldreomsorgen bör använda den här möjligheten till att öka kunskapen kring vad det innebär att arbeta som sjuksköterska i äldreomsorgsverksamhet. Framtidens äldreomsorg kommer att präglas av intensiv utveckling, inte minst med tanke på den välfärdsteknik som kommer att införas i verksamheten, säger Christine Gustafsson.

”Framtidens äldreomsorg behöver arbeta betydligt mer hälsopreventivt.”

Involvera i omvårdnadsarbetet
– Äldreomsorgen kan stärka sin attraktivitet gentemot sjuksköterskor genom att involvera dem mer i det dagliga omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskors viktiga rådgivande och delegerande roll i äldreomsorgen bör bevaras, men genom att även använda dem mer i det handgripliga omvårdnadsarbetet så kan arbetsgivare nyttja mer av sjuksköterskans grundkompetens, säger Cajsa Åkerholm.
Hon anser att det delade huvudmannaskapet mellan kommuner och regioner bör ses över och att all primärvård, såväl kommunal omsorg som vårdcentralsverksamhet, bör samlas under samma huvudman.
– Det kan förebygga flaskhalsar i samband med övergångarna mellan olika vårdgivare. I framtidens äldre­omsorg behöver vi släppa dia­gnos­fokuseringen och istället skapa förutsättningar för ett gott liv, oavsett eventuella diagnoser eller funktionsnedsättningar. Det gör att fler äldre kan klara sig själva så långt som möjligt, säger Cajsa Åkerholm.

Den uppskjutna vården stort problem i Sverige

Foto: Shutterstock

85 % av sjuksköterskorna anser att sjukvården inte har bra förutsättningar att hantera vårdskulden. Här följer vad sjuksköterskorna anser behöver förändras för att sjukvården ska kunna hantera den uppskjutna vården.

Majoriteten av sjuksköterskorna tycker att det måste ske stora förändringar inom personalpolitiken. Högre löner, bättre bemanning, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Kompetent personal lämnar sjukvården vilket skapar stora problem.
Det krävs en långsiktig planering från ledningsnivå. Man menar att översynen blir bättre med en huvudman, så att vården blir mer jämlik i landet. Effektivisera också administrationen med hjälp av digitalisering.
Makthavarna, oavsett regeringsfärg, måste förstå hur sjukvården fungerar. De måste inse att patientsäkerheten är hotad och att det är orimligt att varsla och komma med sparkrav samtidigt som en vårdskuld ska hanteras. ”Hög patientsäkerhet är i förlängningen mest kostnadseffektiv.”

Verklighetsförankrade budgetar
Man letar efter en lösning för att beta av en skuld som knappt kunde hanteras innan coronakrisen. Att man nu skall öka takten på sjukvården med befintliga resurser leder till ännu fler uppsägningar och sjukskrivningar hos en redan hårt ansträngd vårdpersonal.
Politiker måste lägga en budget som är förankrad i verkligheten och inte är ett önsketänkande.
Systemet med vinstdrivande företag inom vården måste ses över. Skatte­pengar som kommer in från dessa företag bör återinvesteras i landstingsvården för att förbättra arbetssituationen.
Vårdskulden har funnits länge och det är dags att privata aktörer hjälper till med skulden. De måste också ta ett större ansvar för komplikationer och eftervård på de ingrepp de har gjort.

Krävs för att kunna hantera vårdskulden

1. Högre löner och bemanning
2. Arbetsvillkor och arbetsmiljö
3. Behålla kompetens
4. Patientsäkerhet
5. Långsiktig planering av vården
6. Nationell styrning
7. Effektiv administration
8. Realistiska budgetar
9. Låt privata aktörer hjälpa till

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige den 7–9 oktober 2020. Över 1000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Ögonsjukvården – en mångfacetterad specialisering

Eva Josefsson, Anna Wiborn, Almir Imsirovic och Funny Ramadhan trivs bra på Ögonkliniken Linköping. Foto: Lasse Hejdenberg
Eva Josefsson, Anna Wiborn, Almir Imsirovic och Funny Ramadhan trivs bra på Ögonkliniken Linköping. Foto: Lasse Hejdenberg
Ögonsjukvården är ett mycket komplext och mångfacetterat område, med en mängd spännande specialistinriktningar inom såväl slutenvård och öppenvård som kirurgi. Det är ett självständigt arbete med stora utvecklingsmöjligheter.

Ögonkliniken Linköping har närapå 100 anställda, men trots det präglas kliniken av en varm stämning och positiva attityder. Här hjälps alla åt och det borgar för en flexibel arbetsplats med högt i tak, där patienten finns i centrum.
– Jag har arbetat här i många år, först som ögonsjuksköterska och från slutet av 1990-talet, som ortoptist och kliniken har alltid varit en oerhört flexibel arbetsgivare vad gäller allt från att vabba till att variera arbetstid och planera semestrar. Det finns också en genomgående strävan efter att utvecklas och förbättras, så man känner sig hela tiden motiverad att pusha framåt, säger Anna Wiborn, som idag arbetar både som ögonsjuksköterska och ortoptist och även är verksamhetsutvecklare och patientsäkerhetssamordnare.

Självständigt och utvecklande
Ögonsjuksköterskan Eva Josefsson fördelar sin tid mellan bland annat glaukommottagningen, jourverksamheten, diabetesmottagningen och remiss­bedömningar.
– Det är väldigt roligt att göra sina egna bedömningar och styra sitt arbete själv. Det är både självständigt och utvecklande, och väl förankrat i den forskning som bedrivs här på universitetssjukhuset. Kliniken har alltid varit väldigt uppmuntrande till fortbildning, så har man intresset är det bara positivt att fördjupa sig och växa, berättar Eva.

Kan ägna tid åt varje patient
Kollegan och allmänsjuksköterskan Funny Ramadhan kom direkt till ögonvården efter sin examen för två år sedan. Hon trivs med den enormt lärorika och omväxlande miljön och uppskattar möjligheten att ägna ordentligt med tid åt varje patient.
– Vi har inga långliggare, så man möter hela tiden nya utmaningar och kan lägga den tid som behövs på varje patient. Det finns ett stort engagemang bland både sjuksköterskor och chefer, så vill man vara med och påverka arbetet eller driva verksamhetsutveckling finns alla möjligheter. Överlag sker det mycket positivt just nu, så de som är sugna på att arbeta med en ögonvård i världsklass är välkomna till oss, avslutar Funny.

Läs mer om våra lediga tjänster här

Ögonkliniken i region Östergötland
Ögonkliniken i region Östergötland har verksamhet på universitetsjuk­huset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och på lasarettet i Motala. Kliniken ger länssjukvård till invånarna i Östergötlands län, och högspecialiserad vård till patienter från Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. I stort sett alla typer av ögonsjukdomar diagnostiseras och behandlas vid kliniken. Kliniken bedriver såväl öppenvård som slutenvård och består av mottagningar, operationsavdelningar, vårdavdelning samt syncentral. Klinikens uppdrag innefattar sjukvård, undervisning och forskning.
www.regionostergotland.se

Bli en del i Pelmatics team och förbättra vårdsverige

Maria Engdahl, konsultchef och Anders Christensson, sjuksköterska hos Pelmatic. Foto: Jörgen Ragnarson
Maria Engdahl, konsultchef och Anders Christensson, sjuksköterska hos Pelmatic. Foto: Jörgen Ragnarson
Karlskronabaserade och familjeägda Pelmatic är ett auktoriserat bemanningsföretag med verksamhet över hela Sverige. Företaget följer rådande kollektivavtal och är ISO-certifierade, vilket gör dem till ett tryggt val för sjuksköterskor som söker nya erfarenheter.

Sjuksköterskan Anders Christensson började sin karriär hos Pelmatic för några år sedan efter en lång karriär inom akutsjukvården.
– Att arbeta som bemanningssjuksköterska har verkligen uppfyllt mina förväntningar, även om det var lite tufft i början – det kändes som att jag började på nytt, men det har verkligen varit oerhört lärorikt. Dessutom uppskattar jag att få mer tid med patienterna, berättar han.

My Eriksson, sjuksköterska hos Pelmatic.
My Eriksson, sjuksköterska hos Pelmatic.
Har en öppen konversation
Anders betonar att Pelmatics lagom stora organisation och seriösa hantering av sjuksköterskornas villkor spelade stor roll för att han accepterade deras erbjudande om att ansluta sig till dem, och där får han medhåll av sjuksköterskan My Eriksson, som varit knuten till företaget i ett drygt år.
– Deras auktorisering och certifiering kändes väldigt viktiga för mig och det är skönt att kunna ha en öppen konversation om vad som gäller. För mig innebar anställningen hos Pelmatic att jag fick tillbaka lusten att vara sjuksköterska.

Vill förbättra den svenska vården
Konsultchefen Maria Engdahl har arbetat hos Pelmatic i dryga två år. Hon håller med sina konsulter om att det är den personliga kontakten som är det viktiga, oavsett om det rör sig om konsulterna eller kunderna. Som konsultchef har hon hand om hela processen kring uppdragen, allt från att matcha konsulterna med uppdrag till planering av scheman, boende och resor.
– Det är mötet med människor som gör att jag trivs så bra med mitt arbete – jag får lära känna konsulterna och det är både roligt och utmanande att hitta rätt uppdrag till rätt sjuksköterska. Pelmatic är ett familjeägt bolag, vars ledstjärna är att förbättra den svenska vården och där är våra sjuksköterskor bästa tänkbara ambassadörer, för de gör ett fantastiskt arbete. Därför är det viktigt för oss att vara lyhörda och göra det där lilla extra för våra konsulter; vi har till exempel en rekryteringsbonus till de konsulter som tipsar om nya sjuksköterskor. Alla som arbetar hos oss ska känna sig omhändertagna och trygga i sitt arbete. Det är så vi gör arbetet ännu bättre.

För att få mer information om oss och bli en del av Pelmatics team: Klicka här!

Pelmatic
Pelmatic erbjuder uppdrag som sjuksköterska med omfattning från heltid till kortare insatser. Våra kunder är både privata och offentliga vårdgivare. Du kan arbeta som anställd konsult hos oss eller som underleverantör genom ditt eget bolag. Som anställd omfattas du av vårt försäkringsskydd och vi ordnar det praktiska med resor och boende inför uppdraget. Oavsett vilken form du väljer får du konkurrenskraftig ersättning och hög personlig service genom oss.

Pelmatic Sweden AB
Tel: 0455-68 79 00
E-post: info@pelmatic.se
www.pelmatic.se

Stor variation för Kriminalvårdens sjuksköterskor

Mirjana Arsenović-Stanić, samordnade sjuksköterska på häktet i Sollentuna. Foto: Johan Marklund
Mirjana Arsenović-Stanić, samordnade sjuksköterska på häktet i Sollentuna. Foto: Johan Marklund
Sjuksköterskans roll inom Kriminalvården är mång­sidig, intressant och oerhört givande. Klienternas vitt skilda bakgrunder och förutsättningar innebär en bred blandning av psykiatri och somatisk vård, där fokus är att stötta klienterna på vägen till en bättre tillvaro.

Marie Jönsson, samordnande sjuksköterska på häktet Kronoberg.
Marie Jönsson, samordnande sjuksköterska på häktet Kronoberg.
Marie Jönsson har varit sjuksköterska i 30 år. Under sin karriär har hon hunnit med att arbeta på kvinnoklinik, på sjukvårdsrådgivning och som chef, men det är inom Kriminalvården som hon trivs bäst. Efter att tidigare ha jobbat på Hall så arbetar hon sedan årsskiftet på häktet i Kronoberg som samordnande sjuksköterska.
– Kronoberg har ett nationellt omvårdnadsuppdrag, vilket är unikt. Uppdraget innebär att alla häktade patienter som har ett somatiskt omvårdnadsbehov kommer till oss. Majoriteten av vårt arbete kretsar alltså runt fysiska åkommor, men vissa av våra klienter har levt hårda liv och kan vara i behov av både psykiatri och missbruksvård. Man vet aldrig vem man kommer att möta under dagen och den blandningen är i mitt tycke det absolut bästa med mitt jobb, säger hon.
Marie berättar mycket positivt om sin roll på Kronobergshäktet. När hon kom till Kriminalvården första gången överraskades hon över hur brett hennes arbetsområde var, men det tog inte lång tid innan hon hade hunnit ikapp.
– Inom Kriminalvården behöver man vara beredd på att behandla allt från mjäll och fotsvamp till suicidbedömningar. Jag lärde mig massor på plats och fick därutöver introduktionsutbildningar inom bland annat kriminalvårdsmedicin och suicidologi, så jag kände mig snabbt väl rustad för att ta hand om patienterna. Dessutom är det väldigt trevligt att bemötas med så stor respekt för sina kunskaper.

Utmanande och varierande
På anstalten Kolmården arbetar sjuksköterskan Marielle Rådetorp. Hon har jobbat inom Kriminalvården sedan 2000 och stormtrivs fortfarande. Liksom Marie lyfter hon bredden i sin yrkesroll, och betonar även den stora mångfalden hos människorna hon möter.
– Det var en stor omställning att komma till Kriminalvården. Många av klienterna har slitit ut sina kroppar tidigt, vilket innebär att de drabbas av sjukdomar och problem som andra människor först stöter på i högre ålder. Det medför en både utmanande och väldigt varierande arbetssituation där man ofta får chansen att följa sina patienter under lång tid.
Marielle lägger stort fokus på friskvård i sitt arbete. Hon berättar att det finns ett nära samarbete med en friskvårdsgrupp för att hjälpa klienterna genomgå ett förändringsarbete, något som kräver engagemang från klienterna själva.
– Att få lära känna personerna bakom missbruket och hjälpa dem att hamna på rätt köl innan de kommer ut är verkligen givande. Man behöver vara ganska självgående och ha skinn på näsan, men det är minst lika viktigt att vara inkännande och empatisk. Jag får se så mycket positiva förändringar i mitt arbete och på så vis har jag det verkligen kanonbra.

Har alltid känt sig trygg
På frågan om hon någonsin har känt sig otrygg i sitt arbete svarar Marielle ett bestämt nej, och där får hon medhåll av både Marie Jönsson och kollegan Mirjana Arsenović-Stanić, som arbetar på häktet i Sollentuna.
– Kriminalvården är en av de tryggaste arbetsplatser jag har haft! understryker Mirjana, som arbetat som sjuksköterska i drygt 15 år och inom Kriminalvården i cirka åtta.
– Inom den ordinarie vården vet man aldrig vad man kan förvänta sig, men här är alla klienter säkerhetsbedömda och visiterade. Vi har alltid larm och om en person upplevs som labil har man kriminalvårdare som stöd. Under all min tid här har jag dock aldrig behövt använda mitt larm, utan de allra flesta är både tacksamma och glada för att träffa oss.

Arbetar nära kriminalvårdarna
Liksom Marie har Mirjana ansvar som samordningssjuksköterska inom sin region. Hon berättar att det som överraskade henne när hon kom in i Kriminalvården var hur mycket hon fungerade som en vårdcentral för klienterna på häkte och anstalt. Förutom en initial hälsoundersökning och bedömning av varje nyintagen, bokar klienterna tid precis som på en vanlig mottagning. Det som framförallt skiljer sig är att man behöver ta hänsyn till den juridiska sidan av klienternas situation, men även att man arbetar så nära en annan yrkesgrupp – kriminalvårdarna.
– I mitt tycke är det dock bara positivt; det ger oss sjuksköterskor möjligheten att utbilda våra kollegor och ge dem viktig kompetens inom vård och omsorg. Det är utmanande och roligt och man får så mycket tillbaka. I förlängningen bidrar alla dessa faktorer till att skapa en fascinerande arbetssituation, där man blir glad över att gå till jobbet, avslutar hon.

Marielle Rådetorp, sjuksköterska på anstalten Kolmården. Foto: Fredrik Schlyter
Marielle Rådetorp, sjuksköterska på anstalten Kolmården. Foto: Fredrik Schlyter

För mer information om att arbeta som sjuksköterska i Kriminalvården, klicka här

Kriminalvården
Som sjuksköterska inom Kriminalvården kommer du att bedöma och behandla patienter, med stort eget ansvar. Du ska vara empatisk, kunna sätta gränser och vara en trygg person. Sjuksköterskor inom Kriminalvården arbetar oftast dagtid måndag till fredag. Som statlig institution erbjuder Kriminalvården individuell lönesättning, brett utbildningsutbud, mycket förmånlig ersättning och dito semestervillkor, flexibla arbetstidslösningar samt mycket mer.

Tel. vxl: 077-228 08 00
E-post: HK.HR@kriminalvarden.se
Läs mer på www.kriminalvarden.se